>

Tryde i Stockholm, ; Kos LARS SALVIUS, :

| > X X KX OM KRK

; FÖR ÅR 1751. | VoL: Xl 24

RE EE NE EET ROROR KOR ÄR Rak KA ORK ERA KS HR Nr

Med Kongl. ÅCADEMIENS Tis frånd,

SN OSAR

på des egen koftnad.

oh

v.

fö 1751 din EA

Nr 0 Sd ÅR Friberren Herr ANDERS von bd Kongl. Majefts, och Rikfens Råd, Riddare och. Commen- ck af Kongl, Majefts. Order, = "4

Friherre STEN CARL BJELKE, vice Prefident i 1 Konel: Maj.

och Rikf. Åbo Hof-rått. ÄR

"Herr CARL LINNZEUS, M, D, Kongl, Archiater, Medic. see

Botan, Profeffor vid Kongl. Acad, i Upfala, Ledamot af Kej- farser Acad, Nature Cariolarumm, famt af Kongl. Vet, Aca- -demierna i Berlin, Touloufe och Montpellier, Correfpon- dent af Kongl, Franfka Vetenfkaps Academien och Secretes

co rare af K, Vet, Soc, i Upfala, + 3,

Friherre CARL WILHELM CEDERHIELM.

Friherre NILS REUTERHOLM, Landshöfdinge i Nerike RR Wermland, Commendeur af Nord- -ftjerne Orden,

—Grefve CARL JOHAN CRONSTEDT, Öfver-Intendent ,

Kongl. Vet. Academiens Skattmåftare,

Herr AUGUSTIN EHRENSWERD, Öfverfe af Kongl, Artils

& L) DN

WW

IN Sd

ÖN

CA

lerie Regementet, Riddare af Sverds-Orden,

Herr ANDERS NORDENBERG. Öfverfte-Lieutenant vid Kr Fortification, Riddare af Sverds-Orden,

Herr CHRISTOPH, POLHEM , Commerce-Råd, Direé&eur äf, Mechaniken, Commendeur al Nord-ftjerne Ördon.

Herr DANIEL TILAS, Cammarherre och Affeftor i K. M. och Rikfens Bergs Collegio,

> Herr EVALD RIBE, M. D. Kongl, Archiater, och Predoni i K.

Collegio Medien:

Herr JOHAN JULIUS SALBERG, Kongl, Amiralitets Apothe-

rn Kaare,

Herr JACOB FAGGOT, Öfver-Dire&eur vid Kongl. Fänden a måteriet Charte - och Jufterings verket, & 2,

) Herr GILBERT SHELDON, Skeps- "Renee vid Konlil. C

Örlogs Flottani Dakar HC BN Herr

AT

Orvan EGE 3 COLLECTION

Maötinnal mrs |

KAN

+

jr sr, + a

Fu

ÖR

Pos AM

fe

é

/ NE SANS FA

”

1 nä

VR

+

Herr. SAMUEL KLINGENSTIERNA;s Ph Kongl, Academien i Upfala, Ledamot I teterna i Upfala "och London, ' kt | så ranka Vet, Academien, s Herr CARL FREDRIC NORDENBE Major fler Fortification, Riddare af Sverds-Orden, aj Herr NILS BRELIN Theolog, Door och Kyckoh c ftad i Dals Land, SR | Ar Herr OLOF CELSIUS, Theol;, Doéor, F D plate öh SR VN feffor Théol. Primarius vid Kongl, Acad. i U pfala, etag af | « Kongl, Vetenik, Societeten I Upfäla, roa Hå OR Hert NILS W ALLERIUS, Läge & Metaphyfices Profeffor « vid Kongl, Academien i Upfala, AR Herr JÖRAN BRANDT. M. D. Affefför i Kongl, Maj. och Rik ; —fens Bergs Collegio, Ledamot af Kongl, Vet, Societ, i Upfala. ( Herr GABRIEL POLHEM, 'Hof- Jufikate. SO | Herr THOMAS PLOMGREN, Commerce-Räd och Borgå 4 flare i Hufvud- fladen, | : Herr JONAS MELDERCREUTZ, Capitaine vid Kengl, Forti- "Ufication, Hetr NILS ROSEN, M, D, Kongl. Archiater, Md och Anatomi Pröftlför i i Upfala, Ledamot af Kong Vet, da 2" cieteten i Upfala, Herr MÅRTEN STRÖMER, Afltrononmi Pråfetlot vid Köngl. Academien i Upfala, Ledamot af K ongl, Vetengenpa Societe- A ten Fr Upllad 6 | Herz CARL DE GEER, Cammarherre, Correfpondent af föngl. "Franfra Vet, Academien, - R Herr CLAS GRILL, :Handelsman i SreNTAe och Bruks-Pa- 4 Tro | Herr JOHAN ROMAN, Hof-Intendent, = Herr LARS BENZELSTJERNA) Tandshöflinge, Riddare af Nord-ftjerne Orden, r

; Här ERIC STÖCKENSTRÖM, Revilions Sökt.

Herr OLOF MALMERFELT, SENSE i Wefterbotten. Friherren Herr NILS -PALMSTJE RNA, Kongl. Maj. och Rik= | fens Råd, Riddare och Commendent i Kongl, Maj. Order, Herr JOHAN BROWALLIUS, Theol, Her Bifkop och Pro-Canceller i Åbo, AE

ba "Herr GERHARD MEIJER, Kongl, Styekljdrlbas

på

Herr Grefve CLAS EKEBLAD, Kongl, Majefts, och Rikfens "Råd, Öfverfte Marfkalk, Cancellie Råd, KRIG, op SERA a Wkdent af Kongl, Maj:ts Order. '

Herr ULRIC RUDENSCHÖLD, Affeffor i Kongl. Majits oj

- e

a qv OM £ 4 |

ollegio, = Herr

Ann TIM 2 "p HOrTIFIJI2

; föl 9; : 4 4 | No CM enn”

Ck, Pr 54 gå och Kykoherden iLöF

EDRIC TEJONANKAR, FEN ar rlogs Flottan, Riddare af Sverds-Orden, ”- a ae lar) Elime, TLändshöfdinge i Kyme= rolax och Parelen, Riddare af Sverds-Orden. Kl. T, TESSIN, Kongl. Majefts. och åklent i "Kongl. Cancellic Coles Öfver= Hans Kongl, Höghets: Cron-Prinfens Gou-:

| AR EA Riddare och Commen=

RA BIO | > Herr DA SS NS Non SSR Herr PEHR ADLERHEIM, Bergmåftare i Wefterbotten oc > Lappmarkerna, ' Herr ERIC SALANDER, ManufaQur- ptuillördue. 3 gr OLOF DALIN, Kongl, Bibliothecarius och Hans Kongl; hets Cron-Prinfens Informator, Herr de De LOF HEIKE, Affeffor i Kongl. Majefts. ack Rik. Bergs-Collegio, > Herr ABRAHAM BÅCK, M. D, Kongl. Majefts. Na sögs a > Ledamot af Kongl, Vet. Societeten i Upfala, + Friherre ALEXANDER FUNK, Gefchvorn vid Sala Silfver- > Grufva, j Friherren Herr ERIC WRANGEL, Kongl, Maj: ts och Rikfens N Råd, Herr NILS PSILANDEREIELM, Bergs-Råd, Corte(sondanta af > Kongl, Franfka Vet, Academien, Ftiherré CARL "HÅRLEMAN, fvck Patendent. Riddare af för a Nordijepie Orden och Ceremonie-Måftare af alla Kongl, (8 7 Majefts. Order, + kö; Het CARL FREDRIC" MENNANDER, Phyfices Profellor vid Kongl, Academien i Åbo, > Herr SAMUEL SCHULTZE, Cammererare i Kongl. Majefts. och Rikf, Bergs-Collegio. Herr JOHAN HESSELIUS, M. D. Affeffor i Kotlgl Collegio Med. famt Provincial Medias 4 Nerike och Wermland. é 4. Herr JOHAN CLASON, Handelsman i Stockholm, "Herr JOHAN CARL HEDLINGER, Hof-Intendent, Riks-Me=" — dailleur i Tyfka Riket,

HN Herr

ei

HA

jä 2

Herr "CARL FREDRIC RIBE, Affeflor och

Chirurgus. |

+ Frikerre FREDRIC "PALMQUIST: & 0 ff i 4 rd CARL LEJEL, Proberare i i Konsk Majefs, och Rikfens

Bergs Collegio, AN

Her PEHR KALM, Oeconomiz Profeffor vid Kongl. Acsde- .

mien i Åbo, RCS ov

Herr CLAS ELTÄNDER, Kongl. Slotts-Byggmålar ec.

Herr ZACHARIAS STRANDBERG, M. D. Afleflor i Kongl,

— Collegio Medico , och Stads- Pliylets a i Stockholm, =

Friherre CARL GUSTAF LÖFWENHIELM, Przfid, iKongl. Majefs, och Rikfens Svea Hof-Bätt, Riddare af Nord-fjerne Orden och Skattmåftare af alla Kongl. Maj:ts Order,

Friherren Herr CARL EHRENPREUS, Kongl. Majefts. och Rik«

fens Råd, Prebd. i Kongl, Lag-Commiffion, Upfala Academie Canceller, Riddare och Commendeur af Kongl, Maj:ts Order, Herr ANDERS ANTON von STJERNMAN, Cancellie-Råd, Herr JOHAN LECHE, M. D. Medicinze Profeffor vid Kongl, Academien i Åbo,

Herr THOMAS BLIXENSTJERNA, Affeffor i i Könst Maj:ts och Rikfens Bergs Collegio,

Friherren Herr AXEL LÖWEN, Kongl, Majefts, och Rikf. Råd, General Gouverneuri Pommern, Gripswalds Academie Can- celler, Riddare och Coinmendeur af Kongl, Majefts. Order,

Herr OLOF ACREL, Regements-Feltfxer vid (ONE Adels-Fa- nan, Ledamot af C birurgilka Societeten i Paris, "+ 2.

Herr JOHAN HENRIC FERBER, Kongl, Amiraliets dolke kare i Carfskrer,

Herr EDVARD CARLESON, Caneellied Råd,

Herr HENBIC BENZELIUS, Theol, Do&oer, Svea Rikes År-

> ke-Bifkop, Upfila Academie Pro-Caneceller. EN

Herr OLOF CELSIUS, Fiore Profeffor vid Kongl. A- cademicen 1 Upfala,

Herr HARALD URLANDER , Aifeflor I i Kongl. Moj: ts och R.

> Commerce-Collegio,

Herr ANDERS BER CH. Oeconomizx Profeffor vid Kongl. A=

f cadenmien i Uplala, + od

Herr GABRIEL i AURZEUS, Dom-Probft ack Theologiz Pro- feflor Primarius vid Kongl, Academien i Åbo,

Herr HENRIC THEOPHIL,. SCHEFFER, Dire&cur, Probe- rare vid Kongl, Maj:ts och Rikfens Bergs-Collegio, + -

"Herr SVEN LJUNSGQUIST, Sj Mechanicus vid Kongl. Förtification, ; Fri

X

Herr FREDRIC HASSELQUIST , Medicine Doéor, +

/

[ATTHIAS ALEXANDER von UNGERN

ER SEN til håll, Riddare och Comments 6 "Kongl, Maj:ts Order. Na v RS LAUREL, Philof. ”Theoret, Profeflor vid Kongl,

ie CARL FREDRIC PIPER, Prefident i Kongl. och Rikfens Cimmar- Colegio: Riddare KC Com-

+ sendeur af Kongl. Maj:ts Order, i AR ej IGNUS LAGERSTRÖM, Commerce-Råd, ERE Ng LS ;ISLER, M, .D, Phydcis och Medicine Le&tor äs Kongl; nålen i Hernofand, + Re

Hot Orla GUSTAF BONDE, Kongl, Majefts, ock Rik(cdan SR , «Råd, Riddare och Cominendeur af Kongl, Maj: ts Order, NA

(0

Proles illuftris vid Kongl, Vet, Soc, i Upfala, ; Fra Grefvinnan EVA DE LA GARDIE, Riks- Rådinnan KE s BLAD. Herr PEHR WARGENTIN, iookl Vetenfkaps Academiens —— Seereterare, Ledamot af Kongl, Vet. Societ, i Upfala, Cor-

refpondent af Kongl. Franfka Vet, Academien, «+

Herr HERMAN SCHUTZER, Affeffor och Kongl, Maj:ts Lif- |

Chirurgus, är Herr PEHR HÖGSTRÖM, Kyrkoherde i RIE i Wiåfter- 3 botten, Herr JACOB HENRIC MÖRK, RYCKOREFAR 1 Bro Socken i i Upland,

Herr CARL REINHOLD BERCH, Secreterare vid Kongl LÄ

vw

Riks Archivum, fak,

Herr JOHAN GOTSCHALK WALLERIUS, MD; Chymie. 4

-Profeflor vid Kongl, Acad, i Upfala, Ledamot af Academia

”Naturz Curioforum, ; ” Herr LEONHARD KLINKOWSTRÖM, Stats-Secreterare, Öf=

ver-Poft-Dire&eur, Commendeur af Nordftjerne Orden, |

Grefve HANS HENRIC LIWEN, General-Major af Cavalle-

riet, Riddare af Sverds-Orden, Herr ANDERS HELLAN Yo Ailsononal Obfervator vid Kongl, i Norfka RR öruntulionen. fa SA

Friherre JOHAN von SETH, Cammarhe erre, Archivarius vid

Kongl, Majefts, Order, "och Kongl, Vet, Acad, Archivarius,

Herr JACOB GADOLIN, Mathemat. Profeflor extraordinarius vid Kongl, örddemmien. 3 Åbo, Aftronom, Obfervator vid Tandt-måterie Commiffionen i Finland,

UT-

Hör FREDRIC RABEN, Geheim;

sr

”Hetr PEHR COLLINSON, Ledamot af Kongl, Eng 1

Marquis "DE SAGRAMOZ OO, Riddare af Malta.

U TLÅNDS KE Le EDA ED AMÖTj TE Ryn

”Majeh. Konungen 1 Danner rk, . Falfter oc | Jand, Riddare ar Kongl, Elephor | a a: der 2 ön YE: 4 Cm a & ; É | chiater N vi ed SE

di Profeflor i 1 Göttingål: och Prales i fs Collegio J Chir Sör

"Soc. i London och Öka a af Porliulka V HESLA nåd Herr PETTER van MUSSCHENBROEK , Prof 4 Leiden, Herr DE PERARD, Hof-Predicant hos Hans Majeft, I oOnungen

1 Preullen, ER VR EEG

SSD

"Herr JOHAN ALBRECHT GESSNERUS, M. D, HORA och

Archiater hos Hertigen af Wurtenberg, '

Lä | Herr HANS CARL von KIRCHBACH, Börbssbauptoån utt

Freiberg i saxen, KR lika Vet, Societeten, ÄRE - Herr RENAT ANTOINE DE REAUMUR, Ledamot af ole Franfka Vet, Acad. Commendeur och Intendent af fonel Franfka $S, Lovis Orden, Ledamot af Kongl, Engellxa Vet. Societeten, g

Herr FRANS DE SAUVAGES, Med. PLoF. EWidhipellet: fed

mot af Kongl, Vet, Acad, i Upfala och Montpellier,

Herr CARL FREDRIC HUNDERTMARK, M. D, och Prof; ou

Leipfig,

Herr JOSEPH "DE VISLE, Profeffor vid Kongl, Ebbes; 1 Pa-

ris, Ledamotaf Kongl, FranfKa, famt Kejferl, Petersburgifka och Kongl, Evgelfka, Berlin, och Upfalifka Vet, Societeterna.

Herr BERNARD DE JUSSIEU Botan, Prof, iKongl, Trägården

. i Paris, Ledam, af K, Franf, Vet, Acad, och Engelt'ka Societet,

"Hetr GMELIN Profeff. Med. i Tubingen, Ledamot af Rejerli-

ga Vet, Acad, i Petersbourg. Herr ROUELLE, Aporthekare, Demonfir. Chyrhie vid K, Ti gården iParis, Ledamot af Kongl. Franfka Vet, Academien.

gåt HEVIN, Hennes Kongl, Höghets Dauphines Chirurgus,

Secreterare ar Franfka Chirurgil ka Academien, = Herr DELA MARTINIERE, Häns Maj. Konungen i Frankrike Lif-Chirurg. och General Chirurg. öfver hela Fr, Krigs-mag= ten, Riddare af Kongl, S. Michels Orden, och Proefes af Chi-

rurg, Acad, 1 Paris,

pr MÖRE GOTTFRIED GuNZ Hof-R Råd och Archiat, hos Hans Maj, Kon, i Polen, Anat. och Chir urg, Prof, i Leipzig, | KONGL.

4,

N 24 NE SR,

1 MåSADERNE

VAT 'v på

Å r ?

d add få blifvit uti inåflföregående 4 fjär-

edels års be (4)> lår er nägorl lunda Kun-

fr

SpA US Mr sr Pt

dö

ftråkte fig vidare , , ån våra krop

nas gr änfor? |

-MoLYnevxyen Ängelfk. Acbrlörmg Nn.

3 1751. janua

kunna inhåmtas, hvad Parallaxis år, och ru mycken uplysning Sjern-vetenfkapen redan dåraf fått eller ånnu våntar. Det år icke nog, at defto- r averlds-kropparnas ordning och fammanhang der-

igenom blifvit uptåkte: med parallaxernas hele. fättas jämväl månnilkor i ftånd at veta, hvad de fom ej åga någon inligt i Mathematiken, ellerha af- va fig bekant huru ftora och i förfta åleende o- troliga ting genom den V etenfkapen kunna utran-

s TN ENSE ou Kö NEN SO RNE SERGE Nl VETA FR pA RNA FARRVERE NR Y" 7 6 jr eV dä .e OT ” ; C Ju e ar vå z é 4

d fakas, icke allenaft hålla för OMVRPNENa utan ock = för aldeles förmåtit,at vilja utfor

casnåmli enhu- ru långt de himmeltka kroppar åro fkilde ifrån jorden och ifrån hvarannan, famt huru ftore de å- ro. Det år fant, ingen har. kunnat med fnöre må-

ta alt detta: men: om månnifkli r förnuftet ej .

finfen, huru jäng | ge blefvo « 0

; ed

Eh annan påta tor rde gisvås FÖ arnågör tala om Planeternas: både årliga och dageliga rallaxer. Nu bör jag allenaft SANT då Ber stbelien, om de förlök, fom b ifvit 8) jörde, at, finna frjernor- Nas, oc ; PR NOV R kila K noch BraD-

Vona ue

LEY, nu varande Kongl. Attron mus på Ob | vatorium i 1 Greenwich, togo fig Öre, är går, kt å nyo och med. ftörre flit gifva agt på den ljufa fljernan i Drakens hufvud, til at fe, om famma ftjernas afvikning hela å aret och framgent. vore. få enlig med hvad defs I bo allaxis fordrade, fom u der de fyra månader octor Hook (6) hade, några och a år tilförene, agtat SPN henne. Dent be |

-

(6) Ibid, pag. 248: slö ER É Cd ös : AD kb,

ok hade brukat > een | ln &eur ET det Fo vpk vid AE af Pier so |

pek var Här helt annan rg ån den de hade | våntat, och hvaruti parallaxis ej Älitde hafva nå- gon del; ty 1 ftrållet fliernans afvikning. ; om den härrördeafparallaxis, börde vara långt fr Nor r uti aniimä nad, och längtt til Söder i Decembris; fun- no de henne hafva ftörtta declination uti Septem- bris och den minftai Marti: månader, och at fkil- naden emellan den ttörfta och nit Declinatio- nen var vid pafs 39 fecunder. Hos några flera jernor uptåckte de ock under famma tid. fmå år- |

lig r, fom väl ej tycktes til alla delar

-

oa afvikning vara like med den nyfsnåmnda, men dock ej eller kunde förklaras: med Parallaxis.

Til at få til ökor bittra Kuna HeRsäla deffa Nn aberr: ationers lagar, och uptåcka deras orfak > lit BRADLEY, år 1727, hos GRAHAM förfårdioa för fin'egen räkning en annan'Secteur, fom vål ic-

kewaftilmer än 123 fots radius, Hen öfrigt ha" de många förmoner fram för den förra. "Med den- he obferverade han få många ftjernor, fom kom- mo defs Zenit per grader når, och fick derige- nom, innom er ärs förlopp, få ftor famling af ob-

— fervåtioner på åtfkillisa til Ecliptican olika belig- na fljernor, ac han af Fderas jämförande icke alle- nat nobfamrt blef öfvertygad, det alla ftjernor

håfva en liten trlig ufvikning eter aberration, u-

tan fick och dåraf anledning at fe de allmännaltte

lagar, fom Seg aViknihgar följa: Nämligen, at den

3 Hu pA /Fårs-

4 1751 Januar. Febr. Mart,

ärstid, då någon 0 og genom Söder vid pafs kl. 6 om aftonen, år defs declination ftörft, men -

der emot minft, då hon går genom meridianen kl, 6 om morgonen: at defs declination altid år i af- ' tagande, få långe hon går genom Meridianen om dagen , men i tiltagande den öfriga halfva delenaf aret, då defs öfre culmination fker om natten: famt åndteligen, at hela årliga aberrationen, eller fkil- naden emellan ftörfta och minfta declinationen hos hvar och en ftjerna förhåller fig til ftörfta aberra- tion hos en annan, fåfom Sinus af den förras la= titud til Sinus af den fenares. ÖR TNE NR

Ännu återftod det fvårafte, at finna en allmän och giltig orfak til deffa förr aldeles obekanta : förelfer. Dårtilfordrades ej mindre, ån en Brap: Le ys fkarpfinnighet. Etter många fåfånga förfök och gifsningar, fom pröfvades otilråckelige,at för- klara alla omftåndigheter, började han tånka efter, - om icke jordens gång omkring Solen årligen, til-. lika med ljufets fucceflive rörelfe kunde göra, at ftjernorna fkulle tyckas litet åndra fit ftålle på himmelen. Ehuruvål han ingen parallaxis. funnit hos någon ftjerna, hindrade det honom likvål ej at "vara fulleligen förfåkrad, det Jorden verkeli-

en har en fadan gång. All Mathematik och Phy- ik inftåmmer, at öfvertyga ofs derom. . Och hvad ljufets rörelfe angår, hade Jupiters Månars för- mörkelfer redan gifvit tilkånna, at ljufets ftrålar ej komma uti et ögnableck ifrån de lyfande krop= par til våra ögon , utan at de fordra någon, faft li- ten tid, fåat de icke hinna ifrån Solen til Jorden förr ån vid pafs efter 8 minuters Stop SAR | pe. | | É » Daga

(e) K. Ve: Arad. Handl, Vol, oc vol. IX, pag: 246 til 249.

V. pag. 132 Hl 141. Samt

vån digt bi ide följa, at vi aldrig kunne fe någon 'de himmelfka kroppar på fit RR ftålle, utan at de måtte, för deffa orfaker fkul, fynas årligen gö- ra fmå omvågar omkring råtta ftål et, antingen u- Nå Cirklar eller Ellipfer : och dem få mycket ftör-

; jumindre olikheten vore emellan Fd och ljufets pörellogs haftigheter.

. Emedan därföre förhållandet ln Jordens. eller vårt Ögas, och ljufets haftigheter var redan i det nårmafte gifvit, tog BRADLEY Mather - matiken til hjelp, och utråknade huru de ån- dringar borde vara befkaffade fom af förenåmnde orfaker kunde tilfkyndas ftjernorna, då han med nöje fant, at de voro juft fådane, fom dem han obferverat, och fullkomligen kunde förklara icke . allenaft de ftjernors afvikningar, han fjelf nyligen uptåkt, utan ock dem PicArpD, FLAMSTEED,- CASSINI och flere, tilförene kop, andra frjernor och på annat fått i akt tagit, faft de ej förmått ut- forfka deras orfak (d). Men Dottor Hookxs obfer- — wationer, fom fett båft ut, fant han hafva varit mått felaktige, emedan de voro ftr idande både e- mot de nyare öbförvagfönerna. geh emot f IR theo: rien.

I sälkäldiog af meta; theorie' bödile Bror LEY) at en ftjerna, fom vore belågen uti endera af Eclipticans Poler, borde fynas årligen göra en li- ten cirkel omkring Polen, hvars diameter vore 40 til 41 fecunder. Alla andra ftjernor, fom fitta i- ert Polerne och Ecliptican, borde befkrifva a 3 hugg

kg RES

6 I75SL. ] anuar. Feb . å

Ellipfer, hvilkas ftörfte diametrer, altid parallel med Ecliptican, jämvål alla måtte fvara mot er vinkel af 493 fecunderaf en Circeulus Maximus : men de minfta diametrerne vara mindre hos hvar och en ftjerna, i famma mon, fom Sinusaf deras la- tituderaftaga. Följakteli gen, omen ftjerna futte 1 fjelfva Ecliptican, fom altfå ej hade någon lati- tud, matte defs ellipfe förvandla fig til en råt -li- nia, uti hvilken ftjernan borde årligen gå fram och tilbaka, til 20 fecunder på ömfe fidor om fit råtta ftålle. Aberrations lagarna funnos fåledes i viffa mål vara nog lika med parallaxernas, hvarom fift talades. Skilnaden var allenaft den, at ftör- fta diametrerne af parallaxe- ellipferne borde vara fins emellan olike, alt fom hvar och en ftjernas af- ftånd ifrån Solen är ftörre eller mindre; deremot uti aberrations Ellipferne äro de alla lika ftore,ce- medan det då allenatt kommer an på förhållandet c- mellan Jordens och liufets haftigheter, fom altid år det famma : och at genom parallaxis fkulle. en ftjernas latitud bettåndigt-tiltaga ifrån des--con- junéttion med Solen til des oppofition, famt fe- dan åter til nåfta conjunstiom'aftaga; hvar emot aberrationen hafver den art, at en itjernas latitud år minft', tre månader efter hennes conjunéction med Solen , och ftörtft tre minader för famma con- Junction: med mera, fom BRADLEY i fin förita kungörelfe hirom (e), > CLAIRAUT (f),; SIMPSON (0); MANFREDI (bh), FONTENELLE (0, DuR ser us (£), och andre utförligen bevift och pan

Ua ve ; ordetemenannnd ERE -— - Ku / 5 $

É k

Ce) Philofoph,. Bransa&tions; för år-1728,,N. 406. ( f) Mer on moires de P Acad. R. S, för år,1737. (2) Mathematical Es- fys, Lond. 1740. (6 De Noviffimis circa fixorum fide- rum errores oblervationibus, it. mm AStisintitutifeient, Bo- nonienfis, (7) Hift, del Acad, R.des Sciences, 1737. (Ck) Dis-

(AR FAROR OT sak ; ; i OR de SARA é ; BR Re vy R Ko | | j AN er t é 2 | mv 7 qv ka hi ' äg j | 4 pi - ; K I | / y k är PRO A a z ; fm | D B ' åh N 1 i . j JS KK ) ie y ; 7 . Å öv ” IN Få |

lien. frän deffa- a SER fom fljernor nas longitud, latitud, afcenfio och Declination, med låtthet kunna utråk- ru E ULER har ock underfökt , huru vida Plane- | ARE egen gang dåraf röres (Na Alla , fom: federmera å åro hållne, ftadfår Vv the ories. se ; I jak it Aa iw Lhdr ON u borde j jag åk (öka, a at: göra eiteler huru Jordens g gang omkring Solen, tillika med fju- fets makeliga r. rör elfe, kan åftadkomma denna aber- rätlon:- men det kan: ej: fke, utan at inlåta mig i ftörre vidlyftighet; ån rummet hår tilftåder. I al- månhet kan-man dock ftrax fe, at om ljufets. ha- ftig hej vore oåndelig, få at en partikel deraf vore amma ögnableck 1 värt öga, fom då han gicki- un ler ljufa kroppen, borde alla himmelfkal krop- r altid fynas på fit råtta ftålle, ehvad:rörelfe ba- de Jorden eller den ljufa kroppen mätte hafva: one fkulle ock fke,:om både Jorden och ftjer- norna ftode aldeles Atilla, ehuru. längfamt ljus- -ftrå- larna framfkredo. Men om ljufet anvånder någon tid til fin rörelfe; och tillika antingen den ljufa | kroppen, eller j jorden, eller och både åro ftadde.i rörelfe; måtte den ljufa kroppen fynas på orått ftålle. I den förfta håndelfen; nåmligen då Jorden ftode frilla, men den ljufa kroppen rördes; fer man klart , at denne aldrig fkulle fynas på det ftålle han verkeligen innehade , utan der han ftod, når den ljus-ftrålen gick ifrån honom, fom nu kom til Ö gat. CARTESIUS fåg denna påfölgd, och flöt der af, at om. ljufet behöfde någon tid tilfå lång LA AA våg

ECRoRRAET

Sv a R judd CM

fett. rd de aberrat, fixarum, hl Upfaliz. it, K. Vet, Acad. Handl, Vol, XI, pag. 198-206. (!) Mem, de P'A- cad, R. des feien, de Berlin, för år SVR ; a

8 1751. Januar. Febr. Mart:

våg fom ifrån Solen til Jorden,: borde vi ej fe So- len når hon går up, förr ån hon redan voréet ftycs ke öfver horizonten: deremot fkulle vi, vid ned- gängen, ån fe henne en ftund, dedadk hon verkeli- gen år under horizonten, hvilket: han höll för ori- meligt, och dår af tog fig fkål at neka ljufets fuc- ceffiva rörelfe (22). Men at CarRrTtesi flutfats år falfk, har långe fedan blifvit honom öfverbeviftt, åfven fom den han til famma ånddmal SAN af je | lens oeh Månens förmör kellerssuni

Nå år åter den ljufa kroppen får. fila, pr ö- gar år i rörelfe, eller ock når bågge röras, blir rålarnas fynliga dire&ion dåraf. på annat ochmer invikladt fått förändrad. MauPerTtursuplyfer det- ta med liknelfe af en fogel, fom fkal fkjutasiflyg- ten (2), Man måtte då fyfta litet framför fogeln, om kulan fkal tråffa "honom , och det få mycket mer, ju ftörre fogelns haftighet år: ty kulan. åf- ven fom ljufet, behöfver någon tid at hinna fram, under hvilken fogeln på famma fått fom Jorden, något flyttat fir frålle. Om jåmvål fkytten år ftadd i jämn rörelfej blir få mycket ftörre konft at fyfta rått. CrLarraurs liknelfe år ånnu tyde- ligare , hvilken kan fes uti Des Handling om a- berrationen (0). Om ljufet ej ginge få oförlikeligen fort, fkulle aberr ationerna blifva ftora och föror- faka mycken oreda på himmelen. Imedlertid pie ver denna aberration vid handen et frar t och törr opåtånkt fkål, ät vifa Jordens årliga, gång omkring - Solen: emedan den förre på intet fått kan; förkla- ras, om icke den fenare TeCA SHR SEE Tr i: - SE : ”(m) Epiftolarum Cartefii Vol. IL pag. 92. & äv sina (2) Elemens de Geographie, art. XVI, Co) Loc, eit. ad f.

RUE SAR ER a

RER RUE RA VR NE 8 rd k ; . 16 dl +. OR d «; vå

Mårorty var fyffelfart, at taga reda mnde ftörre och vp a aberration, blef än varfe en annan mindre, fom fordr ade 19 års ti i innan dör hant blifva til fullo utrönt, ty på fålång tid gör famma lilla afvikning fit omlopp, 1 ochE i gNksörita declinations ändringen, hår- åra de allenaft af denna orfak , fedan andre redan ,ekante voro ro afråknade, fteg vid pafs til 18 fecun-

: varandes på alla ftjernor lika ftor, dock få,

t nå often år til Söder på fomliga ftjer- nor» går han under famma tid lika mycket til rr, på andra, fom åro i oppofition emot de för- ra. I förftone tyckte BrRADLEY, at denna nya afvikning. "kunde förklaras blott der; igenom, atdag- åmnings punéterna(eller de puntter på himmelen, vareft ZEquator och Ecliptica fkåra hvarandra) fom man gem enligen hållit före fkrida jämna so fecunder tilbaka uti Ecliptican hvart år, torde haf= va enojåmn rörelfe, och fomliga år flytta fig mer, fomliga åter mindre, ån fo fecunder: hvarigenom ock ftjernornas håraf fåror fakade declinations ån- dring ej annat kunde ån blifva ojämn. Han ftyrk= tes i fådan tanka deraf, at han vifte , det erika na til famma: punkters flyttning ej åro altid full» = komligen like, emedan NEw'ToNn hade bevift, at Jordens fkapnad med ftörre högd under ZEquator ån under Polerna, famt Eclipticans fneda ftållning til JEquator, vore vållande der til, at Solen, pod altid år i Ecliptican, och Manen , fom aldrig «&

; långt derifrån, med deras fe emot den för- re quantitet af materia fom årihle dagjämningsa E- gnator ån under deras Poler, komma agjånaning S-

punkterna at fmåningom draga fig tilbaka uti

cliptican, och det defto fart SoL förre. vinr

kel MELRHGR, och Månens bal. göra med E

FÅ Sonen k quar

ÅN : Å

quator (po) Nuår ålen tidens ing tiletua tor, få vida man ånnu vet, iutgen bettåndig och mårkelig ändring underkattad. Men Mån 18 1

för des Noders flyttning, 'pånidcoriå Ng omkring hela Ecliptican, gör 10 graders ftörre vinkelmed ZEquator,; da Rp lagende N oden årut LA ji ne 9+ ar der ad amma Nod år uti. Libra: följ- akteligen måtte dagjämnings- punéternas flyttning iden förra håndelfen vara något : Trligan er SR är SA

Ö Kol

der: RN Vid; nogare Kf gu fe.

-

1020; gå PRarnO uti en ye Ska fecunders diameter, hvars centrum sings pro en jämn rörelfe af sofecunder. årligenutien cirkel omkring Eclipticans, Poler, m. m. fam BRADLEN

utiDelfs man tilLord MACCLESFIELD; är förer

ad Dee tvånne. nyligen uptåkte äbettalinnita år af mycken v igt i Altronomicn, och vifai fynner- hét, til hvad lÖgd I practifka delenaf: famma veten- fkaphunniti vår tid, då fådane fmå rörelfer ej kune nat dölja fig. : Emedan dock ingen par allaxis hos någon ftjerna ånnu blifvit funnen, öfvertygar det ofs om verldens obegripeliga vidd, och ftjernor- has hifkeliga: afftänd ifrån Solen, fom gör at hela

Jordens årliga bahn Öre Snelgö) Solen ifi än. dem an- fcs allenaft fom, en puböt.s svineri ka ann fö ÖR) ä JR ade

RK PE HR. WARGENTIN,

"Bå - gj Na oKohgl. Vet, års 'Secreterare, agn

RR a 0 Princip. Phil, Nat, Math.; Lib. Lr 04 ON Ram ee (Pp Ad 31 Dece 17497. 2 & SG

rå gg rn 200 ina åg abb "w! Höbamldbäryrte Pärta SR

i | CC NILS GISLER. es oh | : + a Jycket, om Älfvarnas iår du Shafd Te ÖL Su OM ÄG he KPA kd g if TEN bat ; SY Å ANT Ag hg nn . ud nr ån man I kan meddela redigt Lb - orep om

bax kerierne i ideN Norrländfka 3 alfvar ns famt .om;dem göra några riktiga flut, år né- lagt, ar. äga tydlig. kunfkap om fjelfva ålfvarnas

oh ck: fr nhet;- hvarföre dei lg, JG kårte- :liger elkrityar, SEN 0 on Af

RR a il Le Tuna ålf, fom utgör den födrå

Ådalen 1 Medelpad, leder fit urfprung. från Hår-

t-roch Ljung-dals fjällen, af flera fma grenar, fom

EK mn uti Storfjön i 1 Härje-: ä- -dalen, ock K: allas

dp ajbenar -ålf. Därifråh garden, tilökt från O-

vil ks jällen, i Klöf-fjön, ock födan i öfter. öfver

kogen åt Hafverö i. Medelpad; löper federmera

gopom Borgfjö, Torp, Stöde, Tuna och Atmars

« foknar, och framkommer 1 Batnifka viken i Nj ju-

runda focken. I Tor focken från N. och N. W-.in-

— faller Gim-dlfven , något mindre, ä ån den förra, fom

Byter: WeRands äh Råffunds-fj6ö JÖna Jämtland ut-

Öfver Norra MARIAN, 2 af Jamt- Fv förbi Holms foc cken, ned uti; f förenåmnde ålf.

”å ON; urunda ålfs ftor lek och bredd, år få ån 490 se

60 po famnars- ttörkta djupet år 4 och. sä lägen. & gr n

13: 1751 Januar, Febr. M dan Njurunda kyrka år ålfven på entid my fand upgrundad, fom ej år fårdeles god omftåndig- het för ase Ifrån nederfta mynnet up til förfta forflen, år + mil; derofvanföre åro 8 forfar på 3 mil. Matforfen i Tunafocken, fom ligger 23 mil ifrån mynnet,, år den mårkvårdigafte, emedan Laxen kan gå oförhindrad alt til des han möter detta fall, få at, då litet vatten år i ålfven, kunna icke många flippa fram, men i hög flod, famt når lax-byggningarna blifvit brutne, går han åndatil

Hafverö, famt efter Ginmmen til Holm, 10 och

12 mil från hafvet. Ofvanföre Njurunda focken ut- breder ålfven fig vid alla förenåmnde foknar i(ma- la, aflånga och djupa fjöar, i O. och W.belågne; mått alla til I famt 13 mil långa, få deröfver. Vid alla deffa fjöar infalla och manga tvår-ålfvar, | då altid de fAlåfta och ftörfta komma från N. och N.

4

W. Stranderna beftå mått af fand Och jla Sr

3 flera ftållen i ftora höga jord-vallar hopdrifne. Botnen år långre ned åt hafsfidan mer fandaktig och ljufåre, långre up at, mörk och gyttje-aktig. Denna ålf ligger ej fom andra ftåndigt, fedan den blifvit tilfrufen, utan når hon den ena dagen kan köras, kan hon den andra gå öppen. Til 7 mil up

ifrån hafvet , år genom denna ålf mycket timmer

nedflyttat, och torde ånnu med tiden ihogkom- ikogs-ågaren imedlertid torde för mycket ångra den > fifta AÄyttningen. si RR

(Den norra å-dalen i Medelpad gör Indals ålf- ven, fom har fit förfta urfprung genom 3 grenar, ifrån Undersåkers, Offerdals och Hammerdals HÄNG 3 i | . | : RE ON + fjäl- CF) Én flags mo-jord. ;

mas, når det annorftådes tryter, få framt icke

ӌ

N 5

'CDr. Mart, ö3

ar i Jämtland, ibland hvilka den förfta löper — iötfter, förbi fnDufvestkantss igenom Undersåkers " focken, med hvilken den andra grenen ifrån Offer- — dals fjällen fig förenar brede vid Hjerpe: fkants , ch Mi dngtön Mörfill och Matmars fok- nar ned i Jämtlands Stor-fjön. « Derifrån utlöper hon vidare genom Lits focken, då den-3:dje gre- nen, | Hårkan kallad, genom Sör-lide, en focken i Norrige, der inkommer, med anfenlig tilékning 3 efter hvilken vatu-dal Fölings-boerne” med båtar refa ånda up til Sörlide. "Sedermera fortfåtter

Lits ålfver he lopi åfter med 4 ftupande fors-fall, innan den i faller i rå i fjön Gefunn, och flyter fedan ridare til defs hon utbreder fig i Ragunda-fjön, hvarifrån hon fn art nedftörter vid Eds-forffen, ut- före et högt t irg, och gör et fall, fom tåflar med örfta I Svea Rikej ; varande ' emellan 100 til alnars högd. Underdetta fall måfteall lax flu- n: | gång, utan at kunna komma långre, och

dår til myckenhet. En half mil långrer

i iF ors focken, åro ock 2:ne tåmeligen frarka ftröm= fall, famt et nåftan lika vid Utan-ed, 3 i våg neder om Eds-forffen. "Sedermera ifrån Utan-ed til ut- Lopp et ihafvet, 8 mil, år bät-fart, fatt nog fvår. Ge ya Fors focken år äfven mindre bred , och djup imellan forffarna. Genom Lidens fokn år hon grun- daft; få at hondår ilågt vatten kan öfvervadas, famt har ite botten och jamnitråkt djup; til 4 mil nedfö-' fe: bådar abeftå där af ganfka fan och bran='

Ma NA i

år |

år: 2y0y och den födra 125 Sön kt Dju hes ten är. på famma dtalle högft' 4: mintt. 4 2: famnäar. Sträxtdårnedanföre vid blåfhå 15 focken falla de åter förente genom: Kringel-fjaärden ned i hafvet, hva- reft. Alnön med en i hop holmar ock fkaär blandar defs frifka vatten med det falta. Alf-ftranden befttår måft af mjåla- jord, fand eller fandakti g mjala, och år hela nipan ned tilälf-brynet håltt af tamma lag; under niporna år ftenbotten. Alt-botnen ar ljusoch beltär af far nd. SKR NIE SE ISS a röde TER fy SEN

- I

Sedan groft timmet och (böret tran vilrökr jat trytan ne- dan före Eds-fallety har man deffa.år nédll3 äpt fadant ftorverke från Ragunda fjön utföre fallet, fom like vål tilftordel Biligrit; afbrutit och fkadat; hvilken olågenhet kuade& :förekommas + om: tftröm- -draget ofvantöre, famt fjelfva fallets håftighet vilja tils låta, at: timret kunde ledas at nedlöpa: oenom når gon lagom frupande. ränna. - Annarst utflyttas det nedanföre de målta bräder och bjälkar, fom bärt- Fin med Sundsvalls far nygck gon SORAN

nd '

| i Hör hav fan utlopp: förbi Lösdé” - li

kojlD itrax där nedanföre faller in 1 Indals älfveni Defs bredd år högtt 30 famnar; djupet ftörit 7a 8 alnar: En mil ötver-om des utfall,delar hon figi me: armar:den ena kommer fran Hörde och Stig- fjö Fmmark i Ånger manland och kallas Myjall-2n, den andra från Ljustorps Fin-fkogar, hvilkc

en Atram ofvanrom: Lag, fors bruk af 4 fårdfkilta fammandtös tande, göres til en. «Den förra år fAåttbar altifrån Milner mil, och beftår der ofvanföre på fles sa; flatlen af: bred fortfst. DEnhas HERO öfverens med Indals ålfven til åbreddar och botten, men har | ej fom denna klart , utan brunt vatten; fom - ch

FN

ch ännat: trå- RTR still mycken: iom denna ålf, hvilket nu börjartgyrar KR KIA ET v ER fl OVE da Få serman-ålfven leder fina hufvudsadrar: Sö 5 | fållen på Norfka fjällen. Den förftacgre? neneller Strö ps: ålfver nedkommer 2 genom Norr-lie iNorrige,en föcken på öftra fidan AN orrika fj ålleny med en vatudal om - 18 mil, ned tilStröms kyrka i Jämtland, hvaraf Strömsfjön utgör det mätta. Ge- nom: denna vattendal refa Strömsboerne med båtar "til Norr-lie ; och hafva ej många ed ( (6) ar rv fina båtar öfver, då de föra tilbaka fina qvar= ar, fom de hugga up vid Norrelie. -Haf-lax mårs kes up pgå salt ul Strömsfjön hvilken ock lemnar 'mnig afföda, få at i famma fjö fås mycken: lax< ken likaledes få fortplantar fit fågte; lax-öringat om 1 lisp:d hela 10 milen långre up efter vattendalen /kunna fångas. Ned ifran Ströms= fjörv går den med fmå ftrömmar,; fel ("") och fjöar til Stamfele by, 2 mil; hvarett alfven delar fig itu vid en ftor' ften'y på hvilken liggerienh mindre, den de: gamle kallat hufvudgården at ålfvarna, hvars på de: vid delningen fig hvilade.: Den födre delen - gåri öfter, med itörre och mindre forffar och 1el å til/Ramfela kyrka, 4 mil, hvarett ganfka höga jordvallar, föm de högita bär g-ålar, vid fina ån= | datårligen afflrvkas. 7 pr ran: Rumfele til Granfjö sålt; ifvåregård 42 miljår båt-fart: genom fmåfor- sena RTIRSÖRN djup fjö, I mil lång. 'Sederme- ra in til 4 mil ofvan Sollefteå kyrka, flyter den med ftrid ftröm och itarkaforstall;:hvareft ock de måtta 1 be i denba' gren finnas, famt äipkrarö al äter-

kb

0 y Ed, vallvirsnädar eller frun; omkring hvilka alfven går bg xn krok. (3) Sel, eller lugn-vatten.

STR Slonve NV Re FE ARR NERA Vi - KA PIFen st Öh c i

Är 175L Januar. Febr. Mart.

5 EA KYSG IL Ve .

TFR1TY äl rn e VAR |

d - flår vo

båt 23 mil, då den får tilökning af Fjälfjö-ålfven , fom utgör den andra eller medlerfta hufvuderenen af Angerman-ålfven, och kommer ned ifrån N fka Fjällen genom tftora fjöar, Flå-fjön och Tå- fjön, om 3 mil långa, tillika med Ormfjön, hvil- jer MN vid hvarandra, famt låta fina vatten tilfammans otvan Fjälfjö kyrka; löper fedan nedfö-. » re:tilhopa med förr see Vångel- ålf, och tföl- jas åt federmera med ftarka forfar och et brant fall, nåftan likt med förenåmnde Eds-fors i Indals ålfven, der laxen måtte ftanna, fom vil upgå åt Fjälfjö focken; förenande fig åfven ftrax derpå med Refele ålfven ; fom gör den 3:dje eller ftörfta gre- nen til Ängerman-ålfven. Denna kommer ifrån Börje-fjållar öfver 20 mil i W-. eller N. W. från Afele kyrka och flyter genom Litfjöarna och Kult-' fjön, fom år 3 mil i lingden. Sedermera fort-: fares med fel och Forffar til 3 mil, faller fåini Malgomaj-fjö, 4 mil lång, och blir dåraf en annan, tvår-älf anfenligen förökt, famt 1 mil långre ned af Wojm-ån. Haf-laxen går alt up til Albule-felet, ned om Vojm-fjön. Sedan åro fel och forfar ömfom, tilAfele kyrka, 7 mil, ifrån hvilken til ytterfta byn. i Lappmarken åro 2 mil. Derifrån til Junfele kyr- ka 4 mil åro åtfkilliga forfar och fel, fom alla kun-. na rannas med bat; hår infaller ock Rö6-ålfven från S: W-. Ifrån Junfele til Lidens kyrka, 23 mil fmå forfar, fel och fpak-ålf, genom: hvilka likale- des år båt-fart. Ofvan fiftnåmnde kyrka ftöter den tilförne nåmnde Fjäl-fjö ålfven tilhopa med nyfs-. befkrefne Refele-ålfven och gå bedrar ÖRE oa

Vv ag a fort Skr fc län fitlo ir och oy och Solen 13 mil, på gr n de förnåmf | 'yggningar åro belåg- danföre år fpak ålf förbi Refele kyrka. da Isftrid. forlkå emottager, fom lyks= Kro! ofor: " hvilken har 2 famnars fall vålla, ftraxt ofvanföre Eds kyrka, m. Rclele-g . Sedermera å är fpak ålf rt en > & mil, ”ofvanföre hvilken den är igen fin ödra a ren , fom gjorde: OD de med fin delning omfat- om 10å mil lång och 2 mil bred , vid. pp norra grenen vunnit få mycket ele älfvens tilskning, at den vid nytt SR ngt ftörre, ånden födra. Vid Saker kyrka år den filfta fors i Ångerman ålfven, et uet Ik. tt lång, och kan rånnas med båt utfö- I dragas m ed rep upföre. Sedermera ned til nil går ålfyen med fpak, fegelbar, fagta. ch dråglig ftråm-fart, farat Alyter 32 mil långre ed genom fto t ora och djupa fjärdar, fom lemna! fe-. elf art för de ftörre fartygen; emellan hvilka ålf- venåter: ibland. -hopdrages, tils den vid fjelfva hafs=- . mynnet blir för nderdelad af Åbords-ön, Hems-ön och Lung-ön, då den förnåmfta delen af det frifka. vatnet. likvål a, nåmnde. dar blir fråld med fin dire- &ionurefter norra fidan af Hern-ön ut åt öpna haf-

Le > vy nn 2 RN SÄS erg

: de Bollifres. IE denna ålf et ljufligt de, Säk den vackra flåta jordvallen af åker-. (om på bågge fidor om ålfven år belågen och (ka ad af höga jämngaende berg-afar i rad ter fjelfva adalen, få at man hår får be- en fåkrafte och båfta drefbånk; fom natu- ren. fordrar I 1 del la kalla lånder, når hon fkal fram-. bår SR B bringa

18- --T751. Januar: Febr. I

bringa all möjelig börd. Utom des hafva land!

. (0) SE e AA RE a RA RN

invänare håraf ftörfta bequåmlighet af nårm

fammanboning , ftörre hjelpfamhet af . . : 2” & SR SN ÄRA

och timmer-flyttning, båttre fifk-flag ,:

ftrånderna nedan om Sollefteå ogeno

k

n

ned efter denna ålf; i fynnerhet genom de 2 nor- rahöfvud-grenarbas söt såm

> Uti Ångermanlands norra fögderie,; åro 6 ålf- var, i hvilka laxfifke idkas. Bjäfta ålf i Nåtra focken, Backe i Själevad, Gidea och Hufoms i Grund- funda, famt Mo och Öre ålfvar i Nordmaling. De 2 förfta åro hel fmå, uti hvilka fifkas ganfka litet, och brukas i dem allenaft tenor. Gided ålfven år af alla nåmnde ftörtt, OC h fordomdags den drågti>

ar

i '

ben den nu på Alera 3 ar fäkdförek flagit faller ned i en vik af hafvet, kallad ken, och -har vid mynningen en liten mög at fer har 2:ne utlopp. Det edelmåttig flod 1 famn djupt, det åtta. barsludong ar 2 famnars djup. a ppet år hon något ehe 6 1£ NEN ; men efter 250 alnar långre up år : tila eller 22 famn, fom mått varar lika rffen, en långd om 230 alnar, hvarifrån til a hbxbyggningen, der laxen: re franna, alnar. Bredden at fpaka ålfven kan vara [ ju Inar. 'Sedan år intet frrömfall förr ån 2 mil up, ifrån ytterfta mynnet, då hon faller ut- Ö ver et bär rg, öfver hvilket. sk likväl för arbeta fig, gem högre BPR Ras 20

vt HG foms ål år långt aindak ån fen fåren: har ga fynnerliga ftrömfall, och faller genaft i haf- et. Den år vid: mynningen. 2 famnar djup, men blir dtraxt: liten, utan får rdeles djup. Från utloppet tilla xbyggningen råknas & mil. Denna lilla älf har | Bifviv mera fedan Gideå åror; börjat KykN 3 S AG ÄR fborst Nordmalings fjärden, har 18 aln djup, fom långre up ökar fig ifrån I a2 als nar til 6 högft: bottnen år lös och fandig, få at den håller i ingen ftadighet i djupet. Den har ej eller ågra ftrömfall. Lat Örat T il öka Srerolera år

dd Lagsrnsingen är fler: fom fn ble mindre.” Hon faller ock ia i Nordma- ng so tals ;

WL B 2 ; $$.

Mr

ö

Dj (gä el)

Mi ROS TR 6. Å $. FN ÖNA RA är EN RR No ; ( Om Våtterbottens ålfvarna mårkes, at Luleddlf= år ftörft och vattenrikaft, och fåledes at råkna i förfta Claffen. Til den 2 föres Umeå och Tirneå fåfom likdryga. Til 3 Schelefteå, Piteå och Calix, fåfom jåmniftora. Alla deffa hafva fin uprinnelfe

1

högft från fjällen och Norrfka grånfen. Tilden 4 fö- res Råneå och Byfkeå ålfvar, fom hafva fin uprin- nelfe icke aldeles från fjelfva fjällen, utan ifrån ftora tråfk och infjöar up i Lappmarken. Til class fen Såvahi Umeå focken, Rickelå i Bygdeå, Byreå "och AbyniSchelefteå, lilla Piteån i Piteå, Luhleån i Lule, Vithåni Råneå, Sangis i Nederkalix, famt Kakamo i Neder-Tornea, 1 alla deffa fångas lax, faft 'de fiftnåmnde allenatft hafva fit urfprung från

fa

fkogs-tråfk långt up i landet, dels innom, delsut= om Lapfka grånfen. Defs utom finnas til 7 ftyc- ken, fom Upfala ålf ftora, fom kunna föras til 6 claffen, i hvilka fordom lax blifvit fångad, men nu förmedelft upgrundning vid utloppc nm famt fåg-quarnar, uphörer all fifkgång af Lax, Sik, Id, Harr &c, De öfriga ftrömmar, fom där finnas, å- ro nåftan oråknelige, men af mindre vårde. ==

"> Angående bekaffenheten af de upråknade ålf- var, få beftår Umeå ålf af fand och ftenig botten, håller 3 a 4 famnars djup, och löper med ftridt vatten och många branta och 1itarka forffar, dock utan tvår-fall, förr ån up vid Norforfs, ungefär 10 mil från hafvet, hvareft laxen måtte stanna. Den flöder 3 gånger om året,nåmligen vid is-loffningen, midfommars tiden, och höften före is-låggningen. Alfven hålles före vid tvår-fallet vara 100 famnar högre ån hafvet, > AR dd

&é ÅR GES I 0 i ORKA 0) TT SR

Scher

1751 Mäbkär: Bolig är

fted ålf år af famma befkaffenhet, fomU=

fom fagt år, litet mindre, I dennagår I allenaft til 33 mil up, innan et tvår -fall mo= bu ros vara so famnar OCR än hafvet, : NR SMR dgr dä Ne Re NG | . JRR MN en

"af idel eg, beg oh. ftläbsttren. ånda 16 ip ifrån hafvet, I hvareft et tvår-fall från- för laxens vidare upgång > fom tros kunna råk- il 100 famnar högre ån hafvet. Den år måft bl 100 famnar bred: 3 och 4 famnar djup, med ganfka klart vatter > och fkall efter Magift. LDL, Unei ut- kr j og kafta vid pafs 819900 tunnor vatten i im uten, håller fig ln upaft midt efter, undantagan- de der några uddar hugga fig uti ålfven, då dju- pet åfvan för udden år gemenligen ftörft på famma fida” fom udden år , men nedanföre drifves altid flrö men åt landet gent emot, hvareft ftoraban- kar af dten, grus och fand updrifvas, fom. årligen > tillika mi af de utfkurne å-bråddarne neder- falla. öerhbve en a å ömfe fidor om ålfven beftåraf Jord-vallar och tall-moar, utofh hvilka bårg-ryg- — gar på både fidor gå jämnfides med ålfven, fom på de ftållen, der forflar åro RA fina is kägll ryggar nedå at Beltran ålfven. Fb - Piteå slF och Skåt- gard råknas ibland de min- fukö rkre hvartil 2:ne orfaker fynas bidraga, förft emedan få vål ålfven, fom fkår-gården, i fyn- ' Wipåad födra fidan, beftar af idel ften-grus- | ind-botten, på välisen fifken ej trifves, dels | för det klara ljufa vatnet , dels för brift på föda3 pi lungt våder fynes botten. hel tydeligen på 3 famnar, 2:d0 At Pitea Ikårgärd beftår mått af fto- KA B 3 Ia

- -

N : - ) v , ' 7 r ” ” 0 . 3 i; | b: i & jh PSSEPNEOSESSESRU NA sv ITE erg ; NR CM AR ASA a än 5 JAG SN LL. E Y Lan a . IVA, kö i + + C

Å

+” par hvar andra liggande dar, hvaraf hånder, a filken icke långe dvålies innom fkåren för defs fria in och utgång, och fker ofta at er | sned gs vad franftorm fördrifver all filk, Jom'i or är åren

grund til bea tl. utåt | HAFven på sea om våren til ofantelig högd, om hvarandra ftåt ftaplade ,; hvilka likaledes för filkens upgäng MO > hindér lige. Han | RR c För AM NE bye ST RN LA c Luleå älf, 9 foth & är af AN flörft, djupatft o daft, men icke få jämnftrid fom för där uné Sregamdes der forffar åro, beftår en EN a int. aktig, endel fandig, en del af lera 4 tig. båt NN. rlör dar fom de förra, 3 gånger om året, F ar om ång fvåra forffar, men intet tvår-fall, , förv ål n vid: moks kyrka, 24 mil från opus ed tros der vål vara I a FRIN FRA ån hafver. net

Calix älf ä år är lika" befkaffanie! a Piteå oe! Schetefceå ä, har tvår-fall 12 mil hgst far vet, fom råknas köar rr 100 famnar. ” RESER RE

Dy 9 FR + - d i; är ; ; | ; EE

T ärneå ålf har fin uprinnelfe kn Tåmn ne väl och: ftråcker fig til 40 250 mil i långden: har "många ftarka forflar och ftrömfall, ibland hvilka Kängis fall i Öfvertårneå, 16 mil från mynningen, år det mår kvårdigafte och håftigafte, emedan det ej allenaft hindrar båt-farten, utan ock laxens vi- dare upgång efter ålfven. De andra ehuru bru- fande , åro dock få, at de alla kunna fårdas' med båtar. Bredden år vid mynningen 500 alnar, djupe' 6 a'7 alnar; men långre up, träffas ftörtta djupet 12, men minfta i: aln: flörfta bredden 8'a 900 alnar, den fmalafte 100 RAN läm: Difp: Brun-

NIT

Marty. 3

urbe Torn. p. 34. 35. Bottnen böftir af ler id, blar Hade med klappurften och mylla, sige ålfvar i Våfterbotten, åro få befkaffa- & kunna öfverftångas , hvarföre och laxen rd0gre, ån der förbyggningen tager e- n vara målft 1 mil ifrån ARNE cr

War Le 1 ” DJ NÄE NTER 4 + Vv - bi 4 Vv r nr MN Så, EE t

Ni Följande inden di heter om älbrar na, harjag är thet åfven bort anför: dy nåmligen: at de 1jöar , hvarigenom ålfvarna ledas, åro vidatt och måft ut-

| ft SAR ; famt at ålf-frrånderna tillika med jord- O nen brede vid. de famma, åro lågre ochjå umna- e utbredde, ju nårmare de finnas i inemot fjällen och Akogs-landet belågne: at ålfvarne. på 10 a 12 1 : vet mera nederåt hållas tilfammans i trångare rånlar, och flutas innom högre bårg-åfar, hvareft ock de högfta aälfftrånder och jordvallar 1 ofanteliga -högder å åro aldramålt ihopdrefne, 2 » fynnerhetder bårg-åfarna åro ftålde nårmare ålfven, ock jordvallen ej ” utbredt fig, til flåta hedar, ån- Par och åkerfålt: at förnåmfta kårnan af Land- - fkapernaår emellan nåmnde krets och hafvet beva- rad: at neder uti de höge med furu-fkog bevåxte Jordvallar, framfticka fig ftora nedfallna och be=' grafna trån, utur de utfkurne abackarna: at ålf- verna i fynnerhet nårmare åt hafvet, årligen mera affkåra fina bråddar, ån långre up, efter dår år mera fand och lös jordvall: atahl eller alder, afall åxande fkog, vid lågre ftrånder aldrabåft era e- mot/utfkårningen, i fynnerhet der ler-ftrand år: at vid den fidan af ålfven, dit ftrömmen förer RR dire&ion, fke jordfallen och åbråddens urikå- | emsaite f ålom vid Sollefteå forffen ($:3.0 Morte der

åa

rd JR 1751. Januar. Febr:

der hela Ångerman-ålfyen för entid en lemn fin förra rännel, och fånkt fig långre no : löfa jordvailen, få aten ganfika hög: och fl nipa år nu quarftående emellan nya och gam nelents, spå hvilken fenare man får befkaåda gam ålfs-botnen med många uti flåta: hållorn na fv arfvade djupa hål, i hvilka runda ftenar quarligga, amt lika med de håli hållebårgen, fom långre up efter famma ålf, från ålfftranden åro belågne, på fåda- DA ftållen, der ålfven hafver idel faft ftenbårg til botten och aldrig någon åndring har mårkts kunna undergå. Så ftora jordfall hafva åfven fkedt ftraxt ofvanför Sollefteå-fors,; at fåg- byggnaden med” brådftaplar kaftades up efter ången, och laxar egt. quar på landet: och åndteligen at ftrömen vid fö- dra landet uti de våfter-norrlåndfka ålfvår och in='

KN målt vil bräla "ba jfgrsR ONEN det norra, En

HOTEL

rag

SER fl RER

Alla Meet tvår SPN: der da NE va atten nlångt up ifrån ödemarken eller f£ jällen, men förena fig med hufvud-ålfvarna nårmare til hafvet, mårkas 2 gängor flåda hvar vår, nåmligen förra gången af den fné och is, fom fmåltas ned i f jelfva landet F och närmare å-dalarna 3 fednare gången af de vat= ten, fom famlas och nedkomma från fjällen eller ö- demarkerne: likaledes de ftöra ålfvarna, fom ut- göra fjelfva adalarna, de Alöda förft af tvårålfvar- nås. förra flod, fom föga mårkeligen hinner, atö- ka' deras; vatten-högd, efter den år få kärt; fedan af de fammas andra flod; och 3:dje gången af de aflägnafte fjållens flod; fom varar långft och år flörit: fom tilexempel, 1749 vid d. 8 Maji, flådde $ förft alla tvår-ålfvar, fom hår i landet förena fig: med Ångerman-ålfven, vidd. 14 och 15 Maji gr 4

e-

eller fjällflod, fom dar något högre. 18 Maji voro Indals och Angerman Sgt: . fjällflo d IGN vt TSE BR

AJS

j och få ddéss 2 tum Hrtälres: ån ar raf fer man vid hvilka 8 RETA ora hufvud-ålfverna blifver aldraftörft, år-ålfvarnas högfta flödande tråffar d, fom hufvud-ålfverna få fin råtta ennår vår-floden, fom blir af tvår-ålf-

d åt ådalarna hinner fjunk

od

ka undan, innan ap kommer derpaå i fora ålfvarna, blir åg flod; fåfom det ikedde åren 1748 € Och fom floden ide nedre tvår-ålfvarna fö- fig förut, antingen tidig, hög; kårt, eller

; 1, få blir ock påföljande fjäll-floden uti ven. Och når ringa fnö- vintrar åro, blir

iten vår-flod, få framt icke vår-rågn hjelper un- : Vänliga ller af fj åll-Aoden år vid folftånds- den Lagen når en förut Al Värlamt nedkommer

N nn 6, örhattil id fjällen Séh Köbdett sla det fkedde 1748 och 1749, då fjäll-floden- ar i fin högd redan ifrånd. 16 til 19 Maji; ochju

haftigare och ymnigare floden på en tid nedftör- ter. amotnat och ftarkare vårma år at vånta;

; ördiker långfamt och Tent ';rellev at den ibland. ; let aldeles kföanndvs ju fenare och kalla- sare och fenare is-loflning beror; ty når ringa eller ingen 4 "flod blifver, kan ej ifen uplyftas och mål i spears sov lega, til dets" den omfider Ä ; målter bårt. bl rig |

handen: hvarpå åfven grunden til ti-

rg LJ Bs SE NE

en ju mera vårfloden lika fom tvinar bårt, eller

”

26 Is5L Januar. cbr Mart,

Når floden kommer, mårkas Shljaie år: | K attnet lyfer på långt håll hel blakt och grumligt, | höjer fig midt efter ålfven och blir kt lrigt, efter hvilket ”fråk alt flöte nedftötes : fr mmen drif- ves haftigare ; och at!killiga brott tils a6 yt ken på en fjårdingsvåg, fälom af våder uprörde > vila fig på fpaka ålfven, hvilka tecken ökas, efter flodens tiltagandes och år vatnet grumligt få lån» ge floden fliger, men klarnar mer och mer når end år i affall, hvilka tecken ökas efter flodens tiltagande: likaledes rumlas vatnet af ftarktrågn om fommaren, äf de la 3 ålf-frrånderna, om rs dköljas. N 3 ER | Vär-flodens dageliga tilvånt förhåller äg sö lunda: År. > 1749 blef en tidiga: ganfika hög: och fkyndfam vår-flod, då Ångerman-ålfven födde i förftone + quar ter om dygnet, men fifta 8 dagar- nar och. quarter, inl defs hon den 16 Maji ftod 6 alnar ofvan det medelmåttiga vattubrynet. I lika mon mårktes den falla af om dygnet, fedan hon ftått 3 dygn vid lika högd, under hvilken tid ftrömmens haftighet dref olaftad båt ifrån Sollef= teå på 13 timma 62 fjärdingsvåg nedföre, eller li- tet öfver 6 alnar på I fecund. Eapvag ålfvenårpå famma vågftycke i medelmåttigt högt vatten 8, 10, högft 12 alnar djup, bredden 120:til 200 fame nar, och under högfta vår- -floden 5.a6 alnar högre, få finnes vattnet under vår- -floden tilg del i ålfven. vara förökt , om icke det går vål til hålften eller deröfver, hvilket man-tyckes kunna fluta af ftröm- mens haftig! het i ftor-ålfven, famt af de mindre tvår-ålfvars vattu- högd, under och emellandeti- der vår- FÖRS är, Om höften flåda ockiå ålfvarna- anfenligen och ofta: efter mycket Idi - högt; | ibland högre ån vår-floden kunnat VÄNS TALE - Utom

Bro ock Hällar a äp Fer ka ; de äro aldrig q få ftarka, fprån= er med breda råmnor, tjutande "refande til ftörfta fara och olå- de: ock haftigt nedfalla, når unker undan vid hafvets ftarkare fråndigheter vifa fig, få ofta haf- ler, ock fker åndring; ob i Åda-

vätten-fvåmningar e eller ut if Mi ck om fommar- sälen? fvarnl "någon fynnerlig åndring. Och as vattu-fvåmmande öfver ifen ebodar blidt- och tö-våder med ne- ns nedfjunkande, vinter med köld; och föreg forarnar- "tidep,” rågn

NN KART SE MORRA SE

äv a RR FR 08 SEE NOG NE Ne Älfvarnas fryfande och sdlggning förtjehare éj min re upmårkfamhet , ån deras Kö ändringar. la de ftora a äl ålfvar, fom komma från fjällen; fryfa n g tidigt 1 anfeende til deras ftrida ftröm , I eg följekde” omftåndigheter bidraga; at fnö ; NS od altid åro förr up åt fjällen ån nedre åt landet, t varaffnd och is-förja börja förft ofvan ifrån dflyta, och vifa fig med vatnens hvita grum- fom fruenod til inftundande köld, då båtr ten-förjan «eller den af Doct. BLocK befkrefne grund - kraf- iällor fvall-ifen, börjar mer och mer med blek. gul fårg, fåfta fig fom fmör vid ftenar,

San

upfkjutes från: båtten, aldrig uti fyra u

frömmarnas. håftigare rörelfe hind

28 | 1751 januar. | ebr. Mar gr

ganfka Gö famt upfylla vattnet le; åf ån bött-

nen"up i dagen, til des kylaktig t, mulit. eller fnö-

tigt våder gent emot ålfvarnas lop RIND | öka 1s- och botten-förjan , då den fed

lit och emot blidare våder, re de C

den blifver deraf ide famma til rigtig slag i ng- Is-förjan förhåller fig fålunda: når hon upflyter från bottnen, få updrager hon ofta de ftörfta. träny och ftora ftenar, dammar och bro -kar Ren, famt upbryter dag- -ilen, fom kan. hafva lagt fi fig; och få fnart filkare på fina lax-nåt förmårka, at fis fken kommer något ovanligen fytandes, år tec- ken at botten-förjan fnart kommer efter nedftör- | tandes, då likvål de ftridafte rånlarna midt efter ftrömmen merendels hållas rene och ledige itrån botten-förjan, och blir botten och vattnet, fe an botten-förjan upflagit få klar, fom en glånfande i 15. På nåmnde omitåndigheter, följa ock fom oftaft älfvarnas frannande och vattnets åfverfvåmmande pardet fallen ;sder ftenigt och bårgagtigt land. med trånga forfsfall åro belågne, i hvilka botten- förjan med is och fnö- -förja famla fig; förftoppa och dåmma ålfven, at alt vatten nedanom afrinner. De namnkunnigalte ålfvarne, hvilka fom oftaft för- dåmmas vid fors- nackarna, åro > Gimmenvid Råf- fund och Hårkan i Lith. a da AMG år mårkes is- förjan + vara uti blfysriag, ” | at nåftledne vinter, fom föga haft fin like i blid- lek, ej var fri för den famma. Ej eller fryfer nå- on ftröm fom icke förft får grunden til fin is- öpotving af botten-förjan. Den famma bidrager

och dertil at fpaka ålfven fnarare is-lågges, fom

man

mar sälg ren, ar ng af sem xt ande | erg med is är dl 220 |

at | fälla NAR Mg då 2 PR REN fedan SE

h Reg REFN och mårkes it

sotten-fvallet år emellan Hel- d RAA tiden, eller vid förft

: Hörkes; ingen förja, utom uti fs-fall, fom ejvid. förfta kölden vilket på ftenar plågar fålta higy emot hvarandra, få at många a vintertid köras med håft öfver cf kt stock gifvit anledning at vid ålfvar- i 28 pna även uti bruks- -ålfvar, jas,d åde &ockfå, fom hvalf, blif-

la fr nder, utan at bårtfryftg Åar mög är fall kände agtfamhet utelåmnes. ardar famt fpak-ålfvar fryfa gemenligen, -roten år af funnan, och himmelen grå- men aldrig når kölden år med klar himmel NaN: och ON. VV. Dock fryfa en del vid de omftåndigheter, når de varat långe. 5 får man fe grunda båckar, fom flyta e- Hd jöar uti Såbrå och Högtjö focknar 4

rig fryfa i den ftarkafte köld, når det 1 rt nordan med klar himmel; men få ol ' grumligt med funnan, lågga de is, intren da är långt mindre ark. $3 fnart | him-

N en Löldenk år Arbin vt kyr Jikk åpna. Div pa hafs-fjärdar, fom åro ftålde med fin 1 belågenhet och ftrömkaftning efter åtfkilliga x Sferftrck, haf- va famma egenikap » at de fryfa , hålft med d funnan 3 våder och mulen himmel, änfkönt Th SKR tern då kan vifa mindre grad af köld, ån dårin nel; oa då klar himmeloch fakta N. likvitt varit utan is-låg- ning. Jag vet at detta fer paradoxt ut: men för- farenheten intygar likvål, at få fker. Jag (kal ej

underlåta sal vidare och inogare andr vilsheten,

RC

Om EEE, och höften fäller. ock RN då ften aldraftarkaft emot funnan våder: fkogen och marken beklådes ock då aldramålt med ind-rim.

Äfven fynes vattnet ifjärdar och vid fpak-ålf-b rynan litet hvit- -grumligt med ftrådda is-partiklar vid is- . lågningen; få at de famma, åfven fom forfflaroch flröm- älfven tyckas fordra någon hjelp eller fra- | mina til fin is-rånning, af nedfallande rimfroft e ler bottenförja , hvilka mått flå ned emot funnan, fall de, förra behöfva det i långt mindre grad ån de fenare. Når fnöå faller i vattnet fryfer derna rare; åfven fom den måtta haf-ifen blir, når myc= i ken fnö faller midt i vintern, med långfam köld derpå; men fnå med köld utan botten-lörja, göra ej tilfylleft för ftrömmarnas fryfning. IHens Kyrka och fvaghet hårrörer, utom nåmnde omtftåndighe- ter, äfven deraf, om fnöé öfvertåcker haftigt den nyfslagda ifen, "eller om ifarna ligga blotta hela vintren , hvaraf åfven is-loflningen om våren, jårr (Te förenimnde orfaker ($. 7.) kan komma fögtared eller fenare. Allmänt hafva Landtmånnerna hår denna regel: Tidig böft ech fen vår, håller firek me= dan verlden flår. Och få mycket arna. Uggas för G el

.å

fr SÅ d FÖREEE RA DR a

TE bag

fd elaka sn por,

1

Vit, vt Fe oe MÅR IM vas val fådane, at den, fom.

grepen,icke med vilshet m oe och förfigrigket får | rföre ha jag varit t deruppå betänkt; ”hura- tingen denna fjuka måtte aldeles kunna fö- mas, eller åtminftone, når den icke flår at den icke ma blifva af det vårfta, utan

La

tiltror ja jag mig, igenom den hög- He, kunna utr åtta , fedan jag uti gen 1744 äras sind då fammans

fly-

( NV

der KRppr 0 låter mar By

JNA Håller det. om möj si

at denna dofis icke gifver dags

: man c e hp an

RR

Sa ; i ål KOR ' |

d HL Bar net. taga in on i V SN na eller dylikt...

EN Lagar pott det å åter Je ju båttre. n it

da j Trier det ard annars plågar göra. / AN Låter det. de AE a sfö f preferverande pil lerna, xempel hvar Måndags. oc

dermera år nog, om de al veckan. Dofis dåra och år den lagom fl ftor gonen derpa far et par Iu

gen gifver jag et barn; om2 a ar, 4 ftycken. Et om $ år 6

driga öpningar, få ökes dofis me

och hålles fedan den dofis. fom finneshål lla Na

nämnda PIG SO RE GLEN IRL KN

Så fnart de barn, de bruka derta mede kr SR teken til koppor, hafver j jag flraxt låtit den FUpe höra med pillerna. Et enda kom, utom min 3 ve SR at taga dem på andra dygnet. a AR S

SRA

-

AS

rfvun- är sg råtta I Ana

ff it. Vidar re hafver Ja

Få rien SR EM 2 4 Ka E DÄRI R f TÅ

| kt på Bära från Arg fo 9: de 1 gpran KOR hj

Fr:

äär ER ti, 3 camphore, Be Ex fa aa sr. ra KV. REN ip gr. Ao j rd i |

) fe 5 Y. W LM i INRE s VER Stang ; An A j q SR a - AR FRE fa KM 236 É | » + 4 rr FA å SNR Av

xt tager jag germ et gran mer af ungt Barn igentager jag mindre het o SLAS åro farlkay AT

Fäl

sm vilja: ny seb; a dens Melhode; fve fejat Pilletna blifva riktior in diter på fir folk, är kan. äg blifva

- MA 7 RR $i än 0 of RE ; AQ & MR a RN

E eg å Å i; -+ 1 ER rr Lå - RARE EA ERT OR Ng AR lf rige tg IP AR fö NR Ar ” ” FAN VR RA hr wc RR NN SE RE a kry st RR + . k PS fi sh f CAN rs NR a PÅ oe På & ” Kn 6 - MA bm DA VR ja Lå mu + PR Åt vas é ? sir MR je tt foå Ö [4 bo FIL JRTR ANA RN MÅ i ' ” i t if + I - a td É « ”- d Ran föra v F 3 ENG | RE a [4 ” än d -” ”

| ct » - | ; vr Kr RER A NPD tv ran En Rå ND + kh Lå fal | FA wa vå LLILES SR sat Ke net a Pt

C fu 2

"Deg några

men få lindriga, at man

sal Sr TREA & Sv HN rersvn) påe FR RA 3 tub Sc grod RN (KR er RR AR KN SDANERA NR EB ON er

Om Hjertat rg due fren ul om et. -dtta | NE under fofter. = OR

pa a TR To | Re -

bädd Ån många dörr dvd u Mars månad blefvo upfördå de på An

J hår i Leipfig, var åfven och tta månade:

malt fofter, fom jag låt komma ifrån denna

dens fjukhus, och hade blifvit död-födtafen quins<

perfon, hvilken hade V enerifka fjukan. Detta fo-

ftret var ovanligen upfvullit, hela det ytterfta fi-

na fkinnet (Cuticula) fyren fr n kildest oc ek tf å18ft: och RNE fåfom'det-hade v rit half-

k i äg

edan man. åprat. ankiaan fö VÄRNER det befyn- ella på lefren, hvilken hos et fofter plågar al= tid vara få ftor och bred,at hon ftråcker fig fram

åt nåftan til; nafveln , och fidvårts til ljumfkan; men likvål hår var få liten at hon hel. och hållen låg innan för ref-benen.; Når man nogare tilfåg, få fans, at hon ej hade det buk- hinna pu. ora (Peritonei proceflus ) fom liknar någorlunda et löf, och Anatomici plåga kalla Bandet, ( med ren hån

ger på (Ligamentum Hepatis fu pentoriwum). I y det andra Bukhinnans utfkott fom följer med

vel-ådren (Vena umbilicalis) lutade fi åt denna åder vid lefrens undra fkåra sven ra he » fåat det intet en gång handt ap $ er Iefrer seven , fa kant til defs kullriga fida. rn

Af Hörn .exemplet kvart ftadfåftaD D: r Wie SLOW mening, at detta HG ingalunda år de VM MA ;N

NN

751. Jahuar. Febr. Mart. 3;

fom egenteligen uppehåller lefrens : tyngd; om annars: den : faken vidare behöfder nagra! bevis. Men det tjenar: mer emot dem fom påta, det få- dant utfkott måtte formeras; om-eljeft lefren fkål kunna omklådas med: bukhinnany af hvilka tutfkott det fom faknades hos detta foftret,. efter det går på Med til höger, åtminftone hindrar: at -lefreris ög del under -håftiga magans fkakningar ej må ryckasför mycket åt höger eller nederåt.,, hvilket då fkulle mycket hindra blodets lopp geriom Vés na Öava. Men at ej lefren genom detta Bandet rätteligen i uppehålles, år klart af deras -exenipel, hos hvilka; då de långe faftat, lefren fjunker:få neder, at den tillika fieddrager mellangårdet (Dia= phragma) til hvilket hon dock borde hållas uppes och fvimningar. dåraf förorfakas.. Hvarett fördens fkull detta utfkott hos andra utbreder fig på båda fidor til lefrens; hinna, der fans hos detta toftrét en vid och några. linier-djup fkåra, fom ögonfkens ligen delte Iefren uti tvånne flikar eller stycken...

an Vid Port = och hufvud-ådren var ingén ting onaturligt at; mårka, förutan Canalis: Venofus; hvilken jag hos andra hafver fedt ftråcka fig ifrån den Sång grenenaf Port-ådren genom lefréns uns dra.delning ända til Veha eavas då den under vå= gen.kaftat ifrån fi hägn grenar til fjelfva lefren; men hos: detta foitret blef jag varfe i ftållet för den omtalte, Canalen en gren af eli Poörtradren,foni begynre på fit vanliga frålle ; men delte fig feders mera på drofe fidor:genom lefren uti flera.grenatj få at. r IÅR ligen: kunde igenfinnay hvilkerps dera dela öll in uti Vena cava: Håraf törde man kunna fluta ät. de hafva orått ; fom menadens FER NEN VARA SE SKÖRRCR BIO BI ASA Ändan,

vw

«

2 NS 4 DN Å j LL -—- Fre ” tr FELET SLI LENS 4 > RR ANDE AR RNE WARE ; :

ät det bl Varbarora ådren och få ålec | Ciäva. fr fannaga

ANA hök a flyta NR de SAS bettyrker detta rönt e 19 2 a ih G

derföre Hide förds it RY defrotiyrar der dr Mabee var no og uplöft, och fåledes tjenligare tilat fl nom e finafte rören uti defs kropp, faftån

undergått någon föråndring ' i ; Lungörnas rd RES VIKER RE ONE ÅR bok Jag drager ej eller betänkande a pina a ef ren hafver famma: nytta hos en fullvux en fånni fka. I fynnerhet fedan jag få många gång

vit öfvertyg rad derom, at gallan S 9 cre åå gaft fker genomlefrens 2 ANA ÅA. teri Atminftone å år Er ses at Eg 6 nan inf

få fkårikåda de: bågar gel et fofter " plågar flyta, I Can I Sar gen ting fom var olikt den nä Ty få anfér jag det, at han ve Lung:Puls-ådran as få ra gren. "Men "deremot 1228 ) upmårkfamhet Föramen ovale, och den Kinr deröfver på fidan af vånftra hjett -öfat år fpån ken hos detta föftret var" e ”älle Em > tfa ån n den OT vara VR ÅR

sö

ESR

MER TUE RE Vane ff Re go

0 In Bölmirertatrunteula TTR så de diffe Ol & ia Differt, Obfervatiodes sc gök ide, ondt 2

1751, Januår, Febr; Mart; = 37

utan ock, fom befynnerligit år, med få många hål sted. at.den aldeles liknade et nåt , kvars fria kant flutades med tu horn, fom voro löft fåfta- de vid vånftra hjert-örats öfra och fråmra vågg,

vc Utaf denna hinnans fkapnad får jag anledning at tvifla, om de hafva giltiga fkål, fom följa Herr MeRrys mening. Ty aänfkönt blodet tyckes lika fritt böra flyta genom denna håliga hinnan ifrån det nedra hjert-örat til det öfra, dock tyckes det blodet; fom faller "ifrån lung-ådern uti det nedra hjert-örat, ej kunna ftå emot det, fom år uti. det Öfra hjert-örat,emedan det förra år ej allenaft myc- ket mindre utan ock flyter långfammare, om nåmli- genbåda hjert-öronen på en gång blifva fyllde;hvar- omiingen til åfventyrs lårer tvifla, faftån jag ej vål begriper, huru fom både hjert-öronen på famma fått fom både kamrarna kunna draga fig tilflamman på

-

4 Den 23 Febr,: |

VN SIT NE fö EG

E RR TERYDREE Ven 0

0 FANMÄRKNING En fvår vårk i halfva hufvudet ( Hemicrar "wcdnia), fom blef botad genom Tin- ix ning-Puls-ådrens öpning; (0 > Infånd Af |

eo HS DANIEL NISSER em ”Regements Fåltfkår' vid Nerike och Verml, Regem.

a on man, om 64 års ålder 9 af måger [kropps be- 73 ;fkaffenhet, fjuknade förft i Junii månad, då - C 3 det

-minfta lifa. Sedan han rådfra ten, förtrodde han fig ock

| väg och låt löpa r2 uns blod bundit den fjuke, förr ån I for lifa. Medan bloden ånnu lopp och var £fkilde fig det röda och det fereufa BO ! ofåat det: fenare:liknade orent grun omen famlade fig ftrax tilfamman, oc

var bhaprpael gra et inge Klan

> SS

| na: utvilte R K Oo - Y är NR £ SE

uti 23 Ne körs tid, få at h

”flugetplåfter, fötbad och sinvåstenivertsdr

Re något RN rs ripa puls, på högra fidan, ' eler, fom' AN

del an fquamofa. offis tötapordng | ned. gräfliga riftningar och k

hållas vid fö ängen, och ej hade eller dag; hvilket oh dets: Vern

natte-tideh af dets: (Krav och p pipe

de köxtrotioner! als måtte Åse OLA C et ;

nen pik So) sen on sopa "eget ÖN | me ned a

dontsripge få 2 våld ne ra fåfom 'åder-låtning både på

Laxet rande Campher-pulver, med mera, jär digt, Detta oagradt hölt fj. kdomen för R

dicus, H: Affefför HessEt Us, nom Tinning-Puls-ådrens' pnaI

| Jag vifte honom til mips SEP 90

Nå ag efterkom defs. begå dren Då fam till ftålle; hva

at oboråve fg:kån känna

JI7SL lanuar, Febr, Mätt. 39

"Den fjukas diet beftod fedatr i tunna foppor: Ganfka' litet kött och annan "ftadig' mat 'åtnöts tre veckor; innom hvilka han blef aldeles åter” fåld til'hålfan. Några veckor efter defs reftitution; yppade fig en öriket lederna, få iaxlarna fom 1 händerna , fomefter några dagars ömmande bör- vjade: fvulna: hvilken: olågenhet dock (måningom Förfvany utan” ytterligare TREE mee.

sök HträslDen 23 Febr.

BESS ARR

DEMONSTRATION

På veg Geometrifka Confiruttion fora an. men uti vngena för är 1749: P: 2954 | Af FAM. DUREUS I Nn

eloid kallas i allmånhet en äre fom forme- "a fas af någon puné, under det-.at en cirkel N7-våltar omkringpå någon annan ng om; kretså 1: famma plans RK

I Gölviderne indelas itre flag ; alt a ske fom den jännsen punéten år på den rörde cirkelens omkrets, utom eller innom den famma. Af det förlta flaget årode Ordinaira eller: Allmänna, når cirkelenvåltar på en råt linia.. Epicyclaider når cirkelen våltar itad på, och ERRRGSere når han vältar inuti en annan cirl Hr Pre Ms Af Epicycloidernas generation: Mar man, at. rd for: rörde cirkelen år mindre, få många gånger han

kringhvålfver på den tftillaftåendes omkrets., och RR CC 4 a”

fålunda måter säl fan amma, Ia manga ud: picycloiden.. Så at når den mindre cirkel ver tre gånger omkring på en ftört eller år 3 gånger mindre, få har Epicycloiden 3 uddar. Men cirklars peripherier. åro till varandra, fom deras. radier, altiå har en Epicycloid få mån- ga uddar, fom den rörde n indre cirkelen ns radius ar andar A än. den ftörres, och! då å år hon altid « Geo» metrilk; > men om förhållandet imellan deffe radi ÖKA år irrationelt, få blifver antalet. ru add binenninden ligt, och Hepieyelordan irrationel.

VON aa SNR gr sg byg dl fb ce plir RARE ölen vr BARN

sög Pg Jinia belle bon en! hel Geomc Ae

trifk Epicycloid, fom har jämnt antal So iddar, få: kommer hon fift aldeles r-famma ftållning igen, fomchon bör jade. med; men om uddar talå ojämnt, få nga hon fift vål i amma fällning, men med omvixlada åndar, Får

Låt råta linien GF hvälfval ng fyruddiga EB. picycloiden: ABCD Tab. I. arp » och h begynna utisd,tedan genom B, C,; Dytildefs hon: "kommer » til AZ igen, då får hon aldeles fans: fållning, fom: hon hade i början, efter figurens anvisning. Men om famma:linie: hvålfver : kring den treuddiga Er KY picycloiden ABC (Fig. 2.) från A; SAT til: 4 tilbaka, blifva ändarne o ey

annar innom. cirkelen; och Fi utom rt kv början” R var FRI och Gc keso i ir ML SER > Få NR ERA ; S Altfå å, når pov ädla cirkelen & år vika or: med den ftillaftående , får Epicycloiden en udd, och d oi kringhvålfda linien;- kommer '«ftet tvånne slgl, fore i famma: ftållning , och h mcd fa N- ndar; fom hon började: PKT DRG BR | Om

RR Aon spend nea, fom utdrages til. al 1 räta. r ien fom går från on or antten på koden. til särar ög Nå ft Ne ed BOD, Fig. 3. vara | befkr a ER af en annan lika ftor: cirk el; i åt möd radien O 02; utuvur ( 4 annan cirkel vara gjord til "dragas Tangenten TU,h 1 Q nedfålles perpendikeln < GC 7 blir lika med UQ, få I

ere vx RAR RAN SKIVA

SM

ma UPiepeleld..

ed QU., få må åfte hon vara. örre cirkeln £Q, i de en :törlige: EB; hon målbe ; om all isen TE skåp 5 ta li orig QT, CB; BE, Q4, ia TQU UP 7, vaftli ä vinklarn så E7D, rt vinklarna UP, | rö ockfå Hikajy altfå åro vinklarna QTD,; | l VETD år halfpart afvin- NG E04, och vinkelen DTB år

EC Byaltfå a åro vinklarna EO4, i radieri na ponerades lika, altfå åro

4, EB, lika, altfå år 8 uti den befkrif- icycloiden, hvars udd år uti MR so

Cs Eme-

RR emot E byåskelvåt emot VB. tv vi s cirkeln, altfå Mir Ya linien V. B gera E den i 1 pun&en B, a

EO lära SÖN ; SEN jensedkn € (Fi ' ig: ve 3 Tand äv Wm ården ftåndiga linienya ned' hvilken tt ”CMNC år altid lik;- och puneterna M, Ny mineras fåfom förut | ag. 289. 290; famt, varan uti linien GF, fom efter tvånne sä nt RR ar f famma frälming , komma til fit: förra. tålle; få år nien AMNB eh continuerade” - 'e0 en; > ge Suitige Rane ON

re un Adelforfs 5 Gul iD? Igel 005 an kunna pför AS, af ec dk sd jäsa äj fpnens Irne,

> rv da Sy N D. Sw VAB. TT ORE REAE i SA = SEE NG 4 sved MN ed Ber år et t gammalt och; all: nånt Rön, 1, at gån= gar uti Grufvor affkåras af klyfter, och HM fom oftaft flyttas utur deras gam in lågens men det år ej få allmänt bekant, huru de affl delarne'af gangarnei kunna med fåkerh kas, i fynnerhet uti Ädelforfs gull-grui reft ofta ingen fkilnad kan, aåtkasvemella; : pod jkedu liggandes arveing. vs og ot RA Ren oro Hud dara.

kal Ni 2 Under

Lä >

od 3 AR

Rr

LS

1751. JanuarFebr, Mart: = 23.

Under mina gjorde måtningar uti Gull-gruf- vorne och genom några års förfarenhet, har jag fun- nit tvånne Rön uti detta åmnet, fom jag nu har den åran at framgifva. Na | Det förfla Rönet. or Når en Gång affkåres af en frående klyft, få fin- ner man af fituationen uti dagen, sön den förlorade delen af gången fkallfökas uti Grufvans hångande eller liggande. Ty fom det år oneke- lidit, at en fådan gångens affkårning ej har kun-- nat fke, om ej Berget ånda ifrån dagen undergått någon ändring eller fåttning : få år i fådant fall in- gen fåkrare grund at bygga på, ån af dag-fitvatio- nen dömma, Kvart ut den förlorade delen af gången börrfinnas igén: "Til exempel, låt figuren 4, Tab: I> föreftålla grundritningen af et' berg, ponera at "4 år den högfta punéten på berget , ifrån "hvilken de utfatteafvågnings nimror uti famnar och quar- ter äro råknadéj'öch hvaraf man kan göra fig tem- -inelig' äng tanka om bergets fkapnad; Låt linien BB vara firykandet af en fående klyft, fom på &t odeterminerat djup affkurit gången C3 då frå- as, om den förlörade delen af gången fkal fökas t hångande eller: liggande fidan: 'Håruppa fvaras, at fonyman afafvågnings numrorne finner, at fått "ningen af bergöt flupar emot gångens liggande på Vandra fidan om den affkårande klyften, och at berget der år lågre ån vid fjelfva affkårningen; ty måtte ockfå "der förlorade delen'af gången fökas utiliggandet.Håraf blir regeln dehne, at om ber- ”gevi dagen, på andra fidan om en ftående klyft, år "Tägre, få bör den förlorade delen af gången fökas dit åvbergetsflutning års men tvårt om, om ber- 6 get 'år högre, UAE Ned La RS 206 Detta

ren; har man väl af slags fen ning: hvart ; man: fkal gå, at delen af. gången igen; Men d åft och fäktafts år at råtta. ge f grn IE RSA er DAR rg rg ANSATS RNA He 40 Det hånder altid. då en. donlågi 1Qu Ne at et tycke af par efter; klyften: dit 'ätyr der. af af gången bör efterfökas. Och fådan flåpning efter (med. et. andra fidan .om den aflkåi

2

Ännu ej fagir. felt, . at man ju fun

HÖ

foökt; nåmligen den förlorade dels äfven: få vifar en flåpning: ef e

flåpningar. År an altid:e ar Linien AA :vara ftryl andet af « låg gången fom fluter fig vid k yften. 4 igenfunne -.delen-af.Gången; f och Pp de OMR ipren lion annan. 0 i Fare BM ;

säblanit ålen ig deffe då 1 ing dre tydelige, dock rö de alt

ende, når Gåsigarnes i fkurne. ns bd N fö ab hvad. värde detta a

”;

ilade om, at den ord upför Ner fam ek MR uti Gå rd värd

NDPa

ANA Hl)

RR

; hvilket j jag vid pen . Skånl : ilfälle ar obfervera. .

NA NR ESV FRAN 9 SM

ars öm

SJ

Ö BARR klyfter

AR olen Sad

MH,

fretsn Her rum ee FE DR fom det år ej UvtovR KUpvorsg

SS

”klyften. Det år, man bör vånda

koppar-verk, och hvarelt man

dant utrönt; det jag ock i min Rel

och fåttet at igenfinna den förlorade och fårfå ånke

tagit. Ber gsbetjåningen har der formerat fig d

EtatsRåd STUCKENBROCK,

nog bekant, i fynne het N DERICI f:ti grufvay famt Nyber

Nordanfjelfke bergverken | anmårkt. digheterna åndra' fig vål der frådes fig de dertil, at gångarne vid Röräs åro måftadels fvåf- vande och ofta inclinera ifrån våg-linien ej meraån 6a8 grader, hvilke af Donlågige klyfter ofta öf- verfkåras, famt fedan tåmmelige n djupt förfå ånkas:

Men förhållandet af fådan gångarnes förflyttning,

te gången år enahanda med hvad Herr SwaBiakts

regel, at då en affkårande klyft; antingen i åfom

lerfköl, eller tvårlofina, i 1 donlägig ftållnin g Öfver fåtter en fvåfvande gång, bör man tilden förlora- de delens återupfökande följa med och icke 220

la fig efter den; vid

affkårningen formerade ftumpige , "men Hej hvafle vinkeln, fom nårmare kan fes af profilen, Pab. I; Fig. 6. a år den arbetade gången, fom al donlå= giee klyften b c blifver affkuren. Vid affkårningen öljer man med klyften utföre emot c, igenom en doferad fånkning, och år då altid fåker, sunider vågen återtråffa d, eller den förlånkte delenafgån= gen. "Således vilda & profil; åsmees fom Herr SWABS rön vifari plan. FÖRORE S

Vid Kongsberg Sådenfj elli. Norri vittre..och berömlige. Berg mar

föra fig denne regel til nyttos om för års återigenfökandes.och hvar arpå j 8 å ige-exempel af hononvanfår 2 .

ufvan, - Sm är dekan vInredan, fårde je deffe omf :åndigheter; och i fall Erics- et i Vål anforfs focken och N ohrbergs en : e

AME RET re Hår der svål tilfälle, at. något or da om och kerne til få ådana förflyttningar, men jag fpar håldre Fen ännan! gång. Dock få mycket bör jag. go aldeles. ftyrkes i den tankan, at en 2 förflyttningar böra hånföras tilden et i förfta bergens dannande ån- kt och mjukt; ty når: det ån fu tiga et beg ye Uttorka och hopkrympas, haf- nånga och ftora klyfter , remnör, fpric- nor upkomrr 06 få fom öfverfatt berg- enklippe De ftora ftyckerne vafedanlik Sören BR at fånkt fig åt den kant; der de minfta motftöd funnit: ty fkal man merendels dbgavalla flika förflyttningar, fnarare vånda fig emot dålderne, ån emot bergs-ryggarne , få framt icke sen. förre. dåld gör öpning på andra fidan om ”berg-r yggen. Bågge Herr SwABs rön kunna hårpå ifva ISEVIDA Nems7g ov det förfta bevifer halknins

I lärer ofelbart mera vånda fig: til donlågerc e- vild, Kaftonp IBN «ämnet och

en 0 figsg . måfté hafva varit sen i köld ringen och affkårnins 2 med fipningsvis, fom ej Fv få edt

tkedt, om i håndélfe-tim via I " och se BN fomi den i nu a ; dh öda] a rr

Den? 2 Mart; on Ng N ES Hu - SE RR si ONE 4

ANT? SVAB ob

Åen a Herr Kammar-Herren, 0 Rs pr 2

I de Norrfka regeln, om den. 2 ga lan MS dels. fökande - efter klyftens. frubbige : kr utan. tvifvel. fin riktighet på er ort af förfarenhet har defs. uprinnelfe: re sr SÅ pv måtta ftållen hålla ftick ; men når. man. betraktar de alt för mårkeligen förefallne omhvålfningar och fkiften i vår jords yta, fom göra at hvad allmånt hålles före, och kallas faft klyft,i fig fjelf kan an fes föga annorledes; ån ras af en. hop otantelig MÅ Itora Bergs-fkutor, få har man anledning at ins billa fig Cafusy' fom åfven mångaltådes låra finnas i Aafurens hvilka ICker torde: lyda: denna skal fä

Til uplysning om n Smålåndfke Grillsaptild AR nes, at fkifver på fådana ftållen, hvar fåttningar i. berget efter klyfter fkedt, finnes o oordentelig förvirrad . och til:anfeende :ej olik at förft hafva varit hård, fedan fönderbruten , och få åter fam: mMmanvåxt medi quartsy grus och bitar, fom ftrime» vis emellan klyfterne blifvit. fittande. . gg har i Bokkiftor prof ;på;at, ften och grus ge flark stygkping kan fammanpackas:til-en:t års; nan

ten,

h C Tjelfve Hårdra I varatl fegt

mk nas få a kalla de Alverman, 1, med

roen égonikenligen finnas vara fkedde. ST FÄRRE a FE upge deffa ibland andra da- otibonifå for. probleme, hvars löfande beror på tiden, många rön, och noga upmårkfamhet, h be alla Bärgverks idkare af Herr Kammar- Herrens kysjensnRg efterdöme böra ligger

of TEA Fr SER | : NN RR

ST 2 > Matti, | : TG EN

öl åk 40 FER SET ” CC nu St EL AR FA

Det. rigutat/k jr röfknings. -fåttet , förd Jes SEA n RA hår i S Verige, AR ETEN beg beftrifvit |

Nor FÖ Y tå vv NE

Pr EDVARD CARLESÖN.

bök dide tunga: och långfamma hushålls fyllör. 3

Ki 10m en. Landt-hushaållare har at fköta, räknar H Fr jag billigt Sådens uttröfkande , fedan hon kom-

matte. FT 2 | Y piorbis böt

wår ärvde Hö te. vållignar Se Ag få rikeligen, fom förledit å ar fkedt, matte de vanlige ar betärrie

flere må månader fyflelfåttas med tröfkning,och ändock

hvilken Jord-brukaren nog fvårt arbetat la are! rd Andra angelågna göremål måtte förfummas, hvilka med låtthet höftetiden kunde förråttas, om icke logen hindrade folkets "-

RR Elds-

fälonde de ändå ingar, fore de

mit RRD följakteligen ibland a KRT

an als = tröfkare. dela med möfs och råttor en

59 > 1751 Januar, Febr. M

Elds-faran vid vinter-tröfkningen går j Ör aa VASA RA -hvar-hushållare

flera omftåndigheter förbi, fåf

$ KR ” : 10 4 MN nog bekan Kör: eb nee AND 2

Når jag under mit fjorton-årigaviftande i Tur- kiet, fåg det derftådes brukeliga Tröfknings fått, undrade jag ftorligen, at:det famma icke långe- fedan blifvit flyttat til Sverige. Min åhuga, at tjena mit k. Fådernesland, -hade icke tilftadt mig, at lemna denna faken oanmålt,om jag icke af-tryk- ta papper fett, huruledes Tröfknings-machiner blifvit upfundne;, om hvilkas nytta och verkan, 8 fåfom få långt hemifrån ftadd, ingen tilför- låtelig kunfkap få kunde. Men fedan jag kom hem och inråttade mig en liten landt-hushåldning, fant jag, at de famma olågenheter, fom anförde åro, mötte mig, ftraxt fkörden var förbi. Når jag frågade då efter, hvar jag kunde fåen Tröfk- hings-machine fom icke vore alt för koftbar' och med förmon kunde nyttjas? fant jag ingen, fom vifte gifva mig råd. Jag grep fördenfkul til det tröfknings- fåttet jag fett och lårt i Turkiet, och fom jag tror vara et ibland de åldfta i verlden, hvilket det fpråket i Bibelen, du fkal icke binda mun- nen til på oxen, fom tröfkar, nogfamt lårer utvifa. Det år tillika det enfaldigafte och minft koftfamma fom någonfin upfinnas kan, och brukas öfver hela Afien, tftörre delen af Africa, ja åfven på några ftållen i Europa. Jag måtte hårvid omröra at faft- ån de orter, der detta Trötkningsfätt år öfligt, åro långt folkrikare ån Sverige; tror dock folket, at:det år fkada til at använda få många månnilko- dagsverken til en fyfla, fom; efter deras mening, bör förråttas med ökaris” essens ere rön

GR

KR Unna

Sjelf-

Sjelfva machinen år en drög, af tvånne tilhopa jade klufna rå ftockar, om 4 alnars långd och 6 sfters bredd; hvaraf niagöt mer ån + aflångden åralt fullfatt med flint-ftenar til antalet inemot 1000, fom grund-ritningen Fig, i: Tab. II. utvis

jue 0

far, och här frammantil en klack a; fom friger iz tum djupare, ån den plan; fom flintörne åro infla= önheuti och kanaf Profilen Fig. 23fös, hvars frames delc ftiger up i vådret, fåfom medariie på en flåda ' på det at drögen kan hafa up öfver halmen. oc Flintsftenarne infåttes på det fåttet, at dådrö= gen,föm göres af rått verke, år fårdig til atemot= taga flintorna; hugges hålen til flintornes infått- ning, med et flakt hål-jern, i tvånné hugg emot hvarandra; och då fpanen uttages, fåttestjöck-ån= dän af flintan i hålet, fom indrifves deruti med en trä-hamimare. Ju mera trådet fedan torkas, ju Itarkare fitta flintorne faft. För denna drög fpåns nes i par oxar eller håltar, då en karl ftiger up på drögen och körer omkring på den utbredda fådeny aff tvebets lafsi fönder, Fig 3. Halmen vårides frufidom om, meden lång grepa eller kjufva, Fig. 4: öck hörer mani ej up at köra, förån all fåden är Vvål utfallen utur axen.

en

oo Hår til utfes en tjenlig fåt plats brede Vid åkereti eller hvareft iman hålft behagar; föri tilrédes på det fåttet, at man jämnar med en jårns fpadåa en rund Plan, få ftor, ät tvårlinier blir 30 älnar: på denne plats frånkes vatten öck frös ut ägnar, hvarpa köres med en vält til defs jorden blir jämn och hård; då de öfverflödiga agtiarne fö,

. | hp > kod i

Ip 5 «3 FARA kr Cs

5 1751. J anvar. Febr. Mai

> Sedan fom förut fagt år, fåden år vål uttröf gad, kaftas halmen vid fidorne af platfen, fedan han förut år blefven vål fkakad och kaftad med en tag- gig fkofvel, fe fig. 5. Såden föres eller fkjutes til- hopa med et tvårbråde faftfpikadt vid en ftång fe fig. 6. och famlas i en hög midt på platfen. Sedan fker kaftningen med en vanlig kaft-fkofvel. Ju mera det blåfer ju. fortare och båttre går det med kaftningen. Såden blir renare ån eljelt på logen; ock agnarne falla på en fida, når karlenfom ka- ftar vet at råtta fig efter blåften, och kafta nåftan perpendiculairt up få högt, at agnarna vål kunna drifvas af vådret. At ingen orenlighet må af krea- turen falla i fåden, har karlen hos fig en fkofvel, fig. 7, hvilken han håller under når han mårker åt håftarne eller oxarne vilja trågkas 20 mmm

Til at kunna follkomligen införa och inråtta detta fördelaktiga och låtta ”Tröfknings fått hår i Sverige, har jag låtit komma hit ifrån Bulgarien en Turkifk bonde, hvilken tilbragt all fin tid vid akerbruk och år följakteligen van vid alla handa- "lagen, fom man efter blotta befkrifningar åndock ej altid: råkar or. äs KOREAN ER BIE

Det förfta förföket gjorde jag hos mig fjelf i Roflagen "den 23 Aug. 17f0, på 'Såtesgarden Hackftad, i Ryttmåftarens famt Riddarensaf Kongl. Svårds orden Herr GABRIEL STJERN- -CRONAS, Kyrkoherdens i Ösby Herr ANDERS "ÖSEGNII famt flere grannars nårvaro. Klockan 3£ eftermiddagen begynte den omtalte Turkifke bonden at på det tilredda frållet utbreda-4 lafs råg, och klockan 33 var han fårdig, at begynna tröfk- ningen eller körningen Öfver fåden, hvilket gt ig a e

Y Ne)

751. Januar. Febr, Mart. = 53

i e ti kl. 68. Rågen var vål ej äblvles uttröfkad ; men för de fnart annalkande mörkret, begårte He tr Ryctmåftaren och Herr Kyrkoherden, sat

onden fkulle befallas fkilja halmen ifrån tåden, famt kafta och renfa den fenare, på fit fått, på det de måtte få fe hela förrå åttningen. Detta utråt- tade han i en timmas tid, då rågen afmåttes och befans vara två tunnor. Den följande morgonen nåmligen den 24, bredde han igen ut famma 1tåd,

a hvilken han ånnu körde 132 timma, fkilde Hals

menifrån fåden, kaftade och renfade den amma,

hvilket ht msn 12 timma och Re ng EN - råg." LE

socNu Goth: fopandet och kaftningen var nåftan en dubbel operation, i anfeende dertil at tröfkningen "ej gick för fig på en gång, fom det bordt fke; få "kan man med all fåkerhet råkna, at-denna karlen med et par oxar, kunnat på f3 timmars tid tröfka

ut och kafta famt skena råg efter var BORRE tve” bets las, |

be

-Hårtil kotlkbier den omftåndigheten, at bal Men blir, > efter detta tröfkningsfått, tillika fkuren "fin nåftan fom hackelfe, hvarmed ftor förmån vin-

nes i utfordringen. Som nu en karl fäledes kan

makeligen om dagen uttröfka 8 lafs råg; lårej va- Ta fvårt at utråkna, hvad mårkelig fördel en faådan tröfkning kan tillkynda NARE arg och FORE

förse i gemen. vu EN

Art schen An

Den 24 eller famma dad gjordes förfök me. omr vn » Klockan 8 om morgonen bred- des 4 lafs korn ut, på det förutnåmnde tillagade ställer, ss trö fule: med et par oxar til klockan a FÖRRE wet ER

(

54 — 1751. Januar. Febr, Mart.

1. Sedan fopades och kaftades til klockan 23, då kornet afmåttes och befants vara 4 tunnor och I fjärding ren fad. Halmen var mjuk och len, 1å at den famma , med: hö blandad; kan blifva et långt. båttre och tilråekeligare foder för Bofkapen ån den ftråfva långhalmen, fom til en ftor del blir ut- kaftad på ladugården. (RR AR

..» Huru det förfök aflupit, fom uppå Korgl. Ve- tenfkaps Academiens befalning I galet på Si- kla gård, har Academien redan inhåmtat af de Herrar Ledamöters ingifne beråttelfe och vitnes=

börd, fom vid förföket voro tilftådess =

- Defsutom år ock förfök gjordt med denna tröfkning på Såtesgården Alby hos Herr Lagman CARL CARLESON, i många förnåma och goda landthushållares nårvaro. Men fom jag ej vet om någon riktig förtekning blifvit hållen öfver tiden och antalet af laffen, med mera, få kan jag ej vi> dare beråtta derom, ån at det vunnit åfkådarenas

bifall.

.

dem handalaget , hvilket på en dag år fullkomli= gen lårdt.: 5:s00s körde mömab Br. k | a ; ha | ; äs 2 | ; MR NR 44 vå Hj > Den famma Bonden har ockfå fårdigt et tilrå- keligt antal af fjelfva Trölknings verktygen, om

fu han

g EAN Des I "DENBERG och SCHULTZE,den 11 Septembris, år

—

751. Januar. Febr. Mart, 55 låter tilet et billigt pris. OM: deffé kunde fpri-

das vat uti landsorterne, - fkulle de fedan

tillika tjena för modeller , och låtteligen af | ligafte virargtns.. |

| 0 i lg än Marti,

Wi . ; RN Vet. Krkektinns pd OR FR ,edamöter, Herrar ALsTRÖM, N OR-

1750, rela ut til Sicklayat fe et förfök göras med afvanbefkrefne Tröfknings-machine, hvilka inlem- nadt följande beråttelfe. På en flått, hård.och rund

plats vid aker-åndan, utbreddes $ lafs korn, til 30

på laffet. Trölkningen förråttades med et par

håftar, hvilka bequåmligen drogo machinen, utan at de blefvo fårdeles fvettige, faft ån karlen icke allenaft fjelf ftod på, utan ock en ften lades på

drågen, för mera tyngd. fkuld. Efter 33 timas körs ning, mårktes ej mera korn fitta quar i axen: dår-

före fkakades och bårttogs halmen, fåden kaftades. emot vådret, famt afmåttes 63 tunnor rent korn; Altfå tyckes detta tröfkningsfått jämvål hos ofs:

- kunna brukas, til ftor nytta och befparing afmån-

ga dagsverken, fom til andra nödiga hushålls- -fyflor

unde båttre anvåndas. Och fom oftadigare vå- derlek uti vårt Climat ej torde tillåta at tröfknin-

gen altid obehindrad kunde förråttas under bar

himmel, fkulle det vål löna mödan at förfe platfen med tak, hvar til förmodeligen liten koftnad tarf- vas, om derpå anvåndes omtanka. Eljeft och

i fall det på fomliga orter fkulle vara briff på flin-

tor, kunde drögen förfes med ftål- eller jernbi-

tar, dertil gjorde, hvilka ock torde blifva varak-

ät AN

D FIS > Hof |

Vv

56. 1751 Januar. Febr.. |

Hof-Junkaren Herr Baron PRESPEI AES genom bref gifvit tilkånna, det han, efter århal- Ien underråttelfe och ritning på den Orientalifka' Tröfk-drögen, låtit förfärdiga en fådan drög, och i Novembris månad fiftledne, låtit med mu Iplog föra fnön af ifen på en fifke- sne och fedan ifen blifvit renfopad, köra ut 10 lafs Råg, fom på ifen til vanligt tjockt lag utbreddes, Men det var ej vål beftålt förr ån åmnog våt fnd började. falla > sl råkte ånda til aftonen, Icke deito mindre: gick tröfkningen med: dög för fig, och hant: man til aftonen, ehuru halmen: blef biroll med en tvår hands djup fné,; gnugga urfåden få tidigt, at halmen blef-fördi fa-hufet, och fåden på Io- gen at kaflas.” Uti agnarna och baffet voro dock ännu några fulla ax, fom blitvit ifrån halmenlås- fade, hvika man dagen efter fåfangt böd til at flå ut med flagor, fom Tåledes gjorde mindre verkan ån drögen. Herr Baron utlåter fig, atdetta Tröfk- ningsfå ätt lårer kunna nyttjas med fördel; fyn- nerhet på> bara markem vom fommareny - ftraxt fåden år fkären, och finner alla olågenheter, fom tyckas dervid förekomma, af Ham belkaffenhet, at de Ika AG gas, Kg

Sik fn Bier rä 16 ; upgifvit af DANIEL ROL ANDER,

& ikt-Biets hufvud, horn och bröft & äro övre, YH På bågge fidor imellan & ögonen år längs. ef-

7 ter, en hvit eller filfverfårgad rand: Öfre kåken betåcker en DD IN Tilfverfårgad: SR eller

-

SE

kd | Frbvkllea a den förfta och tredje åro klot-run- e:och kännt; den andre långit ; de öfrige plats tegkv vadan kanten år likfom f£ ågad. -Bröftet å är lu- dit och mörk-grått. . Magen (abdomen) år något sylindrifk med inbögd fpits: tvårs öfver ryggen ligga fex fvafrel-gula rånder (fafciz flav2), bland - hvilka den 'förfta år hel (integra) och oftaft under buken, på bågge åndar, förledd med en gul och fpitfad : punkt (punéto acuminato); den andra år glik, bredare och något, den tredje fmalare och mätt, den fjerde fmalaft och mintt bruten (inter- rupta); de öfrige hela, Öfra fidan af fpitfen (a- nus) år fvafvelgul. Magens nederfta fida år fvart med två gula C under ågg-lika randen. Alla låren åro fvarta: Ben och fötter fvatvel-gula, Vid fram- benen fitter en glatt, fkinande och hvålfd Plåt eller fkål (lamella; concava), "hvars öfra ånda år af- huggen och hvit eller på frötande , - annars fvart-brun; fpitfen rundad. :Denne plåt år med många runda hål, fom en flor-fikt, genomborad. . Blir altfå djurets namn: Apis nigra, Abdomine fafeiis fex Mavis, intermediis tribus interruptis,; ma anticis Lamellis perforatis in bryctis. tr.

ella... Hornen (antennae) beftå af 13 lån-

Detta lilla djur fyntes förft midt uti rd mås

då kd förledit år och flög i Våftmannland och Rom-, fertuna Socken, färdeles omkring Åbylund, alle frådes på ångarna , men hålft. förnögde det fig af foribus umbellatis, fåfom Athamanta Flor. ICE,

| af Heracleum Klor: Svec..23 13:m. f. ;

| fe fr äär. eller fkålar, fom fitta fö ä ände vid djurets fram- bett, & åro undrans-vårde ock (ER fedde hos or annat djur. - Det, fom ökar

D 5 de-

var Jag upmårkfam vid alla defs rörelfer i blom- flren, tils jag omfider af.en håndelfe mårkte , at

fmå grann; från de med mjöl fylde ikifvor, fåfom

dugg-rågn , nedföllo; ftålde derföre Mierofcopet under och på fidorna-af berörde fkitvor och fant, at det finafte af mjölet, då djuret på blomftren - famlar fig föda, nedrågnär genom hålen, fåfom i- genom en flor-fikt. == RR

Har altfå Skaparen, då han förordnat detta

djur, at til fin föda nyttja blom-ftoftet (pollen

antherarum) , tillika, til ärfåttning för våxterna, meddelt genomborade verktyg, hvarigenom med en möda, ärhålles dubbelt gagn, och faledes, i ftål- let för en utöådare, gjordt det til en fådesman i-

bland våxterna. TT

1

At våxters aflelfe genom viffa yr-få befordras,

år för detta uptåkt på fikon-: ock mullbårs tråden ("). At Bi och Humblor, uti åtfkilliga blommor, utråtta det famma, lårer vara oftridigt; hålft då upråtade blomiters honor ftå högre ån hannarna, at mjölet af vådret knapt kan föras til ftigmata. Men fedan deffe honung-fugande yr-få med mjöl

betåkt fina pålfar, lår, ben och fötter, affkakas,

under deras trågna fökande efter honung, mjölet é FASEN ENDA

(4) Se Difputationen de Ficu, hållen i Upfila 1744, under

Herr Archiater Linnei infeende , af Corn, Hegardt,

ft ost fule. det pd hvaraf blir aflelfe i (edan drågrige frön. vyn

4 «Om någon drager dvifbelstist,a at få hårvid tils

går han behagar, emedan naturens bok ftår allom | - öpen, allenaft betrakta de vid detta djurets fram? bn fötyåltte fiktnings- verktyg, och tillika vara upmårkfam, fedan de af famma anfkrapadt mjöl blif- vit fylde, huru detta djur, då det föker fin föda; fkyndar , undertiden hela ångarna öfver, ur den e- nm blomman iremnannan, då igenom defs fkaknin och rörelfe mjölets finafte delar, igenom hålen på benfkifvorna, ömnigt ficktas på blommorna: huru äter djuret fina fiktnings-verktyg, då de af mjöl blifvit förftoppade, med fina fpitfige kåkar ut-

grafver, at det fedan med ftörre bequåmlighet, må a nyo kunna famla mjöl och fikta: lårer han, utan långt betånkande, bejaka fatfen, ock med förun- dran tilftå, at de minita och af månnifkor meren- dels få ringa aktade djur, ofta åro förordnade, at utföra de ftörfta underverk och måitter ftycken i i naturen. Det år ingen tvifvel, at ju alle djur blif- vit fka ade til fina” vifla och beftåmda ändamål. Detta fe vi hafva blifvit med farfkilte och endaft til fiktning brukbara verktyg förfedt, hvilka hvar förnufti med fina ögon kan befkåda och finna. Berörde rön kan båft anftållas i Juni månad , då | jens ha mått Mats än fit mjöl.

Om mjölet, fom utfiktas på Mormor 4 är Kölen llve utfprucket, har ag, med mina re Microfcoper, ej kunnat utröna. Mig år nog jag för denna gången kan upmuntra andra, at red i mig nogare betrakta detta förr okånda Pliltnöme- NON i naturen, fom ej år utan orfak ; ty naturen

LTR år

Z

60 1751. ja aar. Febr, Mart.

år få mångfaldig i fina verk, at man Jätär kan fe dem tilråckeligen. Detta torde ock gifva dem an=- ledning, fom arbeta på våxternas generation, til nya rön: då ; de få fe en NN "lag af naturen, och atminftone finna, :at Infecternes ut a även

hafva fin nytta i blomftren. a img

Tab. III, fig.1, år Bilvbbiotj natorligt forlek. sår fiktnings verktygetinviya aKGE Fig. 2, abc, fiktnings-verktyget , fedt i igenom. et godt Microlcop, på öfra fidan, dy, benet, hvar- sag det år fåft. ey låret: Fig. 3. Samma verk-tyg på indre fidan. deybe- net och en del af låret. |

Den 16 Matt.

FÖR SÖK 5 me Me pin Huruvida Geometrien han låmpas tilGraf- ja

ve: ve:Bygguaden, och hvad nytta man dåraf . Hå Sena vid Ådelfors- Gullverk.

Af AND. SWAB. Hå [Lr

1 tikillige befynnerliga Håndeblen ör äga fa nesatfkårningaruti Adelforfs Gull- grufvor,

& AB hafva gifvit mig anledning, at göra en til- låmpning af geometrien, at derigenom 1 med redig- het kunna tanka -och döma om deffa håndelfer. Hvad jag hårutinnan kunnat aftadkomma, har jag råknat för min fkyldigbet at meddela, i fynnerhet i den

NR

RR At und Hår anföraj (av

i den affigt, at dermed upvåcka andra, fom åga mera infigt få vål uti Grufve-brytningen fom 3Feometrien, at gå vidare. = RR

.

gå all irring uti det följande, bör man

örmo Med klvft förftås en remna bårgen e- mellan uti Grufvor, och anfes fom et planum,

6 j RR AM i 0 Q Oo e vev2:do En klyft kallas ftående då den år per- RR äs SR Guds SAO co pendiculair, men donlågig, då den faller ifrån lod-

Tinien. Klyften CDGB, Tab. III, fig. 6.år ftåen- de, men klyften KFGB donlågig.

2:tio Strykandet af en klyft gifves tilkånna å en horizontal linie, dragen långs efter klyf-

me ten

vw Således vifar horizontåla linien KF ftrykandet

af klyften KFGB.

= 4:to Donlågret af en klyft tages uti en verti=-

cal plan, fom år perpendiculair til fjelfva klyften, nåmligen få många grader, fom klyften faller i: från lod-linien uti famma plan.

Om KFBG år en donlågig klyft, RIPQ en vertical plan, fom år perpendieulatrr til klyften och FO en lod-linie, då vifar vinkelen GFO klyftens

KFBG donlåger.

> Om tvånne klyfter åga parallelt frrykande, få.

åro deras donlåger uti en och famma verticale

plan.

sv Ar firykandet af tvånne klyfter ej parallelt;

kan ej 'en och famma plan gå genom deras don-

låger, utan dertil fordras tvånne planer; fom uti -

Nar plano

6 — 175tjanuar. Fébr.

7 4 planoshorizontali göra en vinkel med hvarannan, hvilken år altid fylnaden til 180 grader af den vinkelen, fom klyfternes ftrykande göra med hvar- annan uti horizontale planen. SÄNNRNN

Öm KESF år en horizontal plan ; linierne KS och KF ftrykanderne af tvånne donlågige klyfter; RIPQ och LMNT tvanne ftående planer, fom gå genom klyfternes KSG och KFEGB. donlåger, då göra deffe planer RIQP och LMNT en vinkel LDR med hvarannan, fom tillammans tagen med vinkelen SKF; utgör tvånne rätta vinklar eller i80 grader: dl da

Emellan punkterne K och D drag linien KD,

då får man tvänne trianglar KPD och KDF. Al:

la; fex vinklarna uti deffa tringlar åro lika med

fyra råtta vinklar: DPR och DEK åroö antagne,; at Vara rfåttvinkliga. Derföre måfte vinklarne PDK-—KDF(:=PDF)+-PRED-— DKF(=PKF) "vara lika med tvänne råtta vinklar eller 180 grader:

Öm tvånne klyfter EDIL och HGIL fig. 53

hafva et parallelt ftrykande, men klyften EDIL =

år ftaeride och klyfren HGIL donlågig; då afikås ra deffa klyfter hväranrnan uti en råt och hörizons= tal linie LI: Det famma håtnider ock om klyfters tie åro bågge: dönlågige, men til olika graders

ER er HÄ Om klyfterne EDIL och EGKL åro bågge

bh

RR gt SAS NR Nn Er 1 Om tvånne klyfter EDIL och FGIM åga o- lika donlåger och ej enahanda ftrykande, då af- dfkåra de hvarannan utien råtlinia OI; fom gör en vinkel med horizontal linien LI: 00

yx 5 RR sf

> Når ftrykanderne af tvånne klyfter uti en ho- rizontal plan åro fundne, och åfven den ena klyf- tens flupnings vinkel, efter den andra klyften po- neras hår vara perpendiculair eller ftående; at då finna, på hvad djup under famima plan, deffe klyf- ter fkåra af hvarannan, Tab: III, fig. 4 och 5.

oo Låt XYZ vara en horizontal botten af en Grufva, eller en fåla uti en ort, och linierneED och HG ftrykanderne af klyfterne EDIL och HGIL. Emellan linierne ED och HG drages en perpendikel DG, åfven en linia DI, perpendicu-

lair til grufvans botten eller til planum ABG. Us ti den rattvinkliga triangeln DIG år linien DG bekant, ty den år in uti Grufvan och kat måtas, vinkelen DIG: år gifven, efter den år klyftens HGIL ftupnings vinkel, och GDI år rått. Der- af finner man långden DI, fom var den, fom fök- FA NO een AD fbr Re da

Om ftrykanderne at tvånne klyfter ej år ena- handa eller parallelt 5; at då finna vitikelen DAG, fom klyfternes ftrykander AD och AG göra rhed hvarannan uti en Horizorital plan; hvilken vinkel poneras Vara utom grufvan ; och kan fåledes ej må- » Ifrån tvånne punkter G och F, fållas -tvånne perpendicler DG och EF til linien AD: Ifrån punéten F drages en paralleblinia FQ til AD. Nu

ef- LS

1

64 195. Jatiuår Höbet Marr, = efter trianglarne ADG och FOG hafva lika vink- lar, 2 kan man fåga fom DG -—EF =GQ:ED

:DG:AD, Linierne EF; DG och ED kunna måtas, ty de åro alla in uti grufvan; hvarföre fin- ner man ock linien AD. Och då vet man uti rått- vinkliga triangeln ADG, förhållandet af cn to- tus til (EISeRS af den fökte Ne rg Na

FE NCAS

$:

Öd klyften EDIL år a sö Halköre sätt ka flrykande med klyften FGIM, fom år donlå- gig och ftupar til en gifven angel; at då finna hus ru ftor vinkel klyfternes interfe&ions linea, OT, går med horizontal linien LI uti en ver bytas plan, . det år, at finna vinkelen OIL.

Vinkelen DAG, fom klyfternes PEN lin nier AD och AG göra med AN sa finner man - Bas sk $. RAR

: Antag et etta HGIL, föreg spet er spe lelt ftrykande med den ftående klyften EDIL, och ftupar lika med denna andra klyften F GIM. Emellan parallela linierne ED och GH, drag en pre EH. Ifrån punkten O, fom är titi.

lyfternes interfections linia, drag en parallel li- nie ON til HE. Linierne EL och DI 0 RM va- ra KYSPAIREEE til planen NY.

Uti triangeln FGH år linien Me ED, gif ven, ty den ”kan måtas, vinkelen EHG är rått; och vinkelen FGH— DAG, fom är den angeln klyftetnes ftrykander göra med hvarannan och po- neras derföre vara funnen; ock faåledes finner man även linien HF NO. Uti triangelen NOK år

é vin» |

/ MA j CR a 6 6 INTERN OSA t ” & Vö PR SLA mv DE SÄND

ja mm Ii Aven 1 , + MM vå 0 & OR

'T kb sv i. -W

| 2 d [ d | NH ä Fe 4 NAN N

L rått, OLN år lika med klyften: es angel, fom poneras vara kant, LON=HF år gifven; ty finner man OL Och efter man uti den rått-vink- RS roten fidorna OL och LI= få vet man ock förhållandet af finus totus il

för den Söker ridern Pam ER

vv rOnt | klyfternes' A TL sök AGT ft åker 3 le nier AB och AG göra en vilka BA G a nån och in; endera af klyfterne år ftående , ut lonlågige, men deras: ftupning s angle er be dnta, at då a knas; förft Läget af klyfternes in+ terfe&tions linie AT emot klyfternes flryknings He AM js AG uti den horizontale: planen, el- er at finna vinkelen DAB eller DAG 3; Sedan: I IL i, fom klyfternes inter(ections I MEL pa 3 gör med horiz ontal Tinien LI. RTR RE sak Wi Sr AL def SK io Låt AD vara sens linien, fn fer | 1orizontale planen låget af interfettions linien OT: Om Ad an. q Sprsvoa ven pun& R; ;på linien AD fåller

SAR AE JEN fed 3 ww Ny

Ction. ien Or uti en punét, til exempel P. FI f 2 ”pundten R: dr ae -perpendiklarne RS och

RU 'ullinierne AG och AB. Drag linierne SP C h UP, dar färaf ut linien R3, til des dens fås kar | ffren.a AB: uti AS

Z UGC DE

ponerar riks RP v vara HR ant och

te "behag, få finner man fedan :Uinier- ch. RU ty uti trianglarne SRG och 40 vinklar a SRP och: URP. rätte, famt i ) h RPU: bekanta; ty de. våra &lyfternes ö ftup=

perpetidikel RP, bör. den tråffa ÄR torr.

66 ' 1I7SLh Jantiar. Febr. Mart.

flupnings angler, och Gäng: RP år gemenf nm til | 'bigge trianglarna” och fades vara: bekant: :v ro & Fr fe No ag 2 ÅR

Utitr iangeln URT å är fidan UR bekant, vin-

kelen TUR rått, och vinkelen U” ERA: ven; ty efter TAG år funnen genom g. fölkården

vinkelen des fyllnad til 90 grader. Således blir fi-

dan RT uti triangeln UTR bekant, och i följe deraf hela linien ST= SR —RT, fom år tangens til vinkelen TAG: Nu vet man huru ftor vin- kelen TAG år. Ty kan manfåga,fom linien ST. SR :: Tang. til FAG:til DAG , fom var den ena vinkelen, fom föktes: den andra. BAD finnes lått då man NB dR drager vinkelen DAG ifrån TAG.

radar: rdr låget af initerfolbiott lan ol, . är funnit uti horizontale planen, kan man föåre- fålla fig en plan eller en ftående klyft EDIL,fom

går genom linierne AD och AT, och fåledes blif:

Va trenne planer, fom affkåra hvarannan uti linien

OL. Men at finna ftupnings angeln OIL af inter- fettions linien AI, behöfver man endaft hafva af- feende på klyfterne EDIL och FGIM, famt fe- ban i RSA af vare r ar den per a vinkelen. |

KR 12. äh nytta

För några år fedan blef Gull-gången uti N) ya

| ap Na a NG REA fatfer | vid Adelforfs AS SR kartor. |

G 'Cron-Grufvans födra ftofs af en k yft. affkuren på :

14 3 15 famnars djup under den allmänna afvåg- nings punéen. På andra fidan om. famma klytt anlades orter af några alnars långd både i hångan-

der och ggandety av igenföla den förlorade ka | den.

mågen "Imedler- : ing HR LISA och man: Peehälr I affkårande klyften I til frofs. st >W Ah 0 Pre er a t detta blef för våder- Jaliog fkulli j ac et genombrott i det födra feltet mnars 7 quårters djup, imellan Kal- neters och öfra Benzelftjernas Örter, då man ge- nNOr noga underfökning; fant, at: Nya Cron-gruf- van och Kalmeters Schacktet” och orten: voro drefne på en och famma gång. Detta gaf anled- ning at tro, ar. få vida man på 6 famnar rad ters djup hade funnit gangens continuation öder AMta;: alt-hopp ute at finna gången igen der, så ätell han. då förre djup i famma felt var affkuren. - Men fom uti rann och Kalmeters orter- ne voro många affkårningar och ÅG (RING Ed fom gången undergått; ty var angelågit. ge- REGN måtning utmårka affkårningarnes belågenhet , ARTNR plan; > men fom dervid föreföll den varighet at af kårnin arne voro oråknelige, få ar man tvungen, få vida man ville undgå et vid- yfti igt och, tår hände, onödigt arbete, genom alla ”affkårning: rnes' upfökande : och afmåtning , at 3 af raka på 14 famnars djup affkårande klyftens - fällning och låge, döma, hvar vid pafs uti Benzel- ftjer nas ellei -Kalmeters orter, man borde föka den affkårande klyften igen. Men detta [var ej nog. Vid den omnåmnde affkårningen på 14 famnars dju 'var ånnu en klyft, fom med den förra och ska ande hade olika fallande och ftrykande, vh hade ören affkurit och på fårdeles fått vridit | gången utur defs ftrykande. Detta göres tydeli- gare OR BOR rnBen Fi sg Mt

-

lg: EN ; a E 2 Ex, Grid

JAG SPE 4 OR |

N

veta belågenheten af deffa klyfters. inter år Ci jä

Zz delle klyfter| ej hade kunnat tjena til någo fr

-hvarannan; få fants båft vara, at på dj' äver urbid: :

hh

Ec so fyckeg ät |

Kerr afikåres. Klyften. AB å år den -omtaltes, och AG år den Er AR: > Ber hvarken .enakanda

f upning. ia.

CR CAR RY LR Te : RO i

z bc - i 20 RA

"Man vat i 7 KAlMmd håfaf nödfakad ät ve ru klyfternes AB och AG interfegions linie dT pade och huru des låge Var i anf seende til fryk- nNings linierne; ty i anledning deraf fkull e man få

FHnie, och fedan det blef bekant, hade man & ej mö da åt finna, om eller 'hvareft man börde igen finna gångens affkårning och förflyttning uti Bet

zelftjernas eller Kalmeters ortén. Håraf ES

& såg i

På i LS TER Fk la ONT BASE NE DNA SA

|

AP, fedan man genom uttskhing fr 1

man 4 dr npkrrrg tillämpningen a SS. bår oc

VN wi OY

6 Får

it, ät 'omtalte

lysning, om de hade igenfunnits uti förr omt orter; 1 de voro der 10 AIR famnar fkilde

deffe klyfters interfe&ion och Tål ledes' Bleffadär ; Ryd hvad djup interfeé&ion borde tråffas in platio USE hvil er man ant kh anlednin,

EE 3 LÄSA (SR cl ; vå SR YA ss polig 04 j | SE NG FÖRRE ORT Ar lr RUNAR JENNA VER a ; Den FOMI 100 EN Ed UV RN rd ; : : Ad ö ST ; 2 04 VS ; ; Lå : i WE å fn

; . RR É É Vår s ad NR E FEN Oe ER SR Y rg é a USSR Wes vä ET ij HELENE ES AORR

Ä « AN SR Hö rk ( RK i RNE Vv Fjlis bea db er RR eh 20 ; | Si ÖNA Kg Na RR MER par ha jA Ng a

; N i é ä å å n Kur v HA z É & | ; kall 1 Sr RER 5 5 g 5; sl

NS EA EE GR

Mr marreR

vid namn ANNA Ra

FART och fkar d. 128 Julin, , famma a ligt v varmt, at. quickfilf- en på Faren SE Thermo-=

se i Rd

agen blef jag, kallad til Byn

frå

ka med Fåltfkåren BornE- iR OR den Säg ör sa :

ie ND JA måg FR SRS NE RR ig CR i: SR SN är Nr ÖRNEN

E Så Rd

é ftone at detta vore en hölfefvulit Te

MAS 6 MINA? nd I dne « baby ESA PRESIS mö SR SÅ TR z - 11! r + A SN 3 U a om, AM (AT dj ; : LA ERE NN GR a | AG vg RARE EN NR Fl 3 ARS oh AR Ae

ådror.

C Mu ET med många sa fynliga ä å vr < ENE Des

Sö

t

"a

sjön

aln lång, omkretfen nedantil va 17 och

nåftan uti en Elleptifk linea, oe

-- Se 2 | L SAD | en 2 i NM , ij No AE FIS kb 4 ” 3 or a d

1751 Januar, Febr. Mart

AN olen vv of Sd pd a Jes fkapnad. liknade « en aflån ang flåfka, och

Et famma ftålle nåftan + aln: U lef han fmåningom fmalare til rå och tog fin börj jan på högra fi an

Mutculus Glutzeus major, fram pkt

Når F sllTkåfen öpnade' Kön bed da vifrån a upföre, finge vi ftrax fe ftörfta Gelönlag (måtarmar- ne tillika med tarmkåxet , en del af Colon och fjelfva Ifterhinnan, trånga fig "fråm: En ofö; "mös delig fyn både för mig och dem, fom ftodo

eller hört talas om et få å fafeligt tyggbråck (0) 3

FE

n vid fjelfva öp- ningen. Derifrån gick han: På famma fda utöfver

kring, emedan jag aldrig tilförene hvärken: rn ;

va RR NI ka SARV KPRNET TR

| Eljeft innehåll. döde påfla intet ovanligt, ut- | om någon ringa gul och feg vätfka. Fålt(kåren fort- d

for och öpnade alt intil fåckens början; der sf blefve varle, huru en ftor del af

Cölon upfylde

Erie rt

fjelfvad öpningen af bråcket. Jag låt dår före e lågga Fr

"ket på ryggen ochbefalte 6 Öpna buken, på a det ja a mycket bättre måtte fe i inuti, hvad våg detta bråc- |

ket tagit. Det fåg åfven få befynnerligt ut; ty hes 7

la buken var likafom uttömd (4); alla fmåtarmarna had förft Sersd ned, fedan £ KÖREN rasar fom

z var

” ag än sat Jå dö bb Sa be ort Å

(6) Huru at VT RAG ibland tända BE emellan Gelfa 4

Mulklarna och fkinnet, beråttar äfven Harbott.

(c) Exempel på ganfka fora br. | «Job, a Måeckren in Obf. Med, Chir. C. V. hös' Jae Ca> -merarius, hom. Bartholin. C; 4. obs, 28. ”Fabrie. . Hi Idani

le FE Cent. 3 obs, 64 och 5 ME ” obe. Å

DN Bas

(4) en 105. a Micckrett a G ;

åk uti ferotum, kunna låfashos 5

ANT f( MY Ni fr 71 j

gt (e) och uttår t ök fift b början 1k: om: lika. utfkott. (f)-

81 ora båge, fom det gör uti vånftr ad och dragen utur fitt låger (g), ed a ånda med en ftor del.af ånde- ;pningen af Bråcket. Magen has.

ftåendes helt lodrått mitt i bu= ra mag-mun tillika med, Tolftums- fom var mycket utfpånd och vreden, neder ut åckenet , frammantör bråc- LE ölmodren: tillika med högra å ågge- rar fchirrheus och full med fmå vat- a med Fallopii "Tub, voro åfven fidan fom bråcket: började. Colon Mi åndet naturligen bör vara, fmå- | ammerade, och deras ådror

dan ' binda. Colons Kern ER och ummanför bråke (S: öpning, pådet at jag > båttre måtte kunna få fe hvad utvå

; edan. inmåtet var utrymt; "blef rfe en aflår g gång. eller håla på högra fidan, devid flolbingensö öpning , eller kanter pårum-

| ången UpSerergr fom fråckte fig up til os rum, geno m hvil ken. gång. NEN dättel Jae Ar

de utom rop mg Sälanda fågo vi at EAA pås-

fen var et p.6 Peritoneo, och hade fin början på

d fidan - -uti båckenet, liknandes en tratt, hvilken

federmera frammanril och på fidan hångde gan-

| vd låt ör fira en NE Celluleus våf vid Os ch

ed

> - - Pbsipeleen > os r RR R A n

3 ät Jämför on rn in "Sepulereto. OL BR Cent, 2 hift.

rn (f) Jämför Rolani Anthropogr. L. 2. C. 12. feq. dal Obf, Med, 8. (6) Jämför Salmuth, Cent. 1, ODbf, 15.

A

w

AA

E SE

äl Tens

BÖR RE CR AN f UPS KE SNR

ad : RI RN BAL FR ge FNS Cam ER 2 TE ere Rn

RN

Vv MWg j ; 2

aren i Torneå, Herr VIGELIus, har: andra Hus-Curery, han FR med för-. ac br ikas vid atfkilliga £ jukdomar ,

mien del af lead boteme-

A. > hund-tråck, fom plågar cufv 51 nar ser ryf a deraf.en' god nåfva, eller er. La er bråde , få at han blir fom et fsbårt det -gröftta, och ligg. det

NRA

yo föt-grådda der På: och låt koka, d deriunder kokningen med en: ficka. åter k. okats något in, fpåd ån en gång | te och låg: koka, at det blir för Gi älli 'Tag orfå afelc fps och krama altfam- it: e-klut,; uti en kruka, och ed fmörjes s bröftet.. Om fmör-. mes den up i'et varmt tum eller påren. : ållenaft. Rör altid om, innan rn dl For om hål år. på bröftet, f allenaft botnen af fåret med en: fjåder , eller dop- pas bomull i fmörjelfen och lågges i fåret. yo kan på låter. man då få långe bli at fmörja, Laret ma hi las utantily- Ännandet blifvit.

Bag" fam-

s Bröft-boldar. Tag om våren Al-

brå t Söt-grådday ien: liten. panna, ng eld, säd; pafs' en timas tid: ;

mörjes

:y.derina fmörja d drage ger Farkt tils |

feg

74 — VYsL Janvar Febr. Ma to

famman. Men år intet hål på bröttet . utan fvul- nadoch verck,få fmörjes det fjuka ftållet er nr ja ma fmörja, och tortfares dermed morgon och af» "töna tils det blir godt, famt hålles € en lårfts-duk ofvan på fmörjelfen. Härmed, ve Gud cpi år ; fo många fulpie hår i staden. RN a Sd

4 I. ; + Näthent. Le&oren vid Linkåpin S Cymongsg | | um Herr WIMERMARK har År vika 7 oe! ;d

rd

blifva mogna, ch ae meta uti i land prisen gå kar | ) kel-ugnen uti fin kammare. Efter någon tid fant' j han dem helt blöta, då han' utklåmde f det och låt det torka. Detta frå fådde han om våren ders: | 2 1749: plantor kommo up, dem han fatte utpå dä ndet och fick potatoés, dock ej ftörre ån nötter, för den torra fommaren fkul. Deffa lade. han för fig fjelfva, och planterade dem förleden våras. Nu i höft fick han potatoés af dem , ej allenaft ymno- gare ån af andra, i famma jord fatte, utan ock af en hel annor fkapnad: de åro ftörre, runda näe ftan fom rofvor och hafva et tjockare fkal ån an- dra potatoés, fom åro planterade af utifrån komne' råtter. Nåftkommande å ar årnar han af deffa hem- id födingar åter taga frö, och få, at derigenom förfö- ka om icke våxten alt mer och mer kan tilhårdas at tåla köld, följakteligen kg. pv Köra plantena 4 ras och båra des mera plagiat! CN 280 ANN

DL i NS dsada Herr bebor MW sttnora fr nko: 1 fitledne Novembris månad; med följande

: ? wi , FM 4 | « La ; då år N 4 ä > fn SAN älg & Fe Henan , a ww AG w 5 fa = De LL N M 5 » hd

n våcker. en döbv Preska ioka ön ar peer a få hunnit bårga fin kål, utan flår den "ånnu ute, aldeles bårtfrufen och onyttig. allmänna tankan, at når froft kommit på kål, van icke uptagas, förr ån rågn kommer, har dragit allmånheten, Jag var ock intagen affam»

: D a mening, och våntade förgåfves på rågn, alt til. den 15 Oétobris: men når jag fåg, at det ejlik-

nade fig tilannat, än beftåndig köld och vinter, tog jag in kålen, ånfkönt mina grannar begabbade mit folk, fom dermed voro fyffelfatte. "Jag där, gg KR vuden i et rent vattu-kar, at låtaår-

åtta briften på rågn; och låt fedan vatnet uti et agom varmt rum afrinna och kålen torkas. ' Än- ; Kör t kålen var få frufen, når han intogs, at mån-= 3e hufvuden voro af köld altigenom fpruckne, år han ck nu få frifk och god, fom han någonfin. annars plågar vara, då ingen froft påkommit, och aldeles intet feg, ; men långt fötare ån eljeft: om det fifta kommer deraf, at han varit froft-biten, Tom fc ASL kan j jag FA med vifsher AR Fd

SÅ ( TT js i å I SOPPAN få ST (4 4 | IV. d i ?

0 Herr WERE fat upvift:et Hbns-ågg; uti kvilå | ket et mindre låg inneflutit. Det ökar antalet af dyl a för detta; jorde fynd, fom Herr Lif-Medi- cus Båckr, år 1748, Herr Archiater LInNnavus uti |; des Skånfka refa, p. 229, och flera oc td, fom H:r CREL uti Des Tal'om Foftreiis jukdomarimo- lär ifvet , upråknar. Det ftörre och yttra ågget var til alla delar fullkomligt, | förfedt med en emot åggets ftorlek fvarande gula. Det lilla och inne- utr Academien låtit fkårfkåda, hade 1:0 fkal af dubbla fkifvor, 2:d0, i breda- re

=

| sar fin år ang opipigt oe tarh ojämnt Bfk BlåG på aden kl "indre fidan, hvars; Cs ”håroch där med: (må. hål igenomftut

S fjelfva ågg oc en fans ov SR göm tor ochi tjockare Ren a gu an..6:o Gu; lamt gge-g

pliga re

: ne ad 1 bandednr Ad et RN Se |

haren liten uphögning eller rand (futu nad

mn Hvitan jämntjock och grumlog, hång fatt. vid gulan. 4:to - Gulan 3 | ågde > fe

åggets ftor ika var, ftadig. och I I itot Atlinga. Elten

selnade. uti bort varpen od få åfon | ågge-g ic

ARR NR | ; äg. vänta sö RR bd Herr delar peer har, ify Få ade=,

rådds ir åro BAZYHINNÖR äs lam

dra fidan år ben-fkerfvan mera flåt. och Jåmn, och

garlangs efter ben-ryggen. Benetår tre tumbredt, och vid pafs 5 tumslångt, med et ftort aflångt hål ÄR den c ena ändan. Peua än Hade HT rum et rd

- Fn 4 gån Nta pp ARS ut De , äv

j & ER a BRP GV ol JR Ko de: aldeles ingen Fösbindelje, med någor.s nnat ben kv ”ÖRRANSNAR es kropp. 3flo dre le AE LAG

Tyåone boråkscller äro. inh; a Acid smien, dar; fom fomliga | tider fyra på vatnet,

nfedan fjunka och blifva ofynlige. F |. LJUNG=

NN RR få gt CM Kg NEN JRR ORG Ru i FR 5 8

CE NN FE Aj i 4

Fo ÖR + Ned a

på 4

W

Å

e&

fö 4

Nin

Kd

Nan YE

AM i 3

Lv ARNE

Vv

åren Mora Trike a k; 8 älle Nod imellan er va e

; SA

Diipera 9 LÄRES år rd | aft 6 a alnärs djup. Ön tyc- 11857 Sh NN men n vid sne til- : Säljes

ys MR ef ita AB ur åren RI.

i ti månad, ftack hon figå pyO Up,

fver vätnet i fju veckor. År 1719 nat-

lan den 15 och 180 Oétobris, vilade hon fis

ch vår uppe tilden 35 i farfiftiå månad emot a 1723 flöt ön uppe

i, då han i haft n 1Ztilden nmaledes 1725 i-

en 25 NM: månad, famt 3 AS [3 Aug. Sal den 11 Sef i. Kv 743 VIRA ul j den $ Sept. då på henne Fagfa- ubbar. af hvilka dock en del blefvo båre-

ang gjort, Hhåmligen år veck länder. ROLNvA 8. TS -

I SN NAN 0 E Y Killar 3 FRA a v Bar 2 L $ | | avd | d Lä So a "€ - 1 e. ” Ir. KR 7 a Xx J d

tid Herr LjöncoQuvist befigtigade henne. Det år förmårkt, at det Pg md torra fomrar, då ön om höften derpå upflutit: dock har det ej 4kedt altid, når vatnet af torka mycket utfallit i fjön: ty år 1748 var vatnet i September månad mer uttorkat i fjön, ån året tilförene, och ån blef dock liggande 2 til 3 alnar under vatnet. Vid Södra åndan af fjön Ralången, hvareft holmen år - belågen, beråtta fifkare at-botnen öfver altårbe= fatt med jordfafta ftubbar, och gamla mån veta -beråtta, at fjön i forna tider ej (hal hafva råckt Jångre ån til denna holme: men af hvad håndelfe vatnet fedan ftigit högre, och fjön blifvit ftörre, var allom obekant. Sjön ftråcker fig nu i långden i Norr och föder, til 3 mil, mén bredden år in- genftåds öfver 3 mil. ' KE RE

78 1751 Januar. I

” nd

2 sd IK

Eå

ar 1749 upflutitiSjön Nimmern, uti Oppeby foc-

Här j f

- a

3

fit vitnesbörd ftyrkt den=

2 EE RE

, Herr PEHR Wasenius har ingifvit til Aca-

4 demien nå ra påminnelfer vid Hönfe- fkötfel, hvils ka förnåmligalt gå der på ut, at han vifar med rön, det tåpte och tilflutne rum åro för hönfen hög tt

ikadelige, emedan de icke allenaft fjelfve vantrif- frifk luft, utan ock deras ågg få en ofund och våmj- akt ; fmak. Academien anfer det förra för fåmyc- et troligare; | fom det år bekant at alla kreatur

QCP vål vara, at ågg efter fj uka och vantrefli ga höns, åro ofunde och ofmakelige : dock önfkar A= ademien at ytterligare förfök må anftållas , huru- 3 2559 fpmgjärpss af höns i tåpte rum ,; blifva

rvårdige til fmak och lukt.

SA

FS

/ |

” a. : NOR ORSA ASe

På Kongl. Vetenfkaps Åesdon Ena Handtig gar För Januarius, FEN öh "Mars, år: 1751: , Rh -

E > å MH er NN 7 Ja VR 2 AN sä : Tr: etenfkapernas bifaria. om » Stjernornas Parals. läxis och Aberrätioner. 1-4 BOR blås

20 Rön om Eaxens Natur och fifkandei de Norr- vf + > Jlåndfka Älfvaärna,af Nivs Gisver. > LA i Mr CS Sätt at förekommå elaka Koppor; tpfa ut och . å Are förfökt af NeusRds öra nsudan erg 4. Rön om EFljertåt och Lefren uti et åtta månaders ..<& | fofter, af Justus GoborrEbus GUNz. rn : $. Anmärkning omen [vår värk i halfva hufvudet + (Hemicrania), fora blef botad genom Tinning= Puls-ådrens ung införd er H: DaANter : eh Ford N168 ROT ARN RR 37 i 6. Tron på den Coola Conföekbtions jÅ fom anföres uti Handlingarna för dä är I 749 sh Ni BYS Af SAM: DUR&TUS, 00 bra ; S BORIS gjorde uti AÄdelforfs Gullsgrufvors. burgss

=

Foo Quarts-gångar kunna upfökas, då de Me 4 I blifva af/fkaurne, Af AND. "SwAB,. SAG

BB. Anmärkning vid pre fpvg sg DAnNter ERNER dr LAS sd 5

9. Tankar i anledning af famma ämne, - ANT! KÅ d Fan RNE en AN

, 10, Det Orieatalfka sröjknings fätter, infårdta Nn ; rd od tjände hår i Sverige, och befkrifo it af. Ep- måg ; CCVARD CARLUESON. CE Seen 11. Sikt-Biet, upgifvitaf DAN. RÖLANDER: ER 12. Förfök, huruvida Geomerrien kän låmpas til ==

Grufve byggnader, af .- AND. Sv 12. Berdttelfe om et ovanligt fort o ob! bittils obekant - Rygg-bråck, upfatt af CHR; HINR. PAPEN | 4 inländt af H: Ro ÅLBERT. von. HALLER. 9 i 13. Utdrag utur KR Vet. Academi 5

«KR ; 2

ät od

AR OR DAN bea

FN Fv

SP

Nå

4 TKA MA Å AS Fre BV

; s Z SN : : é ; | / | ; + 5 t : ; ; > fö : > Zz äg: pa Få | | | vå | , LJ ra ; : so . 4 ; : ; | 3 . 1 i; ) C | SE A Se . ; S ö | 1 r = ” & S ! ; jä X > - ö | | | 0 S ÅR : : 5 = ; å

Aa SE ANNE NYVITANNWIIA E ÅT SN d NAN I/ZZN ANN TILENNYSEEA Sv IR fs ARE

Hb

&

LIL ÄANNSSE LS OANNAN 72 ENN FET INNAN LO NNAN/ZZZ NAMN FET ANNNE LE LEYNNNZ7ZZZZSNNN FILEN LL ROMMNIZ I ZÄANNN FET ENAMEL LZ NAN / SZ JENNNN

AW ZMAN SANN SSL AMM/ZZ MMM ////NAAMNNDS SS DSM ////WMN]2//ZNNNMIN SS

ANV SNAM ///YNMAN] LS LINNNNN II SS YYVISANIVEANNYA ATTAN I y. IN

AVN / S/N FLENNNAÄNSLL IS ANM ///N LILINANND EST NAM ZNANANI SS LINANNNILSS LL FANNAN DAL TLNNANI LES ENNSAN SIANAAN ELLE NNMLLLENSAAN HAN ARSEEMANN/ZZFANNNAN] a HELVETE NNYMZEOANNM SY HANE ANNIE FANAN] HINANNIELELNNNNZ SZ ZANNAN FELANNMLTETENNNNZZ ZEN NN

LEFINNNNZ/ZZONNVZZZANNNN

NYMN/LSANNNNNVJLLINNNNLLLL NANM /ZZNNANMLILINNNDNAZSS NOM ///INNASN |] LL SINNNSNZIL SZ AM //SZNNAMN, SSLINNNNN/ SS

NÅNN ANM 7 LZ IANSN/Z LA NINT //Z/NNANNI 7 //ZNANNNN/ LS

NY VFANSNN j NM //SSNN LIANSNNMSSL/ : o 0 IC eo eo

v VA

ÅN

SS

NN

= AT At) Le

ot Rå a BL GRASS 9- Ru R | j é

0 Vr Rågen (SR NERE rt SE 3 É 3 ä

FESTA, oms RS 6 5 SA 5 5 . - | - FEN dr rs SA -

ä Hb

SSR ig

NN NH

NN . : [| = N fö NNE EN TA. é : É

mtl

Fil | EN

Aj UD

KONGL. SVENSKA VI "ACADEMIENS

ANDLINGAR,

"oo FÖR MåNADERNÉ NER, Majus ocH Jusivs

RA ARG VÄRANDE PRESES

Herr JOHAN CLASON,

HANDELSMAN 1 STOCKHOLM;

= FÅ VETENSKAPER NAS | ; HISTORIA

Nr ZOOLOGIEN 7 GEMEN, OM — Och öm EFyrfotade djären i fynnerketi |

ÅA if alla Naturens riker år vål Djur-riket det m | Ta til antalet afi invånar ” men dock det ” FÖRSE I hår-

iden och

: 5 Se Vet, AG, VT för år 1750, Sida 196:

| härkgafte och RR af prof på Skaparens vishet. Månnifkan allena, fom jamvål der under begripes,,

"ftycke, ån hela verlden i ftort. Och emedan de

den flore, var den utt Han vifade > at fråmja veten=.

| VR OR i rr IVER =

i 1. ; ; i i |

plågar ej utan (kål kallas den lilla veriden, emedan ' des kropps byggnad år i fmått et ej mindre konft-'

Jå

'minfta kråk oftaft åro begåfvade med få förtråffe-. i

Tiga egenfkaper, fom de ftörre djuren; år oftridigt , det den delen af Natural-hiftorien, fom fkårfkådar

och befkrifver djuren, har at fyfla med de ådlafte och fullkomligafte af alla Jordifka kroppar, ochå år; i

fog vårdig, at med all flit upodlas. RR Er 2

Zoologien har dock fent tilvuxit, öchA år ånnu mindre upbrukad, ån de öfrige Naturens riken, hvilket ej bör fynas underligt, då vi påminne ofs, at ftörfta delen af djuren har en naturlig råddhaga för månnilkan, och hon ej mindre affky för fomli- ga ibland dem, De åro ock förfedde med fnålla ; fötter, vingar eller fenor, hvarmed de fly utur vå- i ra hånder och ifrån vår åfyn: eller uppehålla de fig 1 vilda fkogar, i djupa haf och mörka klyfter, hva- reft de hafva lått at dölja fig för vår I rä

Det enda, hvarigenom ALEXANDER MaGnus 4 kan hafva med någon rått förvårfvat lig namn af

fkaper. Han upmuntrade och underftådde med o- trolig koftnad (a) fin forna låremåftare, den namn- kunnmige ARisTOTELES, at famla och befkrifva få många i djur han kunde åfverkomma. Ehvar hantjelf

for fram med fin fegrande hår, jagade han ej mindre , pda djur, ån månRNeN: Jvilke Förra bade fkicka e

lä Skäl der Al. batva fång 480000 Rixsdaler. Se Moreris Dittion. n namnet Ariftote, -

1751: Apr. Maj. Jun, 83

hem-til ARISTOTELES at underfökas. Denne fat- tes hårigenom i ftånd, at utarbeta en Hiftoria Ani- malium, och lågga grunden til Zoologien, fom til. j den tiden antingen blifvit förfumad eller allenaft

"Warit et oredigt frycke-verk, fom ej förtjent namn etenfkap. |

AN pe

Wg Fn Hen VG

SA TR MW af V d) + LARS AE NEKA Fa 4 SA

FM i > ARR É

ig

0 ARISTOTELES vifade dock mer nyttan och mö- ”jeligheten, at bringa alla djur i fyftematifk ord- ning, ån.han fjelf rakade ratafte genvagen dertil. Han indelte alla djur i tvånne Flockar, nåmligen Uti vivipara, eller dem , hvilkas honor föda lefvan- de ungar, och ovipara, eller dem, fom vårpa ågg. "Tilden förra hörde, efter hans mening, alla fyr- fotade djurens til den fenare Foglar, Fifkar och -Iniecter. Han fant dock fjelt ofullkomligheten af detta indelnings fått, emedan han visfte, at fomlige — djur hafva fyra fötter, och föda. dock icke lefvan- de ungar: deremot någre filkar och Infes&er föda lefvande ungar, men äro ej fyrfotade: vv Icke defto mindre ftödde fig merendels på den- ne grunden alt hvad om djur-riket blifvit arbetat, ifrån ÅRISTOTELIS tider, til början af fiftvekne årahundrade, då Natural-Hiftorien med mer alfva- fe började . payrkas, Atfkillige hafva federmera gjort förfök med nytt indelnings- verk ibland dju- ren; men alle funno dervid ftora fvårigheter; ty de Jago nopfamt, at ejalle fyrfotade djur kunde be- quåmeligen råknas til en och famma Flock; ej al- la kallas foglar fom hafva vingar: ej alla fifkar, fom viftas i vatnet och hafva fpol, och få vidare; utan at det fordrades flere kånnemårken at fkilja den e- ma flocken ifrån den andra, om annars de djur éj fkulle föras tilfamman, fom til fin naturoch Iefnads art åro aldeles åtfkilde. Det fynes onödigt at hår fy oa upråk-

| a | i NA RN 84 1751. Apr. Maj. Jun upråknaalla deffa förfök, RE å er q Ren |

föra Herr Archiater Fn ra 4 SÅ båfta- DE Nee 1 var tid: g | läs, IA SRA

Han afdelar hela Djur- -fkaran | uti Tag årfkildta Flockar. Uti den för fra upftållas alla” egen eligen få kallade DJUR, guadrupedia, hvilkas kännemår- ke'år, at de hafva fyra fötter och luden: krop Re at deras honor föda lefvande ungar och gifva dem dia. Fattas et eller flera af vig klokast : på ni ågot

FO fed ARN Rö utgöra dör säja Flocker 1 hvil- ya ke hafva tvånne fötter och tvånne vingar, benak- tigt nåf, kroppen med fjädrar Rdr i och fom vårpa ågg. La BE

Til tredje Flocken Höra K RÄK, anspi pibi . .

hvilkas hud år antigen naken eller med fjäll betål 2 | raffa, de

och fom hafva ingaoxel-tånder, utan idel hvaff der ej eller åroförfedde med fenor.D Deffe hafva antin

gen inga fötter, fåfom ormarna, eller åro fyrfota-. de fåfom grodorna: kunna til frörre.delen uppehål- la fig både i vatnet och på det torra: hvaraf de fåt namn af Amphibier. Denna naturliga claffen be- fyrkesåfven af anatomien, derigenom, at alla hafva lungor , ochallenaft en hjertkammare, hvarmedde fkiljas ifrån alla andra djur, ty fyrfotade djur fo- glar och Hval-fifkar hafva lungor med 2 hjertkam-=/ rar; filkarne åljeft mått gjåäll, Infe&er och Mat»

kar åro utan fådana lungor, fom vi -åge.

FISKARNA ftållas i fjerde Flocken, hk hvilka kropp år antingen naken eller fjållig, och for hafva fenor at röra fig med, i ere rs fötter och vingar. 200 FE RR RE

ocke i fället js YR f sinny år rör m 'benaktig hinna, och fom fram på che iv äg och med leder förfedde horn, |

Sr

rumn & få SKRID- FÄN, Pilen

spar alla mufklarna åro fåftade vid Uti denna flock hafva alla egente- [kar fåt inrymme; åtfkillige fjö- Her fnåckor och mufslor EVE CO=-

ler. le nyare Naturkunnige hålla före ej. ara annat ån mafke-byggnader (BE

it hvad på jorden lefver och rörer fig, åtmin- ne alt hvad vi ånnu deraf kånne, kan beqvåm- nn fi ras til sg af deffa flockar.

l ledes fedt allmånnafte indelningen afte vi vidare tilfe, huru kunika- ch en flock färfkildt, tid efter annan iltagit.. Vi blifv > denna gången allenaft vit Fyr- otade Djuren. Se

; "ARISTOTELES fant års föder at, för me- nine och pi fkul, dela dena ock

| NS ilanenar åro io lö vande He ram- de. I Fanledning. deraf fkilde han alla fyrfotade a hopar. Til den förfta råknades de, hvil- |

A 5 fammanvuxne uti et fycke liknande en 6, feg Fi 8 OR SAR K 3 EN

v Ån ij

fier namn He Hof innefluta förtdrhal 0 Hit hör > | håftar, åfnor, ög TSAR AN 4 enhörningar m. ige I

& TIER

Til be KR hopen förde han dem, fom Har | d tveklufne fötter, fåfom Nöt, Får, Getter, Hjortary i Svin, m. m. Under tredje hopen begr epos allaklo-, I

djuren, hvilka ÄrtstoTELEs dock nödgades dela -

1 tvånne mindre hopar, hvaraf den förra bord TIGA nehålla de klo-djur, fom föda lefvande: ung” 5 i och: äro o de flåfte tilanta alet: den UERarR er Oo säd

| Själar och. Vallruffar fålde. SÖN ble fr | fkarna. Hans befkrifningar. påhvart och et. djur å än ro til frörre delen få ofullkomlige, at ofta ärfvaårt der af fe, hvad djur han ment: hvaraf fkedt, at de fom velat förklara hans AIkrifter, ftannat i ordatrå- tor: Han gaf ej eller några giltiga kånnemårken, hvarigenom de olika djuren inom hvarje hop kun- de åtfkiljas, utan gjorde, fnart fagt, alla ar Or ee | cies, til färfkildta flågter, Benera,

Efter ÅRISTOTELIS tid fick Zoologieny på många hundrade å år, ingen mårkelig förl bättring , mer ån at nägra få djurblefvo af en och annan båttre befkrifne:. Förenåmnde indelning blef merendéls faft-ftående, alt til Autet af fiftledne årahundade, få Ad at jämvål GESNERUS (C)> JoNsTON(d), MERRET

(e) och flere, fom i öfrigt gjorde fig mycket för- | tjente af Vetenfkapen om Djuren,” låto lig likväl d SSopN ed Ariftotelifka fyftemet. PR ER

(c) Hift. anim, de gquadrup.' Tiguri, 1551. é vi js (d) Hift. Nat. de quadrup, Francf, 1652, = (€) Pinax rerum Nat, Britan, Londin, 1667.

Å NG LV FR KF . äl i i 8 | 751. Apr. Maj, Jun: = 87 —;-Ändteligen upkom Rajvs, enlård Ängelfk A2Tr pp PRO MYRAN IN Å Ua nn pen

Lå >e a

a " KR - Ir ; (kV ig ft

bjertkammare, och defsutomi

(£) Synopfis methodica Animalium, quadr, & Serpent, Lond,

/

88 1756 Apr. Maj. J an;

He å åro ludne, ifrån de é Sfriga, och gjorde'al äc en tårfkild fock, under 3 namn ae Öp fom redan år fagt, fn bra ror

Sedan tog han helt annan voch Naturligare

rund til delningen: af de råtta fyrfotade djuren, a än förenåmnde Ariftotelifke, af (regeras om hvars orimlighet man allenaft vil anföra et prof, nåmli= gen,at den gjorde Lejonet och haren ull stingar,- — ällenatt derföre at bågge hafva klor. Herr LiInne- = U3 affkilde dem i det ftållet uti viffa or dningar éfa I ter deras tånder,! fåfom de verktyg, hvarmed de fö = da fig, hvilka ock åro ftålde och fkapade efter hvart och et djurs natur och lefnads art: begyn- nandes på de fullkomligafte, oeh fedan fortfaran- des efter hand til de öfriga djure en.

Uti förfta ordningen ftålde ban. de djlit fär: hafva tånder, lika MännIisKANS Cl och kunna lef- va både af kött och våxter, faft ån de tyckas måft vara (kapade, at åta trukter. Sådane åro Apan och Tråd-björnen, Bradypus, I

—Dernåft tå ROF- DJUREN, fr känDgs AN af, at de hafva 6 framtänder, långa betar och fpet- | figa oxeltånder. Deffe delas i 10 flågter, nåmli- gen Katt, Hermelin, Hund, Själ, Björn, Gråf= fvin, Igelkott, Mullvad-ach F lådermus-flågtet.

Tredje ordningen kallar Han BETTLARE, hvilka fkiljas ifrån andra der med, at de hafva inga tånder, utan en rund tunga fåfom en met- mak. Deffe lefvaaf Infecter, hålft af frora my- ror, och finnas i Indien, fådane fom Myrmecophaga och Manis (8). je

| | - Xx

Fer

= Sc K, Vet. Acad, Handl, för. Oå, Nov, och Dec, 1749.

od WL. ÄNpE. 89

de ordr ingen GNAGARE, RA fått 2 framtånder ofvan och två räd i munnen, fka- pade ar gnaga barken af trån, få vål fom af nötter ochannan frukt. Hit höra Sju flågter, hvaraf Ek= 01 fe, I NE Bifver- och Rärt-lägtet åro de be-

[ER PESO rdningen har fört namn af BOSKAP. GR Jönsörningena Behemot, Håft- och är Svin-flåg tet, fom hårtil råknas, åro få til fina tån= ; der och Iefnads art ifrån hvarandra och ifrån de öf- föriga Djuren åtfkilde, at de kunde utgöra hvar fin

färfkild ordning, men föras dock hår, för beqvåm- å å kårthet fkul, tilfamman uti en enda. Sjette ordningen innehåller FAÄNÄDEN, de för månnifkan nyttigafte djur, tåfom Camel, Mos fcus, Hjort, Get, Får och Nöt-flågterna, hvilka alla komma deruti öfverens, at de väl hafva fram- tånder nedre i munnen, men ej i öfra kåften, lefva af grås och växter, hafva 4 magar och idifla,

e SRR

-—-—

Jämte denna mycket Naturliga delning, vd jämvål H.: LInnavs gifvit tilråckeliga och tydes liga kånnemårken, icke allenaft at fkilja flåkterna inom hvar ordning fins emellan; utan ock arterna inom hvarje lågt; ; hvilket fédnare ingen för ka honom vågat företaga. ; På det fåttet har han underfökt få många djur NV AG fått fe lefvande eller dåda, och bringat « alla hit tils i verlden bekanta fyrfotade djur til.allenaft 34 - — flågter, hvarunder begripas 150 arter. Befynner- v ligen har han med ftörfta flit upfökt och befk rif- vit alla 1 Sverige befinteliga fyrfotade djur, hvil- kas antal ej går r högreå ån til 44 arter eller flag (h).

2 pr Dens« 0) Se Fauna: ect.

SR =>

; "Denna Academiens Handlingar har Han r N med utförliga befkrifningar på F jäll-möf Ten. Aprår a D pen den America dlgrpyärmen illa vå

SN fom tj fram för andra Finlägt! Äta om jar ens kånnedom, åro i fynnerhet följande:

GESNERUS lemnade få goda belkrifningat p på ,. en "myckenhet djur, fom af hans tid kunde våntas, och affkildrade dem med. någorlunda liknande fi- San faft ån de allenait. voro fkurne i HETrä. ST :

Ö gt

ÅLDROVANDUS Harmbide: med a MN NG möda,

le hvad de åldre: om djuren fkrifvit, och fylde 30

med flera ftora äckel fom hade blifvit mer nyt-

tige , om . han vetat urfkilja fogar och orimeliga berättelfer ifran trovärdiga rön. TB

Jonston drog derföre få vål 'utur ria RI fört ALDROVANDI arbeten det bålta och tilför- liteligatte, och förbytte derjemte deras trå-figurer uti (nyggare koppars=bilder, hvilka dock föga mer likpgee djuren han: dolk ville föreftålla. ur

IRA Jus gaf ock uti fin Synopfi en kårt Hitto- ria om fyrfotade djuren, med nåtta och tilförlåte- liga befkrifningar, dock utan figurer.

ja RE |

DoDART har jämvål uti K. Franfka Vet. Nad. .

Handlingar noga befkrifvit och pråktigt' afritatna- gradjur. Det föränd hafva ockandre gjort, utiåt- fkilliga lårda Samhållens Handlingar, Refe-bel | ningar, utgifne Laskantn DT pe N atural- Samlir jr

Ba "och andra böcker; OTRS NG LR iv

LEON

(Ve Av Handl. för Apr, Maj. Jun. 1740. ER Am ok) För OC Növ. DEC od EN

ve fr AA RV

rf

"Re

8

NV JEN

3 de SR nytta Er dd at Hele

inna. Huru månge djur 3 åro icke ånnu aldeles /

ände 2 Och huru SA Jåmvål i ibland de bekante,

fom til alla. fina in- och utvårtes förnåmfta delar,

- lifs-långd, z I FL at upfoftra ungarna och förfvara — fig emot. fina fiender, egenteliga fpis och föda, FER mera hälmnde til deras' bye HALNINSs rätteli- i: efkrefne?

Nog FU a Id

NR en RSKR. i prakt fd. FER denne

delen « af N atural Hiftorien, få vål fom de älg ” ik Krog komma til fin pålyftade högd.

PENR WARGENTIN. ; K. Vet, Acad, Secreterare, j

OM råtta ich sfördeläksigiipe fållingen af Schakt- Ser uti Grufvor. Sn

ANDERS SWAB.

vo | . chakt-f fånger, fom på en del. orter kallas Slan- | O Blukas uti alla donlågige Grufvor .

gängar,

7 vid upfordringen , men det år at "beklaga, ät man uti Al för. få. Änner dem; ratt. ftålde, få at de i djupet kunna nyttjas, utan at inrätta nya upfor- drings-verk, fom föra med fig många och ed Ab för ftora. olågenheter.

Jag kallar derföre den en rått inråttad Slan-gång

drin-

3 eller ratt frålde Schaktftånger,uppa hvilka upfor-

lynne, lefnads-art, parnings och drågtighets ids ä

PS S

mo ns Apr. Maj, Jun;

dringen kan fke ftåndigt ehuru djup gruf Hd - och få a långe gången ej under går ve. Na FOR och

befynnerliga ändringar. ==

Åt vinna detta ändamålet Köra dike: fån gren ftå uti råtta frupningenaf et tplanum, Mm, sm

grufvan åger lika ftupning, och å år råttvinklig et annat verticalt planum , fom gar Benen ör ae vans ftupnings a | a öns

dadr IACK (Tab. IV. fig. r ) varädet Er hvarutinnnan Slangången ftår, låt planum EBD vara verticalt och gå genom Grufvans ftupnings linie BD, och låt vinkelen EBD vara grufvans ftupnings vinkel, då bör planum JACK ä utihvars råtta ftupning Schaktftångren åro ftålte, vara råtvinkligt til planum EBD, och frupnings v vin-

kelen ELM vara likamed vinkelen EBD,

Denna propofitionens riktighet lårer ej behöf- va bevis, efter man bör förmoda, at alla Bårgs- mån utan möda finna, hvad flora olågenheter Schaktitånger på annat fått frålde föra ned figi ; djupet.

Derförc, at inråtta en rått Slangäng eller rått fålda Schakttånger, fordras förft at veta frållnin-

en af den verticala planen EBD emot. gångens rykatde och fedan huru mänga grader g Jr a ftupari famma plan. Men innan man kan få veta detta, måtte | dh förft kånna gångens donlåger och malmfallens ftup- ning ; och når de åro bekanta, finner man pit föl- jande fått det öfriga. TR rei kvät ABER vara ot planum förser lår: di nien AB vara frrykandet af gängen se Lapp vinkelrått til AB, SAK

v ov FEN ä ; , Åd 4 8 x ad r Ä Fö NA ÅN ”N pj

fx 14

vå öv seb -q

d RAN

[ WW Cd i an LJ T

nien 4 , utmår ker huru mycket gången faller i 15 från lodlinien på et vift djup FD, låt linien FH, fom år r dragen. vinkelrätt emot BC vila malmfal- / is fal de på famma djup. Gen fection dr rag linien BE.

ön Efter Ghufrdns råtta ftupning år uti SN SM planc nå EBD,få bör vinkelen AB E gifva ftållningen affamma plan tilkånna, och vinkelen EBD ftupnin- &g ar grufvan. Bågge deffe vinklar ABE och BD finner man, ianledning af hvad fom år be- | vitt uti mina, til dal V etenikaps Academien ] ce förfök at låmpa Geometrien til Gruf- RR CM, At föra detta uti bruket , s tje” nm Jara handgrep för Grufve-fogdar. |

I Figuterne 2, 3 och 4, åro grundritningar, fom | vid öpningårne af donlågige Schakter. AB år ochång andet och CD liggandet, Om nu malmfallen | år fraende ellet ofluttad pa båda fidor om Schak- l tet, få at ingendera af ftofferne löper an in åt Schaktet ABCD (Fig. 2.) få drages med et fnöre enlinia 48 efter vattenpals, på Schaktets liggan- He vågg, uti hvilken linia Schakt-ftångerne El,

Em, Ga och Ab ftållas vinkelrätt emot f: armmäå linia '4B,och i lika fluttning med Föngen, få at på hvad d ing i Schaktet "en linia /o rages efter vattupafs — äfrån den ena af Schaktftångerne och efter Schak- tets firykande; böra altid alla fyra Schaktftån= ja OPAE vara vinkelrått fr emot famma linia.

4 Men omMalmfallen å åro fallänge; få at itdlen FE RR je

dit NR

; CC) Sc nåftföregående fjerdedels års Handlingar,

BC löper. an Hl: at Seat SEN nål ch ftångerne ockfå fupas efter, och

> och lika RE fallen, åfven få vål fom efter gången, fom Figu ne 3 och 4/vifar. Då går det ej an, at låt; Sehaktftångerne ftå uti horizontal lin LR /

medan tunnorne da föka, den Fog firar MA äl V den lodråtta och fåledes aldeles falla af Schakt- ftångerne; ty måtte den ena Schaktitången , öm år närmaft åt den fidan dit malmfallen£ aller, fål- las: få, at den: bar lika ftupning med gånge! 3 | med malmfallen; Låt linien £l(E (Fig.. ide): Utiårka Ä denna Schaktitångens låge. Ifrån pungen t0- res et fnöre vinkelratt emot El, åt den fidan. til i tildefs det kommer uti vattupafl, da får man lini-

en EC, uti! hvilken fedan Schaktfitangerne Fm, > Gn och Ho flållas alla paralelt med Schaktitången El; fåat på hvad djup linien ei dräges efter vatten-.

pafs ifran Schaktitången Ey; böra alla fyra

Schaktftångerne frå vinkelrått emot famma linia.

ditten. oh Schaktet år få trångt , at icke båda tunnornes ang rymmas I redd, fnett öfver Schaktet, få kunna båda Schaktftångerne £l! och Gm (Fig. 3.) följa Schaktets liggande, efter den grund, iom om El fades (Fig, 4.) och Hade paral- leletne EK och GI: dragas ut på famma fatt, fom om EC (Fig, 4.) fades; uti hvilka linier EK och GI, Schaktfitångerne Fn och. Fo ftallas fom förr år lagt; dock bör hår 1 akt tagas, jar hvardera frång -paret, frår (å långt ifrån hvart annat, at Tunn. Av: gången ej på något fått. hindras. ar

Gillade. den 13: April Horde

Or <=

flag välgg (RTR w0)

a AR av SNIL en GISLER.

| För ÄNDRA STYCKET, RE

Om Låxens. natur och egenftaper. | 0 3 8; 9. |

Ren: in sh rått kånna laxen til des egenfka- MH per, måtte förut noga veta at åtfkilja alla i flag, och arter deraf, fom åro olika både ar I orlek. natur och upgångs tid, famt ålfka oli- ka djup, botten och vatten: ör tillika hafva fi fig bekant alla deffa flagens befynnerliga Or lnde ( åndringar , , fom de undergå fedan de upkom- miti älfverna, til dels de utflyta, eller ock flan- na qvar öfver vinteren i ålfvar och fjåärdar. I våra | hordilka ålfvar finner man följande:

(1 Sp. SALMO roftro infra inferiorem EE tr fepe prominerte, Linn. Faun, 306. penldr on an 48. FÖR verika Ear vw Haflax , Blanklax eller Grönnacke, alb den fto< "CTA laxen; fom upkommer från” hafvet med fin ih falla fetma. » fyllighet i köttet, blanka filfverfär på fidorna, grönaktiga fårg upi nacken och på or båda fidorna om ryggfenan, famt fmå glefa och i, LIN varta fläckar fom ftjernor på fidorna. En del ÄT denna sr Dretdre tjockare och mörkare; famt i jjegen midt efter mera upftigande ifrån jer , | CL

Fe SÅ RE

& SR ; å |

"det til ftjerten i en krokig linea; en del met

rak til kroppen, långre och ljufare. (b) Vrak-lax ; gra- krok - eller lår gfål- lax den famma , når hän i ftrömmarna utarbetat fig, och blifvit helt inager och grå, med en lång krok

st på han jar ERT Ve

fram i nedre kåken; i fynnerhe dan köttet bårttvinat: (8. OPEC.” ILAXOMNRAT se ans (ce) SALMO meaculis cinereis, tahdé extremo éguali, Linn. F.. 307. på Svenfka Laxöring, Lax-ockel; Fjerd-eller Eriksmåfs-lax, kallas det frårre la- len , fom år lång och fmårt , med tjockt fkinö, och föga mårkeligen utväåxta fjäll genom huden af bly-grå färg fatnr fvart-gra ftjernlika fAåckar. En del af deffe år likaledes mörkare och kårtare med röda flåckar , eller tjufare och låirigre med fvartgrå Aåckar. 1750 den 2 Maji fåg jag efter befkaffenheten af nåmnde lax-örings RENA då utider högfta vår-floden fifkadeés uti Björk-ån, en tvår-ålf, fom inkommer uti Angerman ålf= yveniÖfverlånås focken($. 3:). Kroppen var lång; fmal och fpitfig åt fpolen. Hutvudet på Honor- na kärt, 1 bon fråm om Ögöneti; mer långre hos hannarna. Bröftfenan 13,14 til 185 ftralar. Bukfenanlitet bakom jämnvigts-puritten af 9 och 10 ftrålar. Ryggfenan midt öfver nyfs-

å. el

1 famma tjockare och gråare. De ro allefämman honor utan krok, Från i kers vigt. En del af deffe voro något til fårgen ; hade tjöckare fkinn, br e-

We oc n mon kårtare, Blanka imårta laxöringar fås

åro. faftare i köttet och ej få fmakelige.

(d Salmo latus,maculis rubris nNigrisgue, unde egquali,

& Postiga: fbec.s1. "Tviårfpol. Har namn af fin tvåra

dtjerts; kroppen år tjock, har röda flåckar, och Evnded; OA ån på de andra fmå flagen.

(Ce) Salmo maculis nigris bruno cinttis. Linn. FE. 208.

"Bötting; Sikmatk , ”Taimen eller lödjor: fisar

; tåmmeligenblank- sar 4) men år mindre til våx-

"sten, kårtare ock bredare, har ock tåtare fvarta flåckar med brun fårg omgifne, ; | (f) Salmo v minor valgari fimilis, Arted. fp. 51, Lax-un- ge, fmå-lax eller pådrifvare; år gallfifk eller måft & hannar, fom följa fifta dunen vid laxens upgång; hafva fmala hufvuden och fmårt kropp , med VE mycket klufven ftjert och fvarta flåckar. då 3 Spec. SALMO maxilla inferiore paulo longiore, ma- foka rubris, dr, Je. då Stenbity F orell, Båckrö k 1 eller Röfifk. je Str MN Rd gi för / Alla upstima lax-forter, under 1 och 2 Spe- lålog,) dring, at deej allenaft förlora mer och mindre fin | erg itaoch ljufafårg,utan varda och i ftålle bly- "färgade, mörka, fvarta eller bleka, magra och kraft-

I5fa, til köttet hvita och mindre begårliga at åta, hvaraf de ock fedan få namn af vrak-lax. Hannar,

fom ock hafva långre krok fram i nedre kåken, ; 0 en RA och

Bäst och vog rn Skin-

h tvårare fpol, famt hela kroppen en ls =

.V lika fora i Jemtlands infjdar, fom i hafvet, men

undergå, då de en tid varit i ålfven, den förån-

9

Find i en ån abs pig rige | blir tunnare åt buken och magerttil köttet, f

dock altid litet båttre, ån hannarne. F

Honor h

- mindre och kårtare hufvud famt kårtare och h bre=

dare kropp, ån hannarne, fom hafva deffe delar lån

gre, förre och mera utftråkte, famt merendelslju- I

fare til fårgen, Låggor åro aldrig få HO Miten hålla fig färre och Jämnikore.

RV Lid Når MA ij VEN

MR kallas vår - eller kåla-Taimen, ftiger upi ålfven

Lax-ockel Laxöring eller 1;-Gik ($. NV

ftrax om vår en vidis- loffningen, och ftråtvar myc-

ket efter at gå in i tvår-ålfverna under fjelfvavår-

floden och bryr fig ej om at få mycket följa dju-

porn utan fimmer nu vid ena nu vid andra ftranden.

en har fit hemvitt hår i Norr-botten famt i fjärdar och ftora fjöar, och börjar flyta tilbaka i de amma ifrån Jacobi til efter Michaelis tid. Har råmm och:

mjölke; flåpper ock fjällen. > Är vid upkomtten redan något mager, har blekaktigt kött: ftorleken på ockel, fom år mörkare. och kärtare, ifrån 5 til 12 marker: på laxöringen eller vår-taimen, fom :år Uvlgre och Pagi från gul "8 högft 20 marker. ;

Haf- eller Blant dax (fr ) af Hee a fom förft upftiger til ålfven nåft efter; laxéringen, har råmm och mjölke, fom i ålfven mer minfkas ån ökes. Och får all den lax, hvars rämm i ålfven blir utmårglad, ingen mogeri råmm;, förr ån annat. arg om hankommerigen;y dåden ock år magrare, ån an=

dre des nykomne kamrater från våfterhafvet. Han I

”begynner vid förfta floden ftiga til ålfven med full fetma och rödt kött, och kommer up vid: Sol-: frånds- tiden. Huden blir fedan alt mÖrkanen ju

KT än«-

mer up i Slfveria blir o i alt: magra= et behåller dock fin fårg : har allenaft I krok;-men ej någon riktig. Är icke Jå angelågen om tftörfia djupet. Af denna ej afföda up i i ålfyen, men val vid hafs kan-- s ftorlek år i til12 lispund. Strax efternys- Å : kommer åfven et flag af Blank-lax, lika ine, förenåmde, men litet: större och; fetare, hvars råmm vål mognas i ålfven, men slåppes icke, e- medan han g oår utförrlek-tiden, Går h håldre på djupt ån erg rg Vattehgz efter Vvatnet då börjar blif- va varmare: har ock litet frörre mårke; Ka krok; i nedre kåken: fångas f från 2 til 33 lispund, kommer upi medi Jun. börjar gå utföre i September, Sit af Blank-laX upftiga målt flora råmmlaxar, ej alde-= kr fom de förre; hvilka ock följa djupet.

SR rok. ellet Grd-l0x ($. Ög. + )å år Hört har råmm äch! mjölke, hvilken merendels aldeles mogfar,; öch til Hör del flåppes i ålfven. Har ftor och full= komlig krok: går hälft på djupt vatten. Kommer up vid flutet afJun. « och börjar flyta uti Septemb; Fångas genom ljuftring tak vidta i Novemb, uti In-

dal hlferg: De ttora Grålaxar, fom frå qvar up i — ådalarna om vintren; börja i förfta vareirat itiga aldra långft up: i ålfverna. Huden bleknar efter -fomhan blir magrare: Röd- eller Kalfkött-lax åt af lika utfeendé. Hannen år längre och bjufare ; honan kärtare och mörkare; Efter fjällens ytterfta omkrets år . en - fmal köttfårgad rand efter deras »kning . Ingen utom detta flag leker:fullkomli-

; gen i ålfven ; emedan de öfriga måftyafflytas innan — råmm och mjölke mognar: PSone hos bigge PU önia eh ARS. ekar SA BRN 0

tt NN + ING SÄRK aM ; |

a ENA JM ge LR 04 2 Ba EJE LR 1 OO. GR ekv HT | 2 Tvärs

100. 1751. Apr. Maj, Jun,

Twvårfpol ($: 9. d.) fåljer altid 'med SU haf- laxen, och blad vid flutet af lax-gången, rämmar famma tid fom haf-laxen, Fås från 12 til 14 mar- ker., Den går ockfå up vid Michaélis tid, i defmå ålfvar och båckar, fom rinna ned efter hafs kanten 4 på flera ftållen , at lågga fin råmm, och flyter ftrax tilbaka. Den fås i myckenhet uti ryfkjor, når myc- ket höft-rågn år med ftor Rem ibåckarna. RN

Börting eller Taimen ($. 9 2) går up jälfvar hr ter lax-gången, fift i Julii lea b Srjan af Augufti, och blir der öfver vintren, går ut igen om våren med ifen, och behåller altid fin filfver-hvita fårg utan på, famt röda fårg i köttet, Har råmm och mjölke; men fynes nyls hafva lekt, då han kom- mer up i ålfven. Storleken år 15 til 20 marker.

Lax-unge ($. 9-f-) når denna tillika med Bör ting til myckenhet långt fram på fommaren vifar Ji8a, år det vift teken, at laxen då Re förbi, långt up 1 ålfvarna. APA än

Stenbit ($. WISE O har a såkdiga Nesbift 1fimå älfrar 5 tjärnar och fjöar, och finnas rått få långre ned åt landet i ftora forffarna. Har fin råm- låggning i fmå ålfvar vid medlet af September. : SAN klart vatten med fren - och fand-botten år han ljus til får gen, men på gyttja och dy-botten, helt fygt taktig. | SF ou Alden lax, fom varit up i ålfven å aret före ock ar neder til f järdarna eller hafvet, men kommer äter up nåfta vår, år magrare och hvitate i köttet, famt gråare i fårgen. Stor krok frami nedre kåken, fom åfven finnes hos fomliga blank-läxar; hvilka åro ftörre ån andre, å är. åkert mårke, at de tilförne ” va-

r jr LR i N Y

Maj. Jun, = for

fvar och varit Grålaxar. Hela Höften iden, år, lika fom fjället på laxen, fom na, blefve öfvervåxt af det grå fkinnet, laxen, fåfom med et tjockt låder, år öf- en; men ifrån Jul-tiden afnötes detta gråa et mer och mer, färgen blir mera filfver-hvit,

pen mera köttfull, krafterna qvickare, ånfkönt

han ftår qvar i ålfven.

tfkilliga ålfvar hafva ock fkilnad i lax-forter.

denna åtfkilnad håltt har rum up i ålfvarna och de- ras armar, fom hår i Angerman-ålfvens födra gren lä S-30 vilken med - ftörfta håftighet ingjuter fit vatten i den norra, til hvilken och den — förfta och ftarkafte laxen mått ftiger. I nor- Ta grenen finner man famma åtfkilnad. Vid Li- dens Kron-fors, der ålfven af holmar delas i flera grenar af olika ftrid ftröm, fås den fmårtare och > fnipugare laxen i de ftridafte grenarna. Nålft- Jedne fommar fingo de hår emot vanligheten myc- ket 'af hel fmå, fmårt lax, fom fik, hvilken få fnålt fprång up efter hållarna emot ftrömmen, lika fom man upkaftat kåppar. Likaledes fingo de i Indals- — ålf för7 eller 8 år fedan fift på fommaren, når fifket — förut aldeles flagit felt, haf-lax med tjocka van- fkapeliga neder-kåftar,fådane, fom de der ej tilfö-

k

Tene fångat.

|

00 Til åtfkilnaden på lax i våra ålfvar, finnes åf- "ven fjelfva vatnets famt botnens befkaffenhet va- Ia G 3 MA ad

k

1902 1751, Apr. M aj. Jun.

ra orfaken. Sjåla-ålf ($.4.) har en” gyttjeakt rig fir och der j jemte ringa och maägerlax fom | undergå någon förändring af ålfvens vatten år fådan, fork han förft frigerå åt alfven at andra forter fly detta vatnet; åfven for ner alt vatten ej behaga all kr fifk, Ir Öring figer til denna alf, hvilken li upga i långt mindre ålfvar. I Ljustorps & | 2) fom har brunt vatten, NETNReN frrax väg : floden fmå Ericsmåls- ax ($. 9. 6.) om 15 a 17 marker ftora, få der åfver = Jan få de någon for eller rått haf- nog finnes i indals ålfven, i h vilken der fit vatten. :Dock flinker altid någon Mm” var, fom å åga mindre behageligt vatten. | KS ven om vårenaf rågn blir grumlig, får laxen en an nan fårg, innom et dygn, och ju långa han d: ftår ftilla eller vråker tilbaka, des förre för! i dring under går han, och år denna af lika bef caffenhei fom den åndring han om höften undergår. Laxens 4 förändring hårrörer dels af årfkilnaden, fom å a på Vär- SORT och AR TR ES ar leta vå :

Ei, yr Ar a yO na ih hg ESA åter 'upföre ålfven, då han vid TR fmåningom upfrifkas i 1. KÖLtEt, PY den om förft fås om våren, har ånnu tåmmeligen grå fårg och hvitt kött, Men ju längre det lider . des hvitare blir fkin

net och köttet des rödare. Fjällen ns mn I all dd

103

C Nee lr fig, til MN dera äro > riktigt

fr a frdäde, ig sjöns og bag man

IV net: om våren ej förmenes få den rodnai falt-

n den, hvilken fått af vår-vatnet ochröå- it kött, och fångas litet långre up alla lax-forter fynas af fit arbete dmm n undergå förändring, mårkes dock

drin råtta fig efter årstiderna; ty man | d; atlaxen år då fom graaft och ut, men om någon af de i ålfven qvarftående Jå smile tiden, år han då redan til färg» ) ch: sker er

POR

«Om laxen. förhållande Hide upsinben. i diserna, Taxens högfta åtrå år ftrömt och frilkt vattens dee föker. han hafs-ftrånderna ftrax vid is-los- ningen, Atråckandes fig lån ft norr efter. dem, tils. han finner lå lig upgang i ålfverna. . Om han i år hafvet kan århålla famma förmon af frifkt vatten, hvilket ibland fker då mycken haf-is dår ligger o fmålt, följer han med den och förgåter eng Laxen år ock ganfka laggran om vatnet. Vår-vatnet tycker han bått om, och går då fom mått til ålfverna, ånfkönt de åro helt grumlige; omen få fnart vatnet om fommaren blandas med. — rågn,rufar han vål til förfta "dygnet , .men WHedan -afftannar all hans ifver, i fynnerhet. om ålfven deraf. blifver grumlig, och börjar han åfven flyta tilbaka, hvarvid hans hud och kött få en annan fårg, lika fom om höften, få at ju långre han då får fll, des förre. förändring undergar han fom

ön. Faft köttet. af den haf-lax (oll fås vid

, tilförene är aaj ka 11 F$ Jr ågon flod , des båt- tre ftiger laxen til ålfven, håltt varma våra k. haf-ifen fnart fmålter, och vårfloden kommer i god tid, at han kan vara förbi til iks-måflan, lamt fjö äll-floden då ftrax följer på, at laxen på des: 3 långre håll må få fmak af det föra vatnet Håry til hjelper vådret mycket, då det följer ftråmme ofte; det bonden kallar Lax-vind: Ty ret blåfer upföre ftrömmen, har laxen ej (3 åd: dbario käns a | ning af honom, utan firyker, förbi i vikarna. E=

ogge 4

medan nu ålfverna En i olika ' ock lax- vinden olika. 1749 fiks ingen lax i Torneå ålf,; men i Kimi fingo de nOg:T Or ken år, at då mera öftan- blått är om sen fliger han mera åt Kimi, men i våftan mera åt Torneåsoch i S. til hafs. Angerman ålf vil hålft hafva våftan. För S. W. och N, kan ock en hop upftiga genom norra inloppet, af dem, fom gått förbi. c det. "födra... & Själa-ålf ålfkar W. men GideåS, det få ålfvar.el= jeft göra. Sedan Laxen inftigit ur hafvet, förlu- Cd fltar han fig €j långe i fjärdarna, utan fryker/e 2 ter fer öm-råken fort, om laxvinden: blåfers -eljeft går han af och til, och fås då båft i ftakagårdar, | hvar före ock de fom dem bruka, måft Ar flröms= -

uddar i akt, fom åro något fr Vr en |

Laxens upftigande sö ån hafver gel såfoms al- le: förfarne filkare beråtta, i ftegar eller 'duner, fom formera två fidor af en triangel; på lika fått fom Gåfs och Måfar göra tvånne armar under fin Å fly ttning, fålunda, at en, fom gemenligen år frörft, går fråmit, i andra raden vid pafs en aln. derefter” ga två i bredd åfven en aln ifrån hvarandra, o. £.

v. Så atom dunet år til 30 ftycken gå If dor per

fida i rad efter hvarandra. Honorna gå må da tl i lek-

hannar gå Wide eftertt på ftegen, j liten fås, vet man at ej mer van- nma ftege den gången, dock komma ock förut utan ordning. Fifkare hafva ofta -ftegar up i ålfven få ftore; at de bårtta- Ja noten, fom fkedt på Bergören och Eds- i Angerman-ålfven, då de i en fådan vagen at få ftarkt, at gnyet deraf har hörts p andet , likt et . ftormvåder eller lindrig tordön, d2 ock en ibland går med halfva ryggen öfver, el- der fynes fåfom vågor på vatnet. Men går han: ned

otnen, fom han gör då våderleken frorm ÄN, famt lån re in på fommaren," ör fvalkan i cully: höres intet dån, De förfta'i fte- san hålla fig: midt ; i fjelfva å-mergen , men de fom

5 efterk mma, på fidan, bredare och "bredare, föm dr ot ftort til. I Indals älf år rönt, at laxen håller fig ena året mer på födra ån' den norra fi- dan; alt fom den börjar friga om våren. Och | når han ena året hållit fig mer på ena fidan; bytes ; t gel n omgårét derpå. I fådan ordning går nu n, och kan upfökas på åtfkilliga not-vallar i af defs jämna gång, til defs han möter nå- ot hinder, fom fkingrar honom, hvilket kan vara ätfkilligt;' T åfom- frormviåder, not-dragning, m: m. Vidf jelfva åmynningen fördeles dunet, då vådret blåfer tvårt mot ålfvens dire&ion, at fan ej vift kånner hvarifrån det föta vatnet kommer, utan vaglar hit och dit i vikarna, få at han ock dår ; kan fås med not och i ftakagårdar, fom eljeft å- ro fruktlöfe: Skjutande,; timmer och brådvråk- tning famt : grund med fådant merakun-

åtta honom i oordning, ty under 10 a 12

alnars djup kan han vid upfti; ningen i ftora ålt- "Varej trifvas. Når de få gå i fred, kunna de hin- Mi. | G yi ; na

na I Mil på dygnet, ibland. mer, N Når de gon forfs, målte de ock åt! iljas, fedan Sök igen; men vördelte NR ge Hörkarso 2

skånske nu RER Ae åro för honom: utfatte,. könimas de fifta raderna, fom: följa landet, in- 2 nom de utbygde ftenkiftorna, och altfå ifrån fen förra följe, hvarföre de i Lax-byggningar ej få å få ftor.lax, fom med not, ty i flegan gå gement ger de frörftå fråmit; och midt efter ålfven, de (imäkrojs ; på Nutet af ftegan, :och fölgakteligenr »hårmare lan- k det, hvareft lax-byggningari na flå på ena fm och "hinna: fållan Kungs- -ådren. Så fnart flera ålfvar mötas, delas lax- -fregan,då det år mårkvårdig , hu= ru viffa flockar utvålja fina viffa ålfvar. Njurun= da och Indals åltvar hafva bågge. fin förening ge nomSunds-valls fj ;jerden,men åndock fångas ejidem famma flags lax; orfaken fynes vara, at Njurun= daålf år vid utloppet grundare, hvaraf ock hån= der, at den råtta blank-laxen i den famma ej ofta= re upfliger, ån då det år ovanlig flod. Ofvan för Torneå mårkes, at laxen heldre fliger der efter en em fom har mörk botten, ån efter den andra, : om har ljufare. Efter vatnets åtfkilliga befkaf= fenhet råttar den fig och mycket, fom tilförene år vifat. Vid Ljustorps salkrend är rönt, at lax-dunet kan Må under lax-byggningen, fom tilfluter helaålfveny hela dygnet, men få fnart kaffarna uptagas och vittjas, rufar hat; til genom åpningen i et ögna« bleck: Lax-duner komma ibland 3 och 4 hvar dygn BPs faft man der imellan. ock kan få någon enda. Eljeft under ftörfra upgången, år hela åf ven i rörelfe af filk, få at det ej. år öfver 10 högt 20 alnar emellan defs: TARPVORRr utan 4 Splkilnagigs dagioch EE” frn gr ÖR föga a

[ISIAÉ pr, LÄG .' jag IN. ON upfrigande i duner år, FASTER lika ;jelper fig om, klappar och fp fprit- | net, hvilket "han vid utflytandet a ale göras ibland. med fråfande up i vat- "Målar, Glad dor och Örnar i ftorafkocs efölje up efter ålfven;der de fe laxen, och

om rof, men måtte std Hjelfva fårta lif=> > fål isär fifkar. De ftora Mås- ' v ip åt fjellen- 6 följa s > mil efter tegan. Em och annan Mås ftannär' quar på ade | en, dår den td aging pl nara Når Hen år

go Rör å ch föra dö Nn fån hafvet! sn | de federmera efter hvarandra. Ty ingen åtfkilnad årif jelfva a fifktiden , hvarken med not-dr agning eller andra filke-vånor, allenaft, at når hårdt' våder och tordön inftunda, gär: 'han helt fakta, eller hål- ter fig ftilla väl , der djupt å år, men under fjelfva blå- fander eller 'dundret itiger den” aldrahåttigaft. Se dugg g- våder fliger den öck flarkt. Är våderleken ycket frormfam, får man aldrig fe dunen pa ä ittnet , utan håller han fig då på djupet. förfta ftegarna 3 åro fetaft, men ju långre det lider | åt höften, ju magrare blifver han; ty ju mervat- net utfaller, des fvårare har han at arbeta fig up, och des. magrare blir han, få at långt up iforss farm, vid 6 elgonmiåffo-tiden, finnas de, ; fom hafva

Rör hål på 4 fidorna;

Ma Laxen håller figi upftigande feg djungt Bö börkafte flrömmen, ftiger” ock fortare 1 Jagom oc ån fpak ålf, ifatt han ibland hvilar på defå

kallade tvedrågt-vatten. I torflar följer den ena på de; V andra, tils de komma i någon eda, Ider de i= - ur ER bland

fom ålfven då vid fit infall i fjärdarna blir grunda- re. Lika få år med regnaktiga fomrar , ty då drif- . ves han tilbaka, om rågnet påftår. - Når laxen långe arbetat i forflar, och då vid någon ålfs del- ning möter en fpak och en ftrid gren, håller han fig efter den förra, hvilket ej fker når han möter få- dana grenar nåra til hafvet, då han ånnu ej arbetat. fig trött, eller blifvit förnögd af det frifka vattnet. At laxen går långfammare långre up ån neder til i åltvarna, mårkes 1 Indals ålfven, der han från de för- fla ftröm-nackarna upftiger efter jemnftrykande flröm til z mil på 8 dagar, då han långre ned föga fordrar en half dag sil få lång våg. I fpakt vatten går han långfamt, fynnerlig når Sunnan blåfer, el- fer år lungt. I varmt våder och folfken gar han ge- menligen och fpelar åfverft i vatnet, och flår med fig; men blåter land-våder och år kulit, går han fortare. I liten flod och ftröm går han fakta up, men i ftörre flod med ttridare ftråm, fortare. Når floden ftiger, går han fort up och fångas då ejlått med not. Når floden år ftåendej tås han båft.

+ Om laxens förbållande aid upgängen i farffarna. Når laxen hvilat litet, under ftora ftenar, då han kommer til branta forffar, fkjuter han fig fom en pilöfver, 2 til 3 alnar öfver om vatnet, och är obfer- verat at han ej behåöfver gripa fig mycket an, då han går genom forffen. Ja man får fe honom ftå Öfverft på fors-hufvudet i en flygande frröm, och allenaft litet röra ftjerten, hvarpå han fedan ftry- ker fin kos. Så: fnart han då kommit öfver forfs-

KE | ; nac”

ji med font "lika fom at dermt G nad; dock faller hän ock ofta tilba- . er då fin lycka flera gångor, tils

ve

få; WaFkrökend Den 3 Maji, är 1750; fåg jag lax- öringar hel lått fpringa öfver fåg-dammeniB jörk- ån, fom var Hänbettnen på alnar; men vatnets högd af floden gjorde, at defs fall ej var nu öfver 3 al-

nar. Under denna dam hade en hel hop laxéringar

frått och våntat til floden var fom högtt, hvilka ej ou udo Ge SR förr. Når han vil fpringa, fom

fver vatnet, och om han hinner få långt up på dammen der vatnet år fvart, går han med haft up fin våg. Når laxen har at arbeta fig up för flrid frröm , frår ban halfva dygnet bakom någon ftor fren', fedan friger han up til 60 eller 100 fteg, och der fomår rått fvår fråm, f(kjuter han fig fram ochuj om ät 1 refa få mycket Mmarare. Derpå hvilar han; och fkjuter fedan pålikafått. Hufvudet aktar han noga vid flika fkott, och faller ned med flata fidan eller fpolen förut. Nårlaxen drifves tilbaka, vånder han ej hufvudet undan ftrömmen; utan ter ftrömmen vråika fig med ftjerten förut. Kun- de han vånda fig lika väl utår ftrö öOmmen, fkulle han ej få lått fångas i fifk- byggningar: men han har den olågenheten, at få Tnart han bjuder til at vånda fig, och kommer på tvåran för ftröm- men, mifter han fin ftyrka, och drifves in i vrak-

hus, ftrytor och in på ftenar, &c. och fi, denna o- I lågenhet år, fom gör honom måft fången. Om det

nar, Flera följa efter, då en hoppar förut. e han har hufvudet neder i vatnet, har han el ftryrka, men når det uplyftes, flår han fig:

aftonen, gifver han fig nåra un-. är Frmbredkänag och fkjuter fig ånda up vål 2 alnar

vatnet, hela 2 famnar up efter flrömmen,

Bira fre ojup famnar Ofverft. på ide fö Ba. Ulet, hgge ofvan på vatnet. ch Hälsa fig Tag funden med utfpår rade fenor: - Ofta finnas de ihjelflagne ned . om flora fors-fall. Den fom år ftackig och kroks tygBig, år) ftarkare;ån den raka: laxen: Afv en år den imå fnipuga laxen , fom i ftorlek och I fkapnad liknar fik, nog arg at fpringa och kafta fig jdtröe men. Når slfven begynner om våren flöda, ja ock | et dygn förut, ftiger han flitigare > men fa fnart hon begynner falla, faktar han fin. GANG: Den ST Maji 1749 varåfver-sfloden i Björkan i Ange: rmans and, fom plågar pålla 3 a 14 dagar, upitigen £ aln, då ack laxörimgar, halft den 2 Maji; märktes Omnogt upftiga i forffen, faft det var rufkigt vår der, med fnöd och rågn. På klara dagar. frigerhan - mera midt up efter forflarna; men 1 mulna dagar håldre in åt landet och iforsbyg gningar. Laxen går målft undan frråmmen, når han fkråmes vid ljus frrande, » dock ränner han ock. frunde n c

på jEnd sg rer Abana ra vg dd Ehun Xen år mycket mon om ren båtten och a vat- ten, ftår han dock icke långe frilla på ften- och fand-botten, undantagande i i forflar och frid ffröm om höften, hvarföre ock de; fom hafva vånor ftål- la deri i ålfven der bottnen år lerblandad, och de fom ljuftra, föka fand och lerblandad: botten, rn forffar ftår han om höften ofvan. för någon. ftor. ftenr med hufvudet mot frråömmen, « och ned mot ftenen med ftjerten. Faft han från fit hvilo rum blir fkråmd, kommer han dock fnart tilbaka igen, fa är ljultrare altid. veta, hvar de (kola få. SMA SR RÖR då de en gång blifvit hvarfe. hans hvilodtäl-

anför, på fan sog sena na fund tiger Ae emot frröm-

Är de 14: | fambet at RTR ÖR Fö sång hindras. ej litet af de mån-' anor, för Honom frållas, hvar- tfam filk, har många uptåg.

en fås han ej få lått, fom i

dret blåfer mot frö ömmen, och care. I klart våder och vatten ch ehuru han :målft gar Of-.

in nan ock fer många eljeft vd Annars följa / och faltna

oe : ög me igar til kro , OKCT T

NR

ligt vatten betager honom Ute!

lelen af fommaren. (h hvarföre ; ta arna i ålfven, fållan hafva nåt på ar-=. ia fom råcka til botnen, förr ån emot krokeny en del i forffarna vid hög flod hafva Te= mo rattu-brynet och ej i bottnen), har han. då klart år, bäfta tilfälle, at föka fig under,

på famt i i FotalaRe

112

for ikyggt, går. - Ör ånd mer närmare och likfom

börjar fedan at fpatfera i k ka efter hål få driftigt , at nar alle de om .han kan koi omn na vs

en ihålig iaf hvilka få a Järse HR o1vV fifket hel eländigt. Ändteligen blefvo de

der varfe detta, då afpen togs bårt och fans « genom flemmig och full med fjäll. Han aktar fig

ock för ingången til 'vånorna, och går ofta en hel 2 sh i |

krok den famma förbi. Finner han 'i "ingen annan å ning, eller gång förbi hela byg ;gningen, eller « om något hindrar honom at gå utan of altfammans,

fålom i forflarna, når frrömmen år för I ark utom bygg gningen, kan han ftå hela « agen derutanföre,

til folgången, då han fröer 4 Fyntat rg mår 4

urider sann hålft- på något Afpaleests t les öd Jemnfides med hufvuden bredevid hvarandra, men 1 håftig ftröm måtte de genaft förföka fin lyc- ka och få ej celler då tid fe fig före, ut i måtte hufvudftupa gå in, då ofta de fmåg O

efterft i raden, höppa up och framför dö sla

ini byggningen. Dock fer han fig förft om på fi- dorna, om han kan gå förbi, fynnerligen de frarka- HE De fvagare föka fig fram genom bår o-fkolor, ehuru litet vatten der år , allenaft det går dem på « fidorna, då de ligga fig på flata fidan och fkjuta fig fram. Är byggningen låg, bjuder han tilat fprin- ga öfver. Vid Lidens lax-fifke kunde man förra å- ren fe hela hopen i i fönder hoppa i i vådr et: (om han ock brukar göra i fvåra ftrömfall, når han ej har magt at fimma igenom, kaftar han fig öfver vat-

net förbi det värltat Vid Eds-forsdam fås om Se | en

> på der få åttet at han fpringer öf- ch når fltrömmen då får uti Horiom, tilbaka in 1 eti körg; fom ftår unider la | försbygg mingarbygges den ytters | ågot utför fltrömimen, långre ån de innanföre; ftållas nu deffe Htenkittor ej rätt 00400 en, utan aldrig få å litet fedt 3; blifver det fåfom erieda vid yttra fidaii, den laxen vet fnålt ; efter i ljä, til des han kommer åfverft tör åndäån, då han med all mäågt rufar til, och drager lig upföre trönimen förbi byggninget. Rätt fram och mot frrömmen vil altid laxen gå, gör han någoti krok på fig, mifter han fiä kraft; och ftrömmen förér honom aldeles på fida tilbaka. Ty går han ej pot nås om Kan fer fignigon utväg, dit han måtte krö- ka fig. Är kroken få for, at hän äldeles målte vånda fidan til, har han ingen kraft at flippa fram: Derföre paffa ock deyfonm hafva vrak- hus, at if gås gen hvarken blir för bred, art han kan gårått derige= nom, då han går lika väl utfom in; eller för final; ät frömmen Mår honom å fidö, förnsån större delen af krog pen år inne, få åt frrömnien drifver hönor i vraksbhufet och ej tilbaka ur ingangen. Om ftjer- ten år han ock mycket rädd; at få fnart hagor tar i hönom;s tufar han til utan betånikandes det vare fig på då eller eljeft: Derföre ftållas altid ingån- garna få til vrak=hufet, at ftjerten nödvändigt fkal taga iyrtra balken deraf. Stakagårds-nåtet ftålles ock hår eftery at fjerten på a flutet kal tagaiinra ar: mens, dåhan genaftrufarpå den andra. Då han vråker tilbaka, vånder han ältid fjerten förut, at känna ef ter öm något åri vågen. Öch å år ätinårka vid vråk- ningen, ät itället ban vid uipgangenhvilir under ella, och fram för föra ftenar, ftannar häng tvårt emot, åf anföre CFS NNRER öch ftenär;s

ka föm

SJOKA ES

fom ftå i någon ftark ftröm, der han af Ljuftrate åf= e . 4 (6) j fr NE 3 YT

"ven få vål fom i Edor fångas; dock ftår hanej ger-

. SM k . (0) ör RE + / 3 C AN

na hvarkeniup eller nedergång iblagvatten,ej eller

går han ini vanor, för hvilkas ingång vatnet bla= . (0. SR LA f ; Re SC RR (3 1 ; Her gar. Orfaken år, at han hvarken får ifaådant vatten

fta frilla, utan lyftes up och neder, ej eller kan rått framftryka åt ingången, utan når vatnet håfver fig, lyftes ftjerten up, athan ej rått kan flyra, och malte ftöta fig, utan at komma igenom. Man har mårkt ao a långa tiden ftå utanföre Edsdam= men , och få långe gnagit fig på ftenarna, tils alt fjäll under buken varit på många ftållen bårta, och hål på fjelfva fkinnet, blott derföre at blag- vatten varit emot honom i ftora ten-ledet, hvilket fker, når vattnet affallit ifrån de inre ten-leden, och det ftora derefter börjar få blagvatten, fom år ftor

sä

tkada för detta fifket.

Når laxen förft råkar ftrömmen, fpelar han der- igenom lika fom med luft och föker aldrig hvila.

Sollefteå och Ramfele forffen aktar haningen ting,

utan ftryker midt upföre horiom: derföre fås der 16 EN ME ; js 5 ock i vanorna allenaft den fvagafte och mintta, hel

fparfamt. Vid Eds-forffen måtte han förft taga fig en hvila,den han föker bakom uddar, ftenar; hållar

och bårgs- fkolor; många ftundorni en håla. Likas ledes i Lidsforffens de andra aktar han litet. Huru hårdig och outtröttelig denna fifk år; fes och ders af, at han upfpringer lika frifkt,faft han ofta har framkåkarna jåmt med ögonenafflagna mot bårg- hållorna, ftjerten föndergnagefri in til ryggbenen, eller hål på fidorna: han löper dock utan affky å nyo i ftörfta fara, och oftaft i våldfam död. I fpak-

älfven vandrar han nåtter och dagar, det Lax-fiot- dragare vitna; men i forffarna ftår han altid frilla :

åf-

msn Apr, Maj, Jur, > 175 nåtten. Torde dock hånda, até

ten om nåtterna, [kråmes allenaft från na varpet til det andra: Vid Sjåla-ålfmårkes; ENIRO n é i. TA KENT I RR vr Ur EN STEEN +

an ej eller i fpakt vatten högfta natten ftiger

JSFESSE. MUR TE NEN 7; äv NERE & SANNA SF SAN 5 TAS är a ; et 4 (2 a ini vånorna: I forffarna börjar han förft röra fig

om morgoneri, men går döck fparfamt då åt vånor- na; hvatfföre ock morgon-vittjandet år det fåm> fa: Meh dag-vittjandet drygare och folgångs-vits » tjandet gemenligen drygaft. I grumligt vatten ak: " tar hån icke mycket Pulfen eller Torfven; forå han bkår kallas, utan kan gå mot honor; och tåla at med honom blifva ftötter; hvarföre ock i förra tider inga puls notar brukades, få långe ålfven födde och hade oklart vatten, men de fenare tider hafva funnit, at måtta dunerna imedlertid gått fin kos förbi, famt at få mycket mindre; fom laxeri i grumligt vVatteri går på gårnet; få mycket mer fkyr han på fidorna och under telarna i klart vatz ten, derföre börja de draga not, få fnart de i ftröms men kunna ftyra henne, och laxen vifar fig. 0

st På

> Ldukens upflignings tid råttar fig efter vår-gången och floden: Ockel- och fjärd-laxar ($. 9. ct.) vifa fig — Å Angerman- ålfven Vid Ersmåffo-tiden, ibland förr: -Haf-laxen fom går up 14 dagar för midfommaten, hinner til Stamfele by i Ramfele ; t93 mil från - Hernofand; til Olsmåffo tiden; och förtfat tned upftigningen til Larsmåffan. De få, fot upkomma til Afele,; mårkas hinna fram til Jacobitid. t743 den 3 Jun: började ftöra hafslaxen fångas méd hot mpåt Angerman- ålfven, fom var nog tidigt: Men 17f0 gick den måfta förbi redan i Majo, föra år övanligt: Ockel- och fjärd-lax upftiger i Angers man-ålfven få tidigt, Kn de förfta dunerné gå als Å Zz de

;- Y &

zA

116 = 1751. Apr, M

deles tullfrie för alla vånor, tils de komma til I dens Krono-fors, der de vifa fig få fnart vånor kunna fåttas ut, dock fås ej fårdeles förr, ån i Ju

lii månad. I Tuna ålfven märkes, at når de om

våren 1 fit vrak-hus börja få utflyttningenaf den

; 2 é . se Mö SÖKER LE ör | lax, fom öfver vintren flått i fjön Marmen, möter

då famma utflyttning i Klingfta forffen, den råtta

upftignings-laxen, få at om utflyttningen fkerfent,

kommer och råtta upgangs-laxen fent, Lax-öring

går ock ftrax om våren, nåftan famma tid fom is-

Harren, eller litet förr, nåmlhi geni början af Majo.

Äfven då håggen blomfttrar famlas laxarna i ftora duner, få vål i hafvet, fom ftörre och mindre ålf- var, der de flippa up, men hafva ej mårkelig råm förr ån mot höften. Haf-laxen vil hafva åltven ren från is, innan han fliger, pater bena i

Maji månad, och vifar fig i Liden, fift i Jul. och

Aug. dock litet. Den fom ftiger ur hafvet mid-

fommars tiden eller fenare, kommer ej långt, och målfta delen ej öfver 5 mil från hafvet. Börtin- gen åfven fom fiken upkommer Jacobi tid. De ftörfta duner deraf vifa fig allenaft i3 dygn, hvil- ka börja förr eller fenare upgaå, fom åren åro til. Dock vil altid Börting hafva något förfprång för

fiken, fliger ock på grundare vatten, ån både lax

och fik, fåat han ock ftiger up för båckar: men

kommer flod fedan han börjat friga, vråker både

han och fiken tilbaka; hvarföre ock, når mycket

rågn kommer vid Jabobi tid, at ålfven

råknas det för vift mårke til litet fifke af båda fla- co Lax-öring, fom ftiger Mårmåffo-tiden, kallas

Maårmåfs-lax, fer måft ut fom Foreller, och år ganfka god. RNE 16 ED ån hd

Vid mynningen af Själa-ålf in i f jerden, gick ax

ot öfver Jacobs-måfs, det torr bjåret ka fom våntade på vatten: få fnart yrde ålfven, med fit upftigande, vid djupare, fteg laxen åt ålfven, men flöt baka, då h

pe ;

aldeles måfte ftanna. Af Mårmåls-laxen, fom ftiger til Indals ålf, årnar fig vål en del til denna älf, men måtte mått, i brift på vatten, ftan- na qvar i Lögdö- fjerden. Utflytningen fker i O&. fedan de förut i ålfven råmmat , varande denna lax €j af flor art, utan mellan 3 a 4 til 16, 17 marker. - Siftledne vår fingo de hår några Blank-laxar, eme- dan denna tvår-ålf var i fin högfta flod, få at den heldre fökte vågen hit, ån til ftor-ålfven, fom ej ånnu hade kånning af någon fjell-flod. Når laxen kommer up i frifkt vatten, åter han ingen ting, u- tan har då heltom maga, och gallan, fom då håller t: uns, blir på flutet aldeles ingen, och förtåres i famma :mon, fom magen blir tom. Rudor brukas om våren til agn åt lax-öring, fom mårkes vara gan- fka glupfk, få at hvar enda kan utmetas af den upftigande i fmå ålfvar. På lång-ref tager han båft fmå harr, fik, flen-fimpor, mört och kåll-frofkar. AA a Vv Med

Å

VE 1754 Apr. Maj. Ju of

"Med krokar på långa ftakar utfatta, få de li ålf-mynningarna om våren 1749 den 12 Aug jag en Blank-lax vid hafs-kanten 7 och hade magan full af ftrrömming oci filfk. Den fom fås 6 mil långre up uti

4

Å od 1

Lupr, Maj. juni E 119

de ej magra eller hvitna i köttet, ig altid vid Edgårdar och på fpaka areft de ej tvingas få mycket af den mmen. I ftora fjöar, fåfom FHilgoms jön. ; laxar qvar öfver vintern, fom i vårens mte : 53 och upftiga I forflarna, & äro då få feta, om icke fetare, ån den lax, hu hunnit från hafvet och de yttre fjer- j m forffarna, hvilken å år mer utmagrad i ft trömmen, fa at den förra hålles i i det | afeende. års båttre. Aldramagraft blir laxen un- der råmmrelåggningen, men tager hull å nyo, når han får frå i frilla vatten och hvila öfver vintern, ”ånfkönt viftandet varit allenaft infjöar. Nedertt i ”fjön Marmen i Tuna ålf, mårkes lax-éring frå och hålla fig fåfom i en fump långt på höften, ochen ftordel til våren, då de på en gång derpaå utflyta och: fångas i fotthufen neder i ftrömmen. Lax- ockel från 10 til 15 marker har Herr Bruks-Patron Krarr haft ifin lump trån höften och Julen,långt in på våren, hvilken ej -mårkes ferdeles blifva ma- ger, då fumpen har ftått i frifkt vatten i ålfven. ”Jultiden, 1748, fick han lax-ockel, famt en och. annan Blank-lax i Lögdö fjön, fom kommit at få der qvar. En del blir och quar i ålfven i gölor och djup til nåfta vår, i fynnerhet den fom vårit lingft "up eller fligit fent. Stor myckenhet ftår om vin- tren under ftora Eds fallet i Indals ålfven. Den 'qvarflående ftiger fedan förft up ER ålfven, få at-han åtminf one år uppe i forflarna 8 a 10 da-

gar förr fjelfva upgångs laxen, 1749 den 4. f. 6. Öféob, var hela Lax-dunet in vid bryggorna hår Så fladen Hernofand, fom i folfkenet hölt ig öfverft Då Warner, på hvilket goffar fkuto med hagel.

0 Här I DA

po

RR

” ag NA 4 RE SA | mv 4 fm Ch g VN TE. IVT 1 AR So SUL, JIVidj. | ab SG d SN RA SA 4

> Detår fåkert at minfta delen af den lax, for

om fommaren ftiger åt ålfven, komr

til hafvet, utan en del ftannar qvari fjöar och trålk, genom hvilka ålfven flyter, en del i fjelfva ålfveny ocn. ftörfta delen i fjärdarna. Då is-förjan vifar) fig om höften, nedflyter laxen mått, och ftåller fig då uti djupare vatten. Siftledne höft, nå förjan började flyta i Indals ålfyen, gaf lax Se undan, fteg in genom mynnet af Ljustorps ältven, och ftannade i Lögdö fjön; och ju förr fi= fken om höften på nåmnde fått der inko nenensju! fnarare år vintren för handen: I Nerpis focken få de lax hela vintren. I åtikilliga ålfvar har jag fede | laxen, vid Pålsmåffo tiden, blifva ljuftrad. "Sedan | ålfven tilfrufit, blir laxen flående der han då år, famt börjar efter nyåret få fina fjälloch fin hvita | fårg igen; år dock något mager; men når ålfven

om våren begynner röra fig, går han långre up, anfkönt ifen ån fkulle ligga quar. Når laxen ned-= kommit til nederfta ftrömarna, nårmaft hafvet, Aftannar hah ej i de famma, utan far ftrax neder ät fjärdarna; hvilket man åfven finner i Sollefteå fors» fen ($. 3.); men långre up vifar han fig mera och » fångas både med ljufter och nåt långt in på vin= tern, dår ifen lemnat några tjenliga öpningar. I» Indals och Angerman ålfven fas .mera af utflyt-- nings lax, ån i Njurunda ålfven. om höftarna; or=" faken år, at laxen i de förra håller fig långre, och finnes der mer ån i den fenare, i hvilken han har kårtare våg at upgå; ty då han uti Ängerman-ålf-- ven får leda fig up genom ftrömmaroch fjöar öf= "ver 20 mil, kommer: han ej mer ån 24 miliNju- Rd ålf, innan han aldeles förftånges vid Mat= tFOrlien. FROM ERE FINS FREE åR a

6. 17.

I12E

| (Ny at (3 a in. on ädive få 2 råmmen » hvilken mjölkfifken fedan efterföljer i n och hål, och med fin mjölke befrödar, fom flarna ågonfkenligen fes 3; men en fådan flåpp nm i de ftrida och fteniga forffar blir dolbis af tröm ördårfvad, dels af Harr, Rödingar och —Lakar förtård, hvilka fåfom fnapp-hanar efterföl- ja leken; få at nog ringa afvel, i anfeende til råmmens myckenhet förmårkes: "Når laxen leker, "fåpper han fjällen, blir magrare, och får likfom enny hud, då den förra våxer bårt. Man har mårkt andr: nok eller röd-laxen leker, har han ock hon fattat fig tilhopa med krokarna, och få flutit ut- före å ålfven, hafva ock ftundom under fådant fly- tande blifvit flagne med ljufter. Ibland nappa de ock ihop med hvarandra med krokarna få hårdt, at de med ]utter-fkaftet i i haftighet blifvit inkaftade i båten. Under det de fåledes flyta och hålla til- -fanimans med skära klappa de ibland 13 ftarkt med ftjärtarna tilfammans fom 2 bråder flogos til- vhopa. Detta fker ock under tiden med :2 honor, hvilket de låra göra, til at få mycket förr blifva af med fin råmm. Både nedan före forffar och i ålf- ven fåfta de fålunda ihop fig om" höften, och flåfs ; tappert långa frunden ofvan på vatnet, at uren end ihögden: de komma och ibland f åledes SR fåftade alt rg Were Ng

Fin år SR

En del oskar at innan honan blifvit quitt fin Lö råmm, har hon flukat up hannens mjölke. Ofta ftå de 'och röra fig brede vid hvar annan, då honan ftår fnett

ut med! mjölk-fifken få tått, at hon nåftan fuger mjölken ur honom: men om råmmen fkal genom v Hg mjöl-

anmärkningar, at man deraf må kunna fe, huru det- ta

[| | NA TEN SM VR re, SNR a N b ; 6 . ; A Ni ; . 3 y MT HN | > | SN ft un j an Fu N 4 å HÅ BR RN 1. Apr. Maj. jun: 123: 7 VY så SE - ”y VAC: | ke TJ ET rt ij 0. v / TN Å

er lek-tiden år befkaffadt. Låggan och mindre hufvud,.i anfeende til karedreckåkegsuvan: krok med en liten ing allenaft af låppen, hvaremot fvarade en rop > iöfre kåken. Buken tillika med bröftet nor voro ut-efter hela fifken anfenligen nöt-= cd , fjällen bårta, fkinnet tjockt och mörkr-grått, Nedom fidolinien voro fidorna blekt köttfårgade,

— men åfvan fammalinea voro fidorna gra, med fvarta

oordenteliga flåckar. Fjällen på ryggen och fidor= na futo gvar, men lika fom indragne i den tjocka:

Miden. Hela filken var mager, hopfallen och

fkrankig. Breda aflånga råmm-kaflar lågo, en på hvardera fidan af magen, den vånttra börjades med fMmedt gående band under mellan-gården, åndarnaaf råmmkaflan voro ofvan och nedan tunnare och til-

flutne, midt på var kaflen likabred med magen,

— Råmm-kaflans fida, fom vetter åt magan, beftodaf flark membranös hinna, fåftad juft efter fidan af magan, midt emot defs många pylori eller Säppen diecsy medelft nerver och: ådror.

| Den fidan af råmm-kaflan, fom vetter inniot fa dan. och ryggen af filken, var ledig af hinna eller.

- något tåcke, tå at alla tvårfållor, fom futo tått vid hvarandra, tvårsöfver och utefter hela långden af

råmmrkaflan, fyntes öpna och utan allmånt öfver- drag: Tvårsfållarna, fom lågo når intil hvar andra,

hade hvardera dubbel hinna, och var hela råämms- kaflan, tvårs öfver alt ned igenom, delt eller lika fom fkuren i tåta, tunna rimfor, På alla fidor af deffa tvårfållar eller rimfor, famt på bottnen mel-

"lan hvardera, fyntes årr, (cicatrices) efter hvart

-råmm-korn fom der futit fåftadt. En del flora full-

mogna råmm-korn fom årter, voroånnu qvarfittan= 10 hvilka voro. inneflutne och fåftade under tvårs

5 TA

ERT 4 É Vä ; i ÅG id bröts, N a - LL . 124 1751, Åpr. Maj: Juns

fållornas hinnor, och få fnart jag med en nål öp- nade den yttra hinnan, kom råmm-kornet löft och ledigt utfallandes. Råmm-kornet var af blek kött= farg; på ena fidån fyntes inuti lika fom fmå blek- röda, oljaktiga, i en rundel flere tilfammans lig- gande blåfor af 3 lin. bredd. Kornen voroi öfrigt mutiupfylde med ljusgråt flem lik ågghvita fom ut- rann, få fnart en tunn enkelochieg hinna öpnades. Sedan denna var utrunnen, mårktes liknelfe til laxungen af 13 lin. långd, hel genom-fkinande, lös, hvit och flemmig, genom hvilken fyntes hel vål fkapnaden til hjernan, ögonen, ryggbaitet, de ftör- fra hufvud benen famt rygg-knotorna &c. Når de kokades lindrigt 1 vatten, frelnade hvitan fom u-

ti et ägg.

Häåraf fer man, at lax=flågtet har albumen tillika med cicatricula HaArvai, tydligt fynliga, fom vår ÅRTEDI uti de måtta pifcsbus cartilagineis anmärkt. Pbilof. Zf,.p; 32. Äfven tyckes håraf kunna flutas, at defla quar-fittande åggens befruk- tande fkedt, medan rämmen ånnu var innom mo- dren uti fröhufet; emedan alla delar til: lax-ungens utredning och MaRa kropps byggnad, ej an- nars kunnat vifa fig få RN -falt man fö Not. nåmna fåttet och vågen til den uplifvande fådes- ängans gang, eller | uru ågget der blifvit befrö- dadt. Tvånne rammskorn voro ock fåftade utan på råmm-kaflans hinna, åt den fidan, fom låg emot ma- gen, fom fåkert der hade onaturligt läge, Den högre rämm-kaflan var aldeles tom af ågg,låignå- ftan urider magen, af lika befkaffenhet med den våntitra. I bågge råmm-kaflarna fyntes redan bör- . jan til nya råmm-korn helt fmå, hvilka lågo under ytterita tvår-fallarnas hinnor stin rilNNNE

om-

+ SALE NAV KR Pe fav JA HALTER ia TAR S der ya LAR Å RIP Oj R LSE KUL 4 På 4

4 iv , , åk SN stl VILAR, NA NEN 2 ; VERA ar ” EN Ä ft a 3 GR y q 2 ; 4 Ad i L 3 | a c ; un, | 2 å - : + Ap!l ES A c | + & | Vä

— fomligaide gamla årren (cicarrices); andra bredes | or ellan de famma belågne. Romm-gåns

ig var ned: om buköpningen, nårmare åt . Sjelfvaafvel-gången var utomkring ined m tjokt fett omgifven; inuti var den famitia mörk-blå, glatt och fällig, vid ytterfta åndarn få mörk-blå och brun, fom den varit rörd af kal- "brand, hvilket hårrörde af råmm-låggningen och den tftarka g nidning famt ftråndiga rörelfe, fom der- vid varit. Våderblåfan hel tunn, vid och filfver- fårgad, låg under och bakom råmm-kaflan, hade en öpning från fvalget. Nåft under mellan-gården på vånttra fidan,famt utgången ned vid borreni fam- ma 0 a med råmm-queden, Denna blåfa år hos daxen ganfka vid, och går föm en botten öfver hela buken på filken, på hvilket alla inmåten uppehils

das; famt råmmen utrinner:. "Krok-laxen eller mjölk-fifken hade båg ge kåkars nå fram om näsborrarna långre framftråckta, än på låiggan. På ändan af nedra kåken var en krok en tum lång, vid fmalafte åndan in åt bögd. > I öfra kåken var en der emot fvarandeaflång grop, + tum djup. Hela laxen fåg mörk-grå ut; fjällen hel tun- fa och veka, famt lika töm indragne i det tjocka > fkinnet. Svarta oordenteliga fåckar, lika flora med fjällen öfver hela kroppen. Vid fjällens ytterfta "omkrets var en fmal köttfårgad rand efter fjällens krökning, hvaraf denne ock heter kalf-kött-lax. Värnftra mjölk- fåcken hade lika långd och låge hos honan, fom vånftra rårmim-kaflani, famt en vid och öppen utgång nåft in vid och bakom buk-öp- ningen, med nåftan lika vidd in uti fom hos honan, Des ånda ftod litet drygäre utdragen ån på buk- - sÖpningen; och var vöfrigt föga någon sme OM: atvel-

=

nårmare åt ryggen, famt nåftan tinder magen, lit - DO e e ; FT ERNER a TA NGN fr AE MRS SN åt höger, äfven fom högra ramm-kaflan. Fjällent

fd ER b | Ro 4 FAT EN

| 126 | 1751. | Apr, 1 V. 4 [. ; | |

afvel-gången hos honan, Den högra mjölken | "FB

e É : (fär |

der buken voro tåmmeligen afnötte, men ej var el-

.

ler fyntes något in på fjelfva fkinnet och fenorna nött; fom hos honan: Mjölk=fåcken var annars hel

flapps ihopdragen och tom, famt inuti af et hvitt MN pr Det kekade köttet var hos dem ågge fegt, hvitt och ofmakeligt, få at man fMmart

deraf blet ledfen med våmjelfe. Föga lårer någon

ffk vara, fom har ftörre befvår och flitermera ondt för fin ramm-fåtning ån Laxen. Ty förft måfte den i ftrömmarna arbeta bäårt all öfverflödig fetma och fyllighet i köttet, innan den blir fruktfam. Der kal han under fjelva råmtiden få aldeles utmårglas, at

Kivårken faft eller blod åt öfrig: Orfaken til den=.

na fifkens befvårliga gnidning och myckna rörelfe under rämm-låffningen, utom frrömmen, fom ock

hjelper til, hårrårer deraf, at råmm-kaflarna ej haf=

va någon fårfkild hinna och öppen ftrång,afhvil-

ka rämmen kan omflutas, och fåledes låttare och

fMmarare utga; utan hos laxen faller hvart rämm-

korn, fedan det låffnat utur den fålliga råmm-kaf> lan, juft in i lediga iholighetet på buken, hvari-

från den fedan måtte arbetas ut efter den botten fom våderblåfan gör, til des den hinner igenomöp"-

ningen, under och på bågge fidor om ånde-tarmen 7 ta 2 fe p | (6) 10 ut genom afvelgången. Derföre går ock få lång

tid ut, innan allräromen hinner uttömmas, emedan

Ä

ingen matrix eller omflutande hinna och gång år , fom kan med fit fammandragande fortare un- derhjelpa råmmens utflutning. Mjölkfifkenhar låttare och mindre arbeté, efter han har mjölk- fåcken med öppen ftrång för mjölkans utflytning. Stora laxar hafva hela ftopet och deröfverafråmm,

fom.

älpa d ra 23040 Bran, famt lika m-korn; emedan hvart korn under 1 hos de ftörre laxarna våger I gran: Hvar at laxens atkomma fkulle blifva til otroligt m alt finge fin riktiga utredning och til- >; men klen dock nog ringa del deraf blifs- va fynlig i våra ålfvar, fjöar och tråfk. Råmm-los- ningen fker på åtfkillig tid, efter Landsorternas, | Japind och deras hemitållens befkaffenhet. Nä däxen. börjar flyta ($. 16.) tilbaka, fker 0. -begynnelfen til råmm och mjölkens utflyt- ning. I Tårne lemnar den måfta laxen ålfven Mis chaelis tid, då all rämmen mårkes vara utrunnen. Men de; fom i Ångerman älfven nedflyta famma tid, vid 'Sållefteå, hafva åndå både råmm och mjöl= ke 1 behåll men låra dock flåppa den, innan de hinnaaldeles utur ålfven, och har den; fom då fly- ter, ej varit; långt up. Af den; föm kommer vid Si- mon-och Helgon-måflan fåfom mer långvåga, har en del redan flåpt aldelés, men en del allenalt bör-

jat något litet uttåömma rammen. Sifta flytningen vid Anders-måffo tiden, år aldeles utan råmm och mjölka, få at alt alster af denna fört lemnes i ålf+ fen: Och emedan icke all lax, fom viftas i hafs "Vet, går eller hinner komma cil ålfvar na; målte ock den famma vid lek-tiden flåppa fin rämm i hafvet, fom der alftras och upvåxer. Så fort den mogna rämmen flyter af, våxer deti nya tiljfåfom gryn eller hel hård och hvit fand, hvilket. (es. råmm-hufer; faft det då år ihopdr agit. När de bör= ja fålax med noten i Junii månad, år råämmen half> mogen och hel röd. Imellan Michacbs, och Hel- gonmåflan , år råmmen vid utflytandet, fom en årt tor, och lös fom gelé; Så långe ftora BRP har aa ard

-

hård råmm, våntes ej vinter, men

ter det eljeft vore oritnligt, at få mycken filk fkul-

Så 3 lanka färg; fyarta flåckar och rödaktiga: kött vv. mare

I MY 9 q

1728 och 1729, når floden fönderbröt förbygs

varmare vatten: Derföre finner man i Torp fjön

10”

| | ISM EN TYST

| Ör r RT Nad hufvud-å alen lik-

un den n har. ler-botte en, Mm ycken fäfja : t och varmt vatte noch lig= , at luft-kretfen der är | kan dock finnas tjenlig a desto åfven r rätta Sr ag

sänd ia ot NU: håld pt SM ren re JÖs reft vatn ; år frifkt och laxen alla tider, få af hafvet fått upgå, ymnigaft vift och

ifa fin afvel: och borde ej naturen hårut=' ena at åfven få meddela de aflågfnare finafk atter; hvilket likvål fkedt, fnart rer, fom man och fåkert finner

letta var Maken til.det ringa afföde, fomaf alla lax-forter nu fi tiden förmärkes i alla ålfvar. Ty | (3 z långe” laxen får årligen obehindrad ftiga fram och tilbaka i fjöar och ålfvar , trifs den båft, och vifar ymnigafte alfter, men få fnart det fker ”lannotledes, minfkes den och vantrifves. Når laxen fått någon Öpning at inkomma i några fjöar och ålfvar, fom varit förftångde; finnes, at defs afkomme på 3 och 4 år hinner til 3 och 4 ma ker, : Dock I olitva altid laxöringar mindre til orleken , fom a re up i ftömmarna, ånfkönt de råtta affödan af £ den frora krok + och haf-la=

VN S ST Fö, NR "i fl 5

C XL ; Å VE Så / nu v tf FR 4 + X : I a SA RN NER UTE PE :

Vid AN Våder-quarnars Hr fining, at i | —våder Me ni få Ad fv) kunna förrätta

SH ok i at be örmito lluvrts re Hora fe pi innanreden, hvilka til de nu | rukeliga hålt- qvarnar tordras , vore det nyttigt, om våder-qvarnar få l början. blefvo inråttade at un frilla våder: där. kunde tinalas: såg tilhj q Ip. af hå ar. RDR SR OTO

NIER TdaR iräronika sön på Hollåndfkt fått byggde våderqvarnar aldrabåft, hvilka defsu- tan icke allenaft til fjelfva byg yggna naden åro fäkrare; ; ån de, fom hvila på en enda h jertftock utan ock kunna draga SS g ving” kår) fär 1 å r ycker flar kare drift. AN SR lnsklgen

Utif rs qvarnar. skulle. ade vara rum 1 vå. til fpanmål. och. bin tom och; til.håft-vind för br eller 4 håftar: +; TAR i i SER RAA rv len förljer

Enda fväsighéren vid rag inrdarning är utien våderquarn nödige ftöra ftenar medel eld ål vind beqvåmligen och utan mån; å javvbsling I hjul må kunna drifvas til en la; Ara

Det år genom förfarcahött faftftå gel antagit, at löparen eller öfra gr pel 12qvar- ters diameter, uti en våderquari bör 7 7 til 9 gånger omkring, medan vingarne ga en gång: SEnor bör famma löpare uti en håftqvara Bål

eller |

Har: haller 28 trällyalars nack lika 1 2 alnar I tums diameter af CR ye 112

4 an EA är NM HAN ve Sd Mos å ag

| | SR vd Ada tums + a: NE

ÄG la 4 Flne i

flag NA sv |

hä

ams parent 12 JE köa s Se på våndftocken, hvardera V alnar a dl ter |

; 728 kuggar, q alnar 7 ne ;

Ne aé Ira ä 1 n me LG 8 3 ilar gör Hänt och 1 34 vg 8 diameter af defs SE

; når 9 Vättern då Öpr gå medan håftarn nå

arna. Hl: tagas TE KO N våder hått-vit iden e äaenyttjas a dn dvarmfegler O ri

USS AAER TTR

nftenar allenaft nyttjäs, tages 2 Rake rp C: Kildrac fom. i

Da > Bi Pra VN

12 När

e y

ogre - j rst Fm Binfr enfamt Sjöar dif

pe SA rn FN Si I SE NES SR ER

oc CE Et hifshjul med: de ERE fom drifves vådrety til fpannemålens uphiffande: föll -M, Et annat hifshjul til fammi: behe f, fom dra- ges med handkraft. «cc pg RA SN På det driften må fke detto låten hed håftar,

torde vara rådligt, at det ften-paret , fom fkal drif= vas med håft-vind, må göras något mindre. on Förmera varaktighet fkuli mig sor ov och | trållor med Eg inrättas, RA FEBER Den 4 Glan an a MORA en as ; Nga a id Fn sånt i kad PR 0

4 t föda Orrar Held d bvarjeban la örter = och tif vn

Vt N

. + I nytta och RS ANG Std åk Ke | "” vg för R | oda Or rar,vore | få a mycket; angelågt lare «

. tänkas, fom våra vanliga höns förtårs e nät - fönkia hop fpanmål, då Orrar deren a ob | rå dne fådeskorn Behöfva, | tjena ofs lika fullt. meddit kört, och gifva ofs | å köpet dun, hvilken man an |: nars ,

WRP NägEn 'målfte dyrt nog köpa. | :

Or r-ungar upfoftras likfom kyRlinglligen | 4 ket förfarenheten redan Nn sar Når nmå ud fo-

Äger: Me deras mod er, och flåj ykling- höns Na bv SN gin le ft

edmitrendels.d ifrån fig. Tingan 12, ke 2 mycket: om en få hårdhjertad SVANEN ifvas, och dö efterhanden, få framt 2 ftor 'a, at de utan moderf jelfva.

| d En sbår föda lig, hvilket ock kan få- kert mg når de til ftörlek åro lika med 627 vec- ors gamnila kyklingar. Men fåkraft år åndock, at ta- gå 'åggen från en'Orr-höna i fkogen; och lågga dem under en hemtämd höna, at utklåckas, dåun- garna altid blifva fpaka; och i fall någon fkulle Vilja göra fig til rymmare, kan det lått BOT NR at (> äg vs ren 20 ena ingen jä rm av tå Mk ) > Umgå nge samted: hånnifkör går en kor el 4 kogsdjurer oc am va KR fom ock i Bbrift deraf de en ae blifva ville Exempel hårpå har man för nea af håltar > , getter, renar och oxar, sälta € tame 'de åro, blifva dock vilda och | EN folk, når de långe blifvit lemnade för fig j Ffa 4 i fkogen ("): Orrar hafva famma egenfkap: ju mera fölk de få fe, ju fpakare blifva de. Ige- err Lif-Medicus BåckK har jag bekommit itikillig a kårutinnan gjor da anmårkningar, anftål- de af Terr Cammar-Herren FrReDRicH WaAT- RANG, ; på Sandmar, hvilken upfödt hemtamda "och funnit, a 0 RR fom blifvit af ;gen utklåkte under en. går ds-höna,; voro långt amäre, ån a idra kyklingar: at ungarna, medan de

3 ä,å gp (fd och Mg men Hin tåga ir

134 / yt AV | 1 7 é | bår, kål-blad, polka krus-bår, malkar, € ut gråshoppor. och hvar jehanda' g grönt «

[kars för dem, At dock de tame -endes, har han nyligen. fett. på c T ken. Ho rleden Marti. månad, utan | fkråmd,flög och bröt fig & utgenom fönftret;och fkil- de fig ifrån fin tupp, Herr Fålt-Bokhållar en SUN=, DELL har miårkt, at Orrar ålfka rent och fnygt rum, ar viftas uti:.at rent vatten år mycket ange=. get för dem: at de ej trifvasihöns-hus bland hön= fen: at de ungar, fom tagas ur fkogen, blifva fål« lan få fpaka, Tom de, hvilka utklåckas under en. gårds-hona: at vid Olofs-måffo tiden mitta de fis na pennoryoch få blodpennor, hvarföre de då mått hålla fig. vid jorden, emedan de fvårligen kunna flyga, och juft vid den tiden mogna blåbåren, en. fmakelig mat för Orrär: at. ungarna deremot icke Er a om: fina fjädrar förfta året, utan flyga låer ): at Lekatten, Hermlin kallad, år en fvår fien-' i dc för Orrar och hela hönfe-flågtet, föga båttre ån höken; at dun och fjäder af Örrar brukas. öfver R alt; men deremot aldrig. ar höns, få | mydkerin man | förputamir. RS RK YI Gå en gelhus, Valierer kallide; fom brukas vid för=. nåma Herrars hof, åro mera för nöje ån nytta fkul j inråttade, F oglen kan ej blifva tam ier få adant: hus, emedan den inneflutes hår, likfom i etfångels : fe-rum , ifrån månnifkors åfyn och fållkap. Urton || des. oroas .han ock hår af de omlöpandes buller. Om fådana hus bygdes vid rinnande vatten, at e den, fom vatnar, behöfde ofta fkråma fogelen,: fkul- le han båttre tr ifvas, efter hagån Me uti Län |. EE

Hat LINN, Skån[k.Refa, p, 353» > rn

Mara | let HAMNAR ÄR ST å tam Orre, at han vä

ät Öjrar kulan. ge- mmelig fpakfår dighet, N var lig CO deny. TE

G nn ången fördold aler hyarkils .underitår mig, at hår framftålla en fra- hvad. fatt hbemtamde Orrar och Kädrar mås at värpa 3 dgg. och kläcka dem ut? Ger ön torde någon; flitig Naturens ran-- k n vik tnog. fört ; 10ja vår nyttiga nyfi- . xenhHet hårutinnan. Imedler tid vet man, det « Nar turen få inr: åttat deffa foglars gifto-lagar, at. Om + r och Kädra ar älfkas och leka i fkåckar, det år, Jat en Han ine har många huftrur ileken,når ”dår-

i yd

| SS SARDg Fe förena fi t par tals, c Ht

nans. Man, fena, agen Vg C

hör lots pla C I fålanv vara Sbder öed en ÅL.

'bittils icke kunnat få något ågg? N När m 1 dock förer den ringa och Y miltliga föda 2 fkogen, a ra förrämear den koftlamma f RR

av Be ge |

stam Bofkap, foglar c och kyklingar r

| SIENA blomman köra de icke om...

Nb ES ars födan för. son | likaledes Enebår, af hvilka se ofs litet g BRORS

SITE tr sng MANS, RARP SA FÖR RN r USPEE ARR / SSG ? EA

RR sv "åt = r t ti ll at anftå

Med Käådrar kat ja ej. haft lfålle at anftålla förlök Jag kan allen: så om dem nåmn a, huru jag förleden vinter åtfkilliga gångor fkar up kråf van på Kådrar, och fant altid dår en myckent ih "Tall-barr, hvaraf man fer, det. Cådrar ock kunna med ganfka ringa fpis underhållas. IRAN

> Såttet huru j jag ånftållt: mina R ön, å år följande: ; hvarje afton. ihopbandt jag tvånne knippen, « nn fårfkild ört uti hvardera. På ena åndan af deffa knippen lades en tegelften, « och ibland en i gråstorf, | på det knipporna fkulle ligga ftadigt, når fogelen ville åta deraf. Orfaken hartil Var, det jag mårk- te, at fogeln annars blef rådd, då han £ fkulle: åta af de för honom 18ft kaftade örter. Alla 5 örter och Töf hafva jämväl varit farfka och en ort mar bad för-

| fökt dem på. Orrar.

Trampgrås. Polygonum Linn. Fler. RR 32 Tjetta Bohvete-flag år til des bruk och nytta f ( Orrarna åta med fårdeles begår både blad. och blomma af detta grås. Äfvenfå utaf bladen på Rö! Iöka (Acbillea. Fl. Sv. 705.) fårdeles om man lå ger för dem en torf, hyarpå Röllöka ym NES våxer;

- Mjölk.tiftel, Soncbus Linn, Fl. Sv, 643. Det år nåftan ovroligt, med hvad luft Orrar ä åta « enna Ör- AN 2

vmätutanke —— —

&) Se Kongl, Svenfk, Vet, Acadeim, bi fee 1950. CTO Pag, 113.

IRYRPSFRR SU LÄ 3

VÄN a v id i

tel, Sonci Nas. Eh Sv. 642 hvilken liven v HJ Ja | e rttUU2t åga

fe v i ön fora rk VB KOtbAN ändamål åxt, fkulle vi ej få mycket klaga öf- Föne PR vi På KORT befvå-

jet ide de] a nan, kibladen åk ärmarna äro dr Our en låcke Apis. De göra fig ock en god måltid af Ködvåäpln sv Trifolium purpureum. FI, Sv, 6159. Äf-

venvål finna de en fårdeles fmak i blad och blom- man af. Aus-årter, Vicia Fl. Sv. 605. Tran-årter, Fäicia FI. Sv. 602, och Gran- -årter, Orobus FI: Co F95. Samt Vial; Latbyrus Fl. Sr 599. Hårvid

-mårkte j g> > at ju fpådare alla defla våxter voro, des hålc 3 togo Örrarna dem til godo. Når blom- Mar I gått Tirö, lemnade d de G ck: Ksp då allenaft bladen,

UNRDR allén, - Rubus Hl, Sö 482 Ve VARIA stötta. tg gårna af: Hall nbladen, nåftan framför annat färfkt TA tagande Sålg, (Salix FI, Sv. 811.) hvil- »kenbehag ar demåndock mera, det jag oftaiakt tar "Öm P 2 . senna. Bruk i Södermanland, blef en ut- Jdkuren 'båc! gödd, 1748 om höften, på det. fått, at bac ken fick hvar älton, når han kom hem ur fkoö- i Betty en mark Hallon-löf blandadt med Lönn» löf > (getters aldrafmakeligafte föda)i vid pafs trenne veckors tid. När han efter nåmnde tid flagtades, cc hade han öfver 15 marker talg, och et öfvermät- tan vålfmakande fett kött. Det vore vårdt förfö- SNES | I f Rå

i Hår ät hvilka våxter i. fynne; chi båft? Sanner rligen fkulle hvar oc flit ville utröna, öra hushålls retenfk lig tjenft. Herr Archiater LinNaos har reda

tåndt ofs ljus i Vetenfkapen ap fö öda. om kanlåfas Pan Svecicus,och F Flo

— Popeltrå, Populus alba Fl. Sv. Hör Detå årej få AR bekant, at Popel-trådet finnes hos ofs norr om Götheborg. Vid Rofersberg år det Plaritiigr och tåflar i växten med de ftörita trån: Des fram år af 6 alnars omkrets, och grenarna af i2 ir älnars långd. Gröna löfven af Popel-trå åras med begår af Orrar. Sammaledes kål- och Humlbsblådör: Annars år mårkvårdigt, huru deffe foglar Pa ja lig fpis efter fin fmak: ty de åta h aldre Sålg-ån hällonsl8£ hallon-1låfhåldre ån'rånn: rönn-16f håldre ån haffel- björk -och popel-l5f, och få vidare, Yu Nåftan famma val taga de ÖR nr vid: de MR Ut. anförda Örtér& Von Tr dn

Otjånliga &1 örter och 18f för Orrar Fat da jag. f jande, Flåder Sambucus FI, Sv, 250, Libiticka Lia gufticum, Hort. Upf. 62. Svalört Chelidonium F SV, 430, Mannablod Sambucus FI Sv. 251, Allkogs- villa Datura Fl. Sv. 185. Lillekongvalle Convalla- ria El. Sv. 273. Fråken Equi ifetum Fl. Sv I836. Hund-exing Cynoforus Fl; Sv. 83. Qvickrot Tritie

JR OR a AN

cum Fl. Sv. Aos. Etternåfla Urtica Fi. LR Brån-nåfla Ke sö Sv, FR Katt ft Malva IA Sv, NE SR IEA ke forger äl An I

fe sd 3 Senor tic PR a öst är

Den 1 - t Maj Forms (EET AREA rf

er ; SN Ng fr IA i | OT ENS I

ven ig sa Hä svtkE, De SAUVAGES. PEEL Ner år bekant, at ref-benen höja o och fönka FB fig tilfkiftes,då vi drage andan åt ofs, och k då vi pufte ut; famt at..de vånda fig på punt i tfyggbenen, hvarvid de åro tåftade, Gt denne deras rörelfe förorfakas af ref-bens Mulk- nas (Mufculorum intercoftalium) Fibrersömfom urftråckande öh förkårtande. Deffe Fibrer, at de & a na lyfta ref-bens hvalfvet, fitta ej, få- om n på håfl länder, (Veé&es) vanligt år, vid ytterfta åndan af ref-benen, utan åro hår och dår, långs ef- bong ifrån det ena til det andra utftråk- te, Fibrerne åro delte i tvänne hvarf, nåmligen det yttre, fom 1 tjenar at uplyfta ref-benen, och det in- oe åmnadt, at åter draga dem neder, fåfom Herr HAMPERGER vifat ("). Bågge hvarfven hatva cn nutslutnin il ref-benen, o jag nu allenaft ma 1 om det yttra, göra des fibrer en fpitfig elr SR let nedra, men en trubbig med det öf> "benet, > under ny a ifrån FÖRRE

1 ans IäSko år FEN af en RAG 6 VINER ER tr ARD fom nej

| U Kvadestlter dled ingen del uti den tvift, för a öpkommit . - fötisRing af denna Theoric,

rd Maj. ti t | T

--Ref-benenåro. PYTT ger (vetes), krökt te ibo- Bars på det de tillika må. kunnarinn efatta och tåc- ka bråftets ibolighet. Defle håf-flång er hafva en lutning til kroppens axel, , nederåt, på det de uts olågenhet måge til fkiftes kunna vid deras plyft- | ning utvidga bröftets iholighet, hvilket ej hade kunnat fke, om deras: fällalng. varit vinkelr tt til 2 VESRp 22.3 BR RAS holder för -

Öm de nu. anfes för håf-flånget, föni. f jelfve E är någon tyngd, och fom af Mulkel-fibrerna böra. dragas; Fördrar dertil en vifs Fibrernas ftål-

ning, fom gör at de låttaft. kunna lyfta. SET »

Så

Låt håfftången AF (Tab, iv, fig. is a vara fc | fillad vid 4, at hon dock deromkring. + afom : fin medelpunét kan vånda fig. Tag en annan, puné | NE hvar ifrån går et fnöre, fom I Tal "fåltas vid nå- gon puné på håf-frången, til at dermed: lyftahen- ne,, Samma fnöre går c då antingen vinkelrätt rar B til frången, och möter henne i C; eller g Cl det ; fnedt emot frången til D eller F. Drag ifi an 4, til alla möjeliga fnörets ftålningar, T åfom 56 0 CR TN BF, vinkelråtta linier AC, AB, STR fa Ara. Sk SE Mechanifka lagari na, at rg fnåret ör båft af alla fin tjenft, til hvilket den från 4 är ragna vinke gel- 2 ratta linien å ar låingft, Det kommer leta aan uppå at finna. någon pundet D uppå håf-frångens fomsdå la den famnianbindes genom cn råt inia BD med! drag -punéten B, och ifrån A til famma BD i le

en. vinkel- -rått linia. AB, fkal famma AB vara gre ån någon, fom ifrån 4 til en annan drag-linia BG. eller BF kan dragas. "En fådan nare kan ge te nom Calculus Ke Maxims upfäknas,. a jua ee ; epok flv rrby by TID met Sr ON jast'ö

fees a SEE ER a

Na = abda + buda, och i följe = dz; måtte bisy bb bb- xx

(RR AV Nå JG WE KE ND

As a | je, Ce ANN. VENEY 3 od « - 4 Le ANN ER Spå Fy 1 gg AR ås DEN Pa I

ARD

d i i Ka a ww & - a ÄR

a - , Fb SME bd NE a ålade JF 4 Vi 9 or iv ARS MA PAN SIN vå 4 FIA D kb. NÅ &

+bxxdx, och vidare —

=ax. 4 och - — EN Följakreli: |

å 5 t RN ARE jp - KINKA

RY ellat: AC: BC: BC: CD;

D råttvinklig i By K : ing år då sökdelalivig .

ö FASEN Ir 3 vv ÅN a

;

aft, når (ån 4 til henne upförda svitikelråtta Linien ienrie uti tjelfva drag-punéten 8: hvilket det fom borde finnas, och utan tvifvel på nå- ännu låttare fått hade kunnät finnas.

i p år ;

| Mufkel

£

Matris Me culle ät vara fördelaktigaft til ref-ber linda, drägg sen n ifrån REG Sa vå

u ; red

yt nöt flätdd: få Krag ofs I fsk t om d allenaft änd et nåre-fkoli dragas, får ej drag kraften fåftas utan åcfkilnad hvar man ut vid håf-ftangens percuflions: centrum, fom, or ) håf- fången delas- i tre lik-dryga delar, år belåget två I crdjällelr af Hela” frångens lätiod ifrån vånc bpun- &en AZ, (Fig. 6.) och altfå vid Di re

På det derföre frållningen af: detta håftvoh JA FE mycket” möjeligt- åry lyda bågge anförda reg» Jorna; år nådigt, ät fibern ej gör aldeles en I rätt vinkel ABd, med linien AB, efter den förra re= geln: icke ellar få trubbig vilket” | fenare fordrar, utan der midt imellan. | Öpningarna. imellan ref-benen må aldeles: tilflutas, måtte alla refbens-mufklarr de ftråcka fig emot den brufkak benet, fom år två tredjedelar : rygg-kotorna, göra en litet fpitfig det undra ref-benet, fom fkal lyfta fammafiftåra vid percuffions' cer natomien intygar verkeligen ike,

Manne icke då af denna r mårkning, kan futas, at vår kr minfta delar, åraf den-vife Skaparen bygge de-ttrångafte Mechanifka. lagar? Och mån jämvål hår af: ölet Gud jorta ja Ira kävigvs förr ökat Sv

Den I dant kän

Föod

ocker och. Na i bag långliga tider; ble i erkadeaf Socker-rör, famt at man i -

e tiden; fedan Navigation blifvit me- | ånnu flitigare börjat cultivera famma

a och Rykte dart åren all-

NR ne a DE nd

Er ag yt

ifär ia Bobkernör ciel. JR rmare. Climater, och; fnart ga under linien , eller åtminr- 1l-den famma. På orter långré til t ej komma fort med: fördel: mari kan afva det uti et orangerie, men'det fker en aft e fkuly; utan at få focker deraf. NaRgskh råder hafva derföre få1i brift, fara Alrbit m det råtta fockret, betjent fig af: ho=- h mjéd, hvilket af flera ftållen i våra gam- kan inhåmras.. Det famma hafva mån= afde. Europeifka och Afatifka Folia gjordt i 'åldika. tider. ; 2 — Andra Nationer hafva betjans fig a någe an- t til Socker; få beråttar Herr STRAHLENBERG und « feliche Tbeil vor' Eutöpa un Aja sil NR om en frukt kallad Aha-= gar i Kamtfehatki måft bruka ; Tr spå famtna fått hafva andra o åfven Båko. gra våxter eller dylikt, hvar- tilverkat. fig någon f ocker-lik. materia ne t

/ FÖ MAAS ER 0 de 0 KEJK BORA NL RNE FUN , FORSAR NT IE

| i 7 3 e de - -

«De. säd dnbyisgstelss bo. i Jö rica hafva "icke "kunnat fkaffa fig S Socker-rör, emedan det för den f trål oa kö ul åfven få litet våxer der, for hos ofs i Sver igé; ar förtiga, det Socker-rör icke varit bekant uti Ame- rica , förr ån CoLUMBus upfann den nya verlden, och Eu opeerna; fedan flyttade det dit från Oft- indien, om det annars. år fant hvad faan 2 fkrifva: andre mena dock annorlunda: «Ej eller hafva” Villarna uti. FA rå I Ar nerics kätmat = betjena fig af honung: och mjöd, fåfon våra förfader, i frållet för Sockerster medan de icl haft fig det ringafte bekant om His ; För ån. Eu- ropeerne kommo dit i landet, fom förft brag te | 3 öfver med fig från Europa; hvadan Villarne Ännu uti: deras fpråk ej hafva någor annat namn Vä utan kalla dem Angelsmans flugor. Nu hafva få förökt fig der 1 landet, at man finner oft ta ftockar på atfkilliga frållen uti fkogarna. = on "Imedlertid hafva dock deffe Villar ej varit åtan déras Socker, firap och mjöd; ty hosdem våxa vildt åtfkilliga trå och örter, af hvilka de från Mare nes: tider, och långt förr ån. Europeerne kommo dit i landet ; gjort fit Socker och föta fake, vd Jag vil hår kärteligen upråkna dem; fom blifvit mig bekanta under mitt Uf i norra America och ås VIS TR REA SN NL

Hö . SOCKER- LÖNN, ; hd hum. 4. uti i mindes såtvnlfe om nyttadt och fkötfeln af de nyttigare våxter s af hvilka frön nyligen blifvit hembragte från norra ir merica. tryckt hos H, SALVIUs) Denne år, afh ken det måtta focker uti norra America göre TING kallas: af Franfofernei Canada Erabie

rne S igar-maple, Sugartree,Sugaraood, maple, Hard mapley af Holländare och Ty- Noordt[ci e Not aboom; af de Syenika i i Penfy Ta ic nivå; åFde Iroquoifka Villar Özekebta. j ännu någon Botanicus, fom gifvitdén- ha AE AL RaAjUs uti des Hitt, Plant. LT pt 71. .förer den under Acer montanum Can lidum Co . men den å år et fårfkilt Species. för å Frk AT TONN med röda blommor. ACER foliö pal- mato an ngu tlato, före fere apetato fellili, | fructu pe- uäto Corymbofo Gron. Flor. Virg. 41. Linn. r (fe nyfsnåmde beråttelfe n. fs.) AF öres dc k ganfka mycket focker; denne gif a vattenaktig laka ån den förta, få at man ne! at kokabårt, och altfå mindre myckern- af Socker i proportion mot Socker-lönnen, MA ckret desutom fvartare eller mörkare; men et blifver dock f tare, och hålfofammare at bru- a, famt. ganfk: (könt för bröftet. Kallas af Frans föll Plaine, it. Planes af Änglåndare fimpliciter Maple , af Hollåndare Bellstael, = Sk - SOCKER- BJÖRK, (år Betula fol. öv. obl. 189 Gron. Flor. Vire. 188.) af dennas faft Öl es ock fog ; Tocker ; meri det. blir icke få fört, fom ne föregående, utan fmakar litet befk- aktigt. idet kallas af Franföferne Merifieryz af Änglåndare.S "Oy. vå

ugar-Bircb, Wild-Birch, .Black- Birch. RR nh myck enh je i nörra EA ELI ty det år af de "nåfve sycksaler ÅS Villarne, för Franfoferné göra 1å 10 $ hvaraf 3 gl lett. ec få fto-

he

SR

ingen ting at båra. Af bv af ta få vål Fr anfoferne, fom Villarne förfö ib at koka foc ser) men det har intet lönt mödan. fd . HICKERY , Nux RR Måpiana 4 al- ba minor, fruétu nucis mofechate fimilis, cor tice glabro, fummo faftigio velutiin aculeum Produéto. Plukn. phyt. fom år en art af Valnöt-trå, (fe ofvan nåmde beråttelfe n. 64. ) Håraf göres ibland Soc- ker, hvilket blir fötare, ån Socker gjordt af dea an- dra "lagen; men trådet gifver få litet faft, at det icke ftort lånar mödan. Kallas af Franfoferna No- yer amer; af Änglåndarne Hickery, af Svenfka Nöt- bom, a Hollåndare Notenborn , it. Kifketamas, NR GLEDITSIA, Gron. Pirg. 193. Lion. Hort Upf. 298. eller Honungs-årt-trådet . (fe ofvan ämde beråttelfe n. 48.) af fkidorna koka fomliga Mjöd. LAWwSON uti des Natural Hi iftory of Carolina P. 97. 3 "fåger, at de börjat på fomliga frållen uti Virginien plantera deraf hela trågårdar för famma ånc mål fkul. Kallas af Ängelsmånnerna Höra vlöa.

NO Örter. KS el 6. MAYS, eller LTurkifkt boéte Zea Lin. ör Cliff. 437. Nå år 'Mays-ftjelken å år grön, och axen €j vål mogna, år inuti ftjelken vid lederna en klar faft, hvilken år ganfka föt, hvaraf iblånd bl vit gjord focker; men man fkåmmer bårt för myc- ken Mays derigenom, emedan hvar ftjelk har ba- ra en liten quantitet af fådan faft. Villarna och andra bruka, atikåra af de gröna I Ferne | och fuga ut famma föta fat. 4 | ASCLEPIAS caule ere&o fimplici annu ANUuoO | KC Linn. Hort, Clif. 78. (fe ofvannåmde be otål- | telfe n. 15.)af defs blommor kokas focker fålunda.. Blommorna tagas om mörgonen bittida, då deån- au

Maj, jun, 147

dagg, rut kry ftes ut, och ko- fom år brunt, könt och ganfka i fa ringa HAr är det ej fort

SR

korg uti des Hifove de la Not- ALS, fkrifver, at man ock at faften af alk, famt at det år myc SÅ iman icke får någon myckenhet deraf; rde f jelf aldrig beråttas något derom i ica, få at jag icke vet, huru hårmed ig. "Mon icke P. CHARLEVOIX tagit r Afk, Lönn med AfrRlöf, eller Acer Fraxini fo- fe Gron Virg.154.fom våxer nog ymnogti Nor- 1 1,och der af gemena man allmint, faft o- 5 Afkyit. Hvit A/k? om den om våren hug- argas flyter hela långa tiden en ymnog- arkdörutap, i. oc : Så a trån och örter, hvaraf Villarna eller Eu- ropeerne uti Norra Americayanten tilverka figfoc- kör: eller någon för faft, mins jag ej, at jag ; hört omtalas. Men iom det i fynnerhet år af det för- fra flaget, eller den få kallade Socker-Lörnen, fom der målta Sockret der göres, få vil jag hår lämna er befkrifning huru det fker, i fynnerhet (om I nåt alt det Socker eller Sirup, fom tilver- käs af de. andra flagen, fker mått på famma fått, "Man finner vål detta omtaladt, och til en del be- Akt vit af andra Auborer, men det år anten endaft Jae få ord nåmnt, eller ofullkomligt, eller åtmin- fone fkiljak Re från hvad jag dels fjelf fett, dels ra hört förtåljas och för mig befkrifvas. I- lertid. at den, fom har luft at fe, hvad andra rom fkri;: fvit, må veta hvar han fkal föka deref- , vil jag hår införa de Au&&orer, fom i i deras å i hårom, och ja ke. nu i haft kan påminna mg.

FR Å SYN (ISAR OR SR M + Jag

[a]. Jun,

148 — 1751. Apr. NM mig. Nåftan alla af dem haf va endaft' vält om « förfta flaget eller Socker- Lönnen, och £ Å tet eller intet nåmt något om de andra dagen. 6 e åro följande: Älg RA JUS. uti des Hiforia MG Tom. IL. Te 1701. "fåger der endatt, at Canadenferne tilver- ka Socker af faften, men beftkrifver i ic) ke fåttet, Af honom hafva fedan flera Botanices Scrip tores infört famma uti deras fkrifter,: antingen då ck =, "mit at tala om denna Socker-lönnen, eller om vå: ra Europeilka Lönnar, och det gemenligenej med flera ord ån RA Jus, Jag gar dem nu alla förbi. U- ti Herr RAJ Pbilofophical Letters, fom utkommo efter hans död, omtalas detta ock Pp: 177-179. 1890. men icke vidlyfti are, ån uti defs Hiftoria. PN LAWSON uti des Natural Hifory of Carolina, fukt år 1718. 4:to) p. 10f.nåmner,at Villarne koka Socker af des faft; men befkrifver det i icke vidlyftigare, oo DUDLEY uti The ”Philoföpbical 7) ranfattions N. 364.p- 27,ellerförår 1720- famt uti LOWwTHORPs Philof; Transattions abridged Val. VIL P. JIE p. 379. befkrifver, faft nog kårt, Proceifen huru focker göres hår aft men utelemnar dock en ftor. hop nö- diga omflåndigheter; j ja, om man följer hans me- thod, fkal hvart trå man tappar lakan af; blifva fmma Pl och då ut inom få a ar. rr Öserr

ju ;

/ LEvorx uti dr Hö SEM de la Nou- nce, (trykt år 1744. 12:mo) Tom. 7, mått d början af p. 179, til och med flutet nandlar vidlyftigt hårom. Han har myc- de and icke hafva, men utelemnar ock ; åndigheter,at. förtiga, det han rrättelfe derutinnan, at detta foc- rå pisfamt, å ån det, fom göres af . Deffe åro de förnåmfta auttorer, hårom 3; men nu vil jag komma til ifningen på Socker- görandet. e-Lönnen å år altfå det trå, hvaraf fr ; | Ke längliga tider Socker i

Sanada, rad bäele AhgellER Colotistt er vintrarna å äro långa och ftrånga, år den et af >. aldra-allmånnafte trån, hvaraf Tkogarna til ftrör- ta delen beftå. Men då man kommer långre til [ et blir den der et af de måft fållf Vr trån, m endaft då fjanes,( och det åfven fållan) antin- sen på mycket. höga bårg, eller på norra fidan af Höga kullar och ålfsbackar, få at den år et trå, 1 las nödvändigt fördrat et kalt climat. ”Villarne åro förnåmligaft de, fom från urmin- nes tider, och långt för ån Europeerne funno up America, "tilverkat), och ånnu tilverka focker der- > men få hafva ock Europeerne nu lårt at följa deras exempel, fåat nåftan alla af dem, fom bo på de ftållen 1, der della trån våxa, göra håraf årligen é or myckenhet Socker. Uti Canada göra "bade Villar beh Franfofer detta Socker, dock ärdet ge- menligen båttre, lg de Franfka göra, emedan der då na ofta ut bla; a deras med mjöl, antingen et VS fkedr,: at göra dec oa ammate at a eller

Er Sa

150 & rst. Apr.

at tå mera. myckenhet deraf: at 6 ljas. ER an man

fmålta. up et fådant focker, fki jan jölet derifrå n.

och göra det rent. NE RON Kd

Såttet huru detta Socker tilverkas är följande: Om varen, då fnön börjar a bårt,b gynnertrå- det blifva fullt med faft, på famma fått fom Björk

hos ofs uti Sverige. Hugger eller fkår Sänd då uti trådet, få rinner en ftor myckenhet : af denna faften ut. Gemenligen rinner trådet då uti 3 vekors tid, dock åndras det något, alt fom våderleken år, hvar- om mera långre ned. Derföre få fnart fnön bör- jar fmålta, hugger eller borar man målft på famma lätt, fom vi göra med vår Björk | hår i Sve-

tige, et hål uti trådet, få åtter en liten rånna under |

hålet, och et kåril under rånnan, då faften i iym- nogber rinner uti kårilet.

Når man famlat et kar fullt med laka, eller få

em man behagar, begifver man fig at koka öd deraf, fom fker f alunda, at man har en ftor

ta eller kittel af j jern eller kåppar, den flår man fll I med lake, kokar. til den blir få tjock, at ven icke mera vil låta föra fig vål omkring.

det år gjordt, lyfter man den af elden, rörer et a

omkring, tils den aldeles blifver fval, då Socker- firupen ftelnar och blir til Socker. Vil man haf- va Sockret uti någon vifs form, flår man denn | tjocka firup antingen i en fkal , käpp eller annat kå- ril, då den antager fkapnaden derefter. SÅ "Man blandar ingen ting i denna vörten, (atj jag få må kalla henne) til at få den tjock; utan den år hel ren, och Sockret beftår at der allenaft, fom kommit från Socker-Lönnen. > Andra, fom vela vara mera ranlaga vid. 80c- kerkokning en; förråtta den på 8 öoljande fått: fedan fått tilråckelig laka, at Pr med, begynner man

€

ar på SE BA Hr vil eng se: deri den vörten år, fom lifvi r man lagt frifk lake i de andré” den koka, tils hålften eller me- ch då tager man det få hett fom det uti den ftora kettilen, deri' en år, Samma ftora kettel ftår och kokar tils vörten blifvit full man för all ting taga vara, at al- laka uti den famma. Saledes kokar vörten ftraxt tilhopa i den famma blifva g ganfka tjock. Man har två an kan döma, om lakan eller vör- left kokad, åt den kan blifva Socket. Det vid det vörten kokas, år gemenligen kum p å henne; få a långe det fynes, å ärej vÖr- ad; men ju nårmare det lider, at den I blifv fullkokad, ju mindre fkum börjar blif- i ja Pp vörten , Det andra tecken och prof å är, av D - van tager af denna vörten uti en fked, låter "3 och fvala, då man får fe, om det tjocknar och foc- ki w fig rör. det icke det, få år det icke ånnu fullkok VR eljett fades, at den, fom blir vahn med k skandet, kan låtteligen fe och mårka når det år Ikokadt och lagom tjockt, hvilket icke få med den i kän Sgt od och låras, fom af 1jelfya öf-

er

Nå "a nu år rs tjockt, ön det bör vara, ta- ges ”kettelen af elden, fåttes fedan på kåhl och röres es Mile omkring, at ej vörten måtte brånnas och — Sockret vid kettelen faftna: man fortfar i detta i rörande tils vörten få tjocknat, at den börjar blif-

va fom « et mjöl, och då fåtter man kettelen gj i K

e

kallt ftålle; på ådet får ått fåran ock wo föck E stemdd

SEN

der bruna. mjöliga fockret eller Mufcc vade Å

Men om man. vil hafva det utik kakor eller uti en folid kropp, röres ej få länge omkring B Akker telen , > Al det blifver tort fom. et mj Ol, u utan me= | dan det ånnu. år tåmmeligen flytans SS . n sökes,

det i fkålar eller andra kåril, alt fom åre haf-

va. fkapnad derpå, och låter det VM fvalna v och torka. SN UR )

Vid detta Sockergörande mårkes följande om- flåndigheter: MN OA > Ju mera fnå om Viker och ju flar kare köld, ju mera laka gifver Socker-Lönn om våren efter.

Den förfta faft, fom om. våren begynner rinna af Socker-Lönnen å ar fötare, ån deny fom rinner flutet, få at.ju flarkare köld det år, ju mera Soc- ker år i faften, men ju hetare det åri luften, j - mindre Socker i lakan, fom rinner af trådet.

Båfta tiden at få denna faften, och då trå gifva den mått, år då fnön börjar I[målta, oct € medan det ånnu ar frott quar; ty då det. kommer värma, öfvergifva tråden at JANA... vbn:

Ju långfammare Våren kommer, och ju långre fnån då varar, innan den fmålter, ju mera: aft 3 och fölgakteligen mera focker gifva de, men om Våren, kommer i i en hatt, och tager fnart bårt fnön, få få de. på långt når icke få mycken faft ;.eme- dan tråden för varman då fnart ftahna at rinna. Slår ftark hetta til, ftannar altid rinnandet ftrax.

Når öftlig vind blåfer, fina tråden bårt och gif- va -gantfka litet laka, emedan den vinden år antin- gen fuktig!eller. Varm. .

Ju mera det om Våren, då röret rinner, fryfer om nåtterna, ju mer laka rinner följande dagen. Uti klart vader gifva tråden mer had ånutl SB

m

lit våder.

om om nätterna, Ne dagarna! fer jalt för kalla,då får man de 2 må nå rna gifva tråden få a godt: fom ingen e nåtterna åro mycket blida, attigt frora trån gifva målta och bå- dem, fom åro mycket ftora och fällan at tappa något mera. jr ny, fom man tappat laka af i m; ingå, proportion mindre myckenhet al den år dock fötare, > Trån af lika ålder gifva e altid lika vgl Socker, och ej altid lika mycket laka, Ofta fker, at faft det ena trådet DE få mycken faft eller ika, fom det andra, få får man dock ej altid lika nycket Socker derefter, = | Den Socker-Lönn , fom våxer på ftenigt och ergigt eller höglåndt land gifver mycket föt faft; mot år faften af den Socker-Lönn, fom våxer indt. land, vattenaktig, och på långt når ic- åt, fom af den förra. En kanna af den fe- nare gifver ock ej få ck focker, fom en kan- a. CM den förra, | AN remenligen råknar man, at et godt trå kan

Tv: vå fån h til 7a 8 kannor "laka om dygnet, når det rinner fom båft, emedan det Hå är, fnart fagt uti et contiöuerligt rinnande,

Då Våren år något lång, kan man få af et Chda godt. trå från 30 til 60. kannor laka, och ibland mera, om trådet år utvaldt godt, « och våderleken fådan, fom nåft ofvanföre omtalt ä är.

Af 16 kannor laka, kan man få et gsde (kål- pund focker; år lakan mycket föt, fordras ånnu mindre dertil;. Jå har talt med dem, fom aldeles förfåkrat mig, at de flera gångor Tall er fkålpund tycker utaf 5 kannor laka; men lakan har då va-

fl. rit

's4 — Y75L. Apr. Maj, Jun:

rit tagenaf Socker-Lönnar, fom våxt | på höglåndt, ftenigt och bergigt land. ö 4 2 Två perfoner kunna en Vår bequåmligen ko-

ka 200 fkaälpund focker, och tillika förråtta ågkit- |

FAR a - MA VÖ Nå Ä

liga andra fyflor. -

Når man rått umgås med tråden, få a då de ej» ,

och taga ingen fkada, faft ån man få årligen tap-

ar af dem. De kunna vara i många år, och hvart |

ar gifva ymnighet af laka. Vid huggandet uti trådet bör man laga få, at fkuran eller bårningen fker upför trådet, och ej nedför; ty om den ker nedför , kar rågn ftanna emot den famma och rö-

ta trådet; desutan bör man taga i akt, at man altid

hugger hvart år fkuran på (amma fida af trådet >

ty annars dör trådet bårt efter några år, fedan man

huggit rundt omkring det. = Sockret, fom göres af detra trå, hålles före var ra mycket hålfofammare ; ån vanligt focker, far at

utvalt och fkönt, at bråka för bröftet och des fjuk-

domar.

Det år til fårgen brunaktigt, emedan det ej år raffinerat: år ibland löft, fom et mjöl och likt mu- fcovade Socker; mén merendels fitter det tilhö- pa uti ftörre eller mindre klimpar; gemenligen

fändes det uti fmå tvårhands breda kakor öfver til

Europa, faft ån man dock tilverkar det uti åtfkil- lig fkapnad och ftorlek, alt efter formen och ftor-

leken af kårilen, fom "det fladgar fig uti, då det

öfes ur grytan eller kettelen, Det vil icke fmålta tort då mar lågger det i vatten eller någon annan våtfka. Når jag bruka- de det med Thece, fann jag , at vanligt Socker, gjordt af Socker-rér, kunde > fmålta 3 eller 4 gån- ger fortare, ån detta.

Ej eller år deti PER af dog ftorlek få | fpis-

e kälpund ae Kärra Er ] ps na 1å ftor förma, fom 2 fkålpund af detta ta Sockret hålles före vara båttre ån van- ; Shocolad; och lika godt fom vanligt at infylta Citroner och Tranbår, iga andra ting. I norra America, 1 åro ganfka rara, betjente. de fig af 8 fäller, dem de tilreda på alla få ätt ri göra med våra Lingon.

I Feremot ; hålles detta Socker ej få godt a nlig focker, at infylta krusbår; ej eller år det god Arad det hvita at bruka i The och PR

Ik deri, går Het fmnbligen an. Det år ej utan, at ju detta Socker kunde > gan" L ycker förbåttras och raffineras , och då tor- de de: kunnatåfla med det vanliga Sockret, ty til denna dag, har det mått varit bara Villar och bön- der, fom tilverkat det för deras egit behof, och man kan tånka huru långtderas tankar låra fbråc- da fig, at båttra det, fom de af fina: förfåder a rt. z > Man fkickar dock årligen en inyckenhet af åra Socker öfver til Frankrike, och det mått för den egenfkap fom det hafver, at hjelpa. emot bröftfjukdomar. Öfver alt då vi kommo til Villarnas byar, fin- SÅ vi af dem til fkånks ftora ftycken håraf, fom ommo 2 vål til måtto på vår refa stt ödemarkeri na: når de kokade ofs vålling eller gröt af May: mjöl, hofvo de ftora klimpar af detta Soc- ker deruti, at upfylla hvad fom faknades i mjölk; ty Villarne hafva ingen bofkap, då j jag undantagit | Ar och loppor. Jag mårkte nåltan altid, at ; Euro-

| 156 1756 Ap! ål N

Eupeerne redan åfvergått FR uxi i konften, at gö- JE Socker, ty uti.det Socker Villarne gjorde, var ånnu ganlka mycket firap quar, | och hade lyan 4 righet at föra: det med Ad.,.g or 2

"Menige man, fåide mått til NR belå; na Än- | gelfka Colonier , fom i fynnerhet. hos de otalkal uti Canada, förfe fig! hvar Vår med en myckenhet af detta Socker: man fkal fe den bonden, fom har hela fjerdingen full deraf til fit husbehof;. åfam- Sv ina fått hade målt hvar Soldat i i de Franf <a fåft- ningarna tilverkat fig om Våren en ölrickelig åre förnödenhet. Når man kommer til någon af dem, få får man icke fe annat focker brukas. Såttes mjölk fram, få lägges deruti fullt af detta BUR och desutom fåttes ; fora Sockerfatet på bordet, åt hvar och en har frihet at fockra maten: efter behag.

Ofta om Våren och fommaren uti Canada, då menige man ej harannat fåfvel, tager han detta foc- ker, och å åter tillika med brådet; eller breder foc- kret tjokt på brödet och åter, fom vi åte. fmörgås, hvarat de må vål; dock (ker, at om man åter för mycket deraf, "miller man tånderna, och fkadar åfven helfan,; men detta år allmånt med alt fött u- ti myckenhet åtit. Jag har på mina refor genom Villarnas lånder gjort mängt godt mål af bara bröd och detta focker, då i intet någon annan mat varit til fångs.

Likaledes , då jag for genom ödérmärkerng der 1 landet, hvareft i man ej kan föra något dricka med fig, emedan på fomliga ftållen för de djupa mo” rals , ingen får betjena fig af håftar, utan f jelfnöd- gas bära på ryggen hvad man hafver, plågade jag altid. taga en bit af detta, Socker uti munnen; när jag drack af det vatten, fom der kunde: fin- Näs, hv ilket gjorde det ofta lekt elaka vatner til ma-

fu ; frn gädver hr NE: ve, 0 IE. ars NER BN AR V : Rd [4 NN å ad fö ” . LG ch Ri h nn RM ret LÄ DS - > ba j 9, Åh vån a Lade

gligt, och bekom mig ganfka vål;.d: Sljeflagare, j ja fjelfva Vil arna, iom attet blandade en myckenhet: Ru

fd Fale dödf NI L bob na jön fe

FR

C a FEN pc vc Eee AR ådemarker,, der de, ej kunna, föra mycket mat med fig > göres , af Mays-mjöl . och detta focker på et fynnerlig t. fått tilredt och til-

ör og at En vår ftore. Konung CARL XII. orukat hade han kunnat intaga hela verl-

| njet armen , kan vara allena tilråckelig g föda ) honom en. eller par månader. En annan. Bing

ne

| Sp mån ra fäljen Böle flker detta ige når in SIDE t båttre, å ån ordinairt Socker;z , ty ehu- ru deraf i Proportion gick mera åt, når man fkul- 1e bruka det, (3 å var det dock mycket hålfofammar tre och tillika mera BARA ån annat. focker.,; Mö

; Utom Sockret, fom nu belbritgitiå år, älvar ock firap håraf, fom år. ganika fkön. Re : Nå år man vil koka en fådan firap, få låterr man

Jakan ej kokat tilyden blir för tjock, MV koknir

vilan kan vid

Jen Föra, firapen af hvad tjocklek fer dl id hvar gång man gör. eller kokar OC- er, lir altid litet irap quar; och fom vid flutet af

Tä

uti vatnet, de KUGA flera refor

hopa blanda adt. Jag. hörde F ranfolerne uti. Canada

xx

en, ty « en in pofe full RR fom karlenkan bå- | i

når ja kommer: at tala om. egenfkaperne, fkörfeln ch ny stan 8 Mayfen, fkal. atven detta blifva be=

man fGelf

&

158 1756 AÄpr. Maj. Jun:

af EN lakan år nog äl få ibetjenar 7 fig ofta af den, at göra firap. a fö Ås

Ann gen år ganfka ör,

til fmaken den behageligafte man vil hafva.

ro

har fedt den, fom varit föga tjock, men få för Å i

ky ällde ik myc et VälRurNe > god för bröftet och magen, farnt

at man mått blanda den ut med mycket vätten,in- ål nan en kunnat dricka den. Man fkal finna öfver

alt uti Franfka fåftningarna i Canada, at Officera- na firap, hvarmed de fågna deras vånner, då de Kqempn til dem. Når man blandar denna Sirapen - med vatten, blir den en fkön och helfofam drick. « SEljett brukas den ock til åvfkilliga confiture er och frukters infyltning..

rg VIL VAN - rå z

Sjelfva lakan af trådet år ock mycket fån, = I

dra fåfom ågande én ljuflig och vederquec- kande fötma, famt gantka Kelfotam. Sd

Detta år, hvad jag uti America kunnat inhäm- ta om Sockrets och fi irapens tilverkning af Socker Lönnen, Hvar Eandtman der anfer 204 40 af

deffa trån fåfom en vacker hjelp årligen uti des

3 2

rena hvar Vår förfett fig med en myckenhet afc den- 5

i

hushåld, och fom nog betala den flåck af jord de

våxa på, utom det at en liten fkogslund af få nyt-

tiga trån år en prydnad för gården. Trådet ålfkar |

et kalt Climat, och kan dertöre utan möda kom ma fort hos ofs hår i Sverige.

Til ut vil jag märka, at det år en få äg öf-

rettaidköraipelle emellan dedha SockerLönnen och vår Svenfka Lönn, både til fkapnad på I5f och trå, famt art at växa, at den, fom icke fer no-

. gare

Tå nar gifva o om V sBoum mer EE t af för faft från fig; [

å förfök , hvil fom gifver

Ng och förfka myc

By

Tr

SÅR

oj Kongl. Vetenik. Acadelnien Handl AT Fö ör Aprilis, Majus och Junius, å ar 1751. 4

Zu (Sy f Vetenfkapernas Hift ria, om Zoolo=- In ör JR gienigemen, och om fyrfot de dju- => ME FU fynmerhetr. - G fö

& EUnderföring om råtta och fö -dela tiga-

Fa ga [(äeninken af. Schakt. Heger, on

Grufivors af: ÅNDERS SwAB. —. = — gl

; 3. Rön om Laxens. natur. och filkand "AR ör Norrlåndfkå ålfvar, famladeat Nins - GISLER, andra Stycket, om Laxens na- ' 5 tur och egenfkaper. - )5

4. Nytt påfund vid Våder-quarnärs inåt.

— ning, ati lungt våder malningen må kunna förrättas. medelft: Mao al CARL KNUTBERG. Cd 130

5. Förfök,at föda Orrar med boariebi vida örter och löf: KOR I JoH. Orto HAGSTRÖM 131

6. Anmärkning om Refbens- mufi klarnas Fibrers flållning; af Fl. DESAUvAGES 139

7. Befkrifning buru Socker göres uti Nor- ra America af åtfi kickar flags sråft fo Perr KALMm = - U d4g

RR OM KKR

; ; et här d Pad t 4 Kr (> ER v hör. -

Kn Må vt f 6 SR ; i 4 4 mn - a ärm - - a” - — - -—- -— - = - = je > -— — — NN Ej - t S Å STI sn Rh Ä; v - Si synns NGA CEN ) pr HO SR ol ; ; äv = - !t higg -— I 1 XN I

RR RR RT G mig a

a RR

I - I - i - Å ; - ” 3 ] f = 1 i a, é LU A i - i - / ' ; dr - - : i - | p ” i H Sd i : i [| i Po oe i å | Ör ä : | yes / a Ö > F - i Ed | : 4 É Y a Ed : OST : Sn | + sol + I [ kr , SE 1 At fl 1 lå rå ir I => EZ | d 4 Ne - ne k $ Se | p : ; | 0 : 4

Oo

förr

1 Rn Nn NS er FoB A R GREN NERE

ET

NE

Då Nå ud På

NÄKOHRAISNURNRETE 7 a» LV NO

JTIFTTÅS

å STR TSTISTER TITTA ih OM ERrLONNARAS RAR BAR ADDLA NAR SNSURs AETEONNE

I

lil

NN

' HH |

BR.

sr

ar

I. | I

NA

| ; ; - ;

Niall a LL =

je (IANA ANN

GÅ

c LK

Fö ÖR 47) SYKE ESR å Jurävs, Aveystus REM SEPTEMBER.

> / Kl EG am OR FH a ; 4 KN - ig - 3 VINES VV Y : Var SR

VARANDE Nå säd

ler CARL CETELL.

r giem, ellc en grundeligare kunikap. om | Foglarna, råknar fin ålder ifrån famma tid, och har merendels undergått lika öden, fvit af famma idkare,upodlad, fom veten- SR fyrfotade fjuren ( (a. Den fom lut å ; q u

förlen om | fyrfotade djuren uti Gå näöregående fjer-

sö års handlingar, | | . jä 4 ler ;

2

SMD SYRE NOEN r

Hö - - pen ; - RN ä BE ERS Ku,

| på Ng in det gick med alla vetenfkapc

”gemenligén:

ode f åkert igenkännas och "Mkiljas. i il åhdra. Hans efterföljare) fom fätt "heder uti åt” förklara fin måftares fkr

delar, och af

la ömnof 25

dat och | Adde Id mr gas och riktas med 't | yiP ta fån ra då g

er i de lemnades ofullkormligt: Han vc tilrickeliga befk rif ningar ör ock kå

red figurer; få föreftälla/ Fot

intet annat, ån fatte faken uti ån för re or 4

det hvar och en OtyBeNg utlitelfe bl

751 a.Jul/ Aug; Sept: 63

demo Sön Det kom då ej: an uppå; huru faken i fjelfva verket förhölt fig; utan hvad A- si hade iment? Filall lycka höllo:de t vid hans Metaphyfifka: (kriftet; fom ock ) dem tilråekeligare ämnen ril tviftig heter: det ä är återien fördelaktigiegenfkap ar MacilS ven rått .l [aturkunnigher;” at de ej gifva jap ngar gent ågelfer, emedanna+' jelt Mart fkiljer tratan; om hon rädfrågas: Tmedlerti Llemnades Naturkunni igheten, öfver noa hundrade a invardy då det hölts: föran- | kör ved huru. riden. kunde Vara, ån SREAECg år, och ida | liga; tingen, ävpånigra förs at. eller kra ör 5 ; | Prins, var en ibland de ER ure en. Han, famlade och införde töria Naturali alt märkvärdigt honom antin; ge de lårdas NED eller. ar

ifva ke en. mycket ljus, emedan de an- »gelågnafte kånneteken, KT FE TlaNN FÖtter, Pefj- > nor, m.m. dn öfver alt faknas. Dels utomfy- esytom hade Printius ofta varit mer låt-trogen 1 Om, at be; åtta underliga, faker, ån en Na- are anf Kila fom förnåmligatt bör Vara: aNl- j | fanningen. ; POR sh ”Ornitbologien ejmycket ar tillkrif- jä end åldres: fMlitz utan målt at tacka följande lår- wo mån för fin tilvåxt: + EOoDen namnkunnige Sveitzaren EHN , £ gm fin ogemena flit gjort fig fram för andra dö 2 od | | NG SN väl

ä Nk Hort ås re toglarna' (673 föra dl ej SO

” NIE bs ga SRS - é SEE ON 2 FR AR (RR fr Lv gr &

[v) OR X. Hift, Nat.

164 — 1751 Jul Aug. Sept.

FR RR

til /Egypten , Paleftina, &c. a och Filkar.. Han förökte Vetenfkap: fkrifningar på många förr obekanta utrönte jamväl mycket nytt om de al förr bekanta (2). RT

LÅ 1 AEA 7 ENE TS "HSA

ALDROVANDUS gaf ut, år 1610, et verk aftre Oo ; ; FTP ÄR STR TR TEL RO ) ftora band, angående Foglars och andra djurs na- tur, hvaruti han indrog det förnåmtta af hvad an- . e ep a - gle FE ad lj > Arr dre tilförene fkrifvit om Foglarna, lånandes det e : | . ER i 5 | e ; måfta af GESNERO, hvars fkickelighet at utröna, famla och utgifva, ej var mindre, än AÅLDROVAN= pri flit och arbetfamhet, åt låfa och utdraga andras vå Deer oo ER And USE rön. 1 OR I RA De | Något efter honom kom Jonsrtonusyhvilken ock : författade en dylik vidlyftig befkrifning om Fog- larna (e), fom dock innehöll. mintft af hans egna | ] rön;

(ee) Hilftoria animalium, de Natura avium. Francf. Anno 1586. P. 806. TRO (2) Portraits de Herbes, Oifeaux, Serpens &c, Paris, år 1557. (e) Hiftoria Nat, de Avibus. Francf, år 1650, br

$i; Jul, Aug. Sept. — 165

1ly och. var nåftan ej annat, ån et utdrag utur SSNERUS OCh ÅLDROVANDUS: JONSTONS förta : är, åt han förbytte de förras grofva trå r, uti koppar-ftycken, fom åtminftone fågo 4 FR faft . de ej altid voro likare Foglarna; | le af bildas.

rite, fc af jeltva grunden Görkärnne och pit Ornii hologien , Var WILLOUGHBY;en

igelfk Adelsman, Tan vandrade omkring ftörre

en af Europa, för denna vetenfkapen fkul, och ade den arbetfamma Ra jus i fitt Sållfkap. "Han nögde figicke med de gamlas befkrifningar, utan ville fj de djuren, och gjorde fedan nya långt fullkomligare t befkrifningar, famt indelte dem, ef- ter naturens egen "anledning, uti vifla Nägter. Han förfökte jå nväl at fkilja flågterna uti fina mindre genera, falt let ej altid lyckades för honom, at gif- va sting 1 RR

Råjus utgaf, efter WILLOUGHBYS dåd; är 2 63 en Ornitbologia veformata, och en Synopfi IS / erkodica avium, fom åro hufvud-böcker.i denna nfka en. Befynnerligen år den -fenare en vig ok, fo ninnehåller kar ta och vackra befkrif- ningar , uti redig ordning, på en ftor myckenhet ar, 1frar valla verldenes delar, hvilka SLoANE od andre Vetenfkapens gynnare hjelpte honom tan. iDovaArT har måfterligen affkildrat några foglar Yb SETRGISR dem BRADLEY 0» PETIVER (hb), L 3 MER

BV PV PR FR

; 3 Memoires, pour fervir å P'Hiftoire des animeaux, Paris, Finn i2676 in fol, (g) Philofophical accounts of Works of Na- : jr tur; Lond. 1721: (6) Centurie Muf, Pettiver. Lond, +: 4695. och Gazophyl, Nåt. & artis, ' Lond, 1702,

1605 IN ful Avg, Sep

RET (2) CHARLETON (£), WAGNER W: Won- MIuUsS (22 , ÖLEARIUS (n)å SEBA ( 2) OCK inbla där. utv Skrifter sol sw Ru CaArTEsBY refte fjelf til America, "bef pidrlids

gen til Carolina, hvaretft han fant mång ue vr oglar, dem han, jämte andra; med litliga "Få: gor afbildade, få pråktigt, at verlden ånnu aldrig fedt vackrare /isdet flaget. Han "ökade Veter fe | pen med 100 nya föglar ( p)- Om han "varit får. ikickelig,yat befkrifva, fom at rita, hade nåppeligen ; någon kunnät med honom jämföras uti denna kun=/ fkapen. AE ONE

ALBINUS, eh Målare i i Änoland, ' Mår efters' fölet CaATEsBY och gan!ika lifigen affkildraten ftor myckenhet både Europeilka och'u atlåndfka föoglar, med bifogade anmärkningar och befkrifningar ak DERHAM (47). Något dy likt fkal SEE Vaken) nyligen hafva gjordt. 00

Herr LInneous hat/utt rv Fätma FER TER teknat de foglar, föm finnas hår i Riket; Fond vit kårta befkrifningar på dem, fomej tilförene vo- rö fullkomligen kände. Vid hvärje Fogel har. Kan bifogat defs Synonyma eller de namn, fom dndra auctorer honom gifvit, på det at and räsder på Ae befkrifningar och Fi an må RR upfökas ock jämföras: s

Vi böre ej förgåta, at nåmna | rar chiatern RuUDBECKS, den yngres, arbete uti denna faken.: Han har afritat våra Re. | SK I 0g-

Be 3

Ne ) Pinax rerum Mäkbral Britann, Lond. 1667. (£) Olför -mafticon Zooicum, Lond.- 1668. (> Hift. Nat. Helvetixe; söm Tigur,.1680. '(m) Mufeum "Wormianum3 :Haffn. 1655, i fa Gottorfifche:kunft-Kammer. Slesv, 1666, (o) Thefaur, 0 Fer, Nat. Amft: 1734. (p) Hift, Nat. Corolinte, (4 Y'Na-

tural, Hiftory of Birds, Lond, 1738,tre Tomer in quarto,

Aug. DUR. För

FE ifligen; at ftörre Måltåre- -ftycke uti Iften,happeligen lårer kunna upvifas.Den tare (kulle låtteligen hår blifva .bedrågen, | det fog lensttode der lefvande. Huru ön

okcke, at detta pråktiga verk gjordes fffriekelen blefve få lycklig, fom

rg år ing ati vefay

suged: vi ök berlk nvälkas få lit Akapen, RR tilfamlir

tik bör öns 8; förutan: hvilken den: Bj försjänte namn a Vä uk je

; TOTEL delte dem allenadt: uti vånae ; ar; och tog kånnem rken dertil af tötterna, hvilka han ock! ade tagit: til grund uti indelningen af Fyrfotade djuren. Sjör foglarna Bj Jorde den tör- fa fAlockeny hvilkas” tår eller klor åro med enchin- idteg at. blifva tjenlige verktyg til nde, Den fenare måtte emottaga alla Land- fr ) fre åtfkilda klor. Men ho fer icke, ske i na fenare flocken alt försmånga til fin 3 at kilda foglar fammanparas ? C Rus årdelte derföre den fenare: Flocken

& dd ra öl ligen rof-foglar och fnåppor. FÖRA (1.0 SR gick ännu vidare, och affkil- Srijamysk höns-, a fparf-flågterna.

Herr fä NNAEUS ur ANT ep allmän mönttring an foglarna , och delt dem uti 6 flågter eller ”ördines, fkilde ifrån kvarannan förnåmligatt genom

sfåfvens olika fkapnad. Ty fåfom fyrtotade dju- "rens FÖRRE art JÖMET AG fig på deras tänder;

4 NS

168 1751, Jul Aug.

få kånnas och foglarna bålt af nåfvet, SS söder "verktyg, hvarmed de fkola föda fig... GR,

Rof-foglarnas nåf åro krokuga, ala fock. med håll-hakar förfeddey: at flita fönder köttet: fåfom falkars, Örnars, hökars, påpegojors &c. = Spitarna hafva kullriga och mot åndan fpitfiga nåf, at fönderhugga rutna flubbar, trån och tuf- vor, och at derutur UPPE Re Hit höra korpar, kråkor, fkator, m, 9 -

S jöfoglarna hafva breda trubbiga och på filpenis reg taggar eller fjäll befatta nåf, at f j mycket båttre finna fin föda på fiö-botnen, når de den blind- vis föka , och at utfila vatnet på fidorna, utan at öpnas munnen, famt f åledes både uphåmta och behålla maten.

Snåpporna igenkånnasaf deras Mgatpirhga nåf,at leta födan ibland dyen. Sådane åro: tranor, ftorkar, hågrar, vipor, åkerhöns, ftrandpipare.

Höns-flågtet Tkiljes ifrån andra med kågel-för- miga nåf, at hacka ut frön utur fkalen: hit höra slichande vilda och tama hörs” tjädrar Orrar, hjerpar.! m.: m, > Sparf-flägtet bar fmå fpitfiga och 1 nåf, at dermed fånga Infecter och Fine fmå löfa från.

Men at vidare fördela foglar na innom -hvarj je flågte til vifla genera; flag; famt Magen vidare uti fina /pecies , arter; och det, fåfom fig bör, genom fåkra och beftåndiga mårken; har varit råknat nå- fran för ag JAA hålft emedan fårgen få myc- ket åndrar fig påde flåfta, efter årstider, "ålder och kön, 'Ändteligen har Herr LInnrvs funnit, at ehuru fogelen i Sfrigt kan ombyta fårg, år den dock på vilda foglars ving. pennor, remiges , och Åjert-pennor,reärices, beftåndig: Kvilker hall fe

ligen

"a7stJuk Aug. Sept; = 169

fat på Snå-fparfven (7). Genom .deffa tal, fkapnad och fårg,klornas antaloch famt andra kånne-teken, fom icke under-

OQO i

jer

oo

| Cprotadal. hundrade arter af foglar fkola gifvas i aturen ; få fer man nogfamt, huru mycket ån- nu fattas i denna Vetenfkapen. Derföre låter och ”Academien vara fig angelåget, at jämvål bidraga til defs tilvåxt, och befkrifva få många hon kan öf- -verkomma af deffa vackra djur, fom ej tilförene åro nog bekante. Snö-fparfven och Sommar-Gu- lingen, fom redan åro, nåmnde ; en-art af Hack- fpik (x); Stormvåders-fogelen (7), en Indifk Sparf (2) hvilka Herr Binn£vs befkrifvit ; och den Agyptifka Bårg-falken;: fom HAssELQUuIST nu - meddelar , vitnanogfamt derom.

Af allmånna anmärkningar om Foglar, har Herr LINNA&UsS hu lemnat följande. : Ls Fog- HÖ K. Vet, Acad, Handl. för år 1740. (s) Syftem, Nat, RC Fauna Svecica. (2) Vet. Acad. Handl, för år 1750.

AN

11005) V. A. Handl, för år 1740. (>) V.A. H. för år 1745. 1005) V. AH, för år 1750, :

&

”

f

= RR öka 2 S SN FRE at SE Re ERAN pg norge SEA

AN EEE - F 4

lång hals, högt hufvud och fkarpa ögon, at koxa

fkonte ifrån at föda lefvande ungar, utan aflågg et ågg I fönder, efter fom de mogna, uti vill

1751 Jul Aug, Sept, = 7

könftiga nåften, hvilka; i ftållet för qved, utklåeka ungarna. Detta, fomock , at de hafva ingen vat: Dläla. - ji fate altid å äro låtte. De hafva ön Sp prin ar emellan lungorna ock'ihålighe- ten af brötltet, ära igenom de kunna upfylla hek bröftet med luft, hvilket ej ringa befordrar. dera$ lätthet ar flyta i. luften. För famma orfak tyckes ock Corpus. Callofum och fornix Uti hjernan, famt Fpiglottis Uti "Svalget vara uteflutne. De fom He långa | bén, hafva ock lång hals ; hvaremot tjerten på dem gemenligen Bli fpard, då föt- terna tjäna dem til ftyre uti luft-feglingen. Vän le vara ogon hvart vi vilje i Nåturen, Jå råke "vi

NU äkdes lyfande profaf en ar NN visoeh MO Förlyn.

PEHR FRE RA

oK. Vet, Acad, Secreterare,

2 s | er , Barr ; ååå Y 2 på or Ve

Laxens Natur: och Fifkonde 2 de Norrlånd- —fka "Älfvarna.

M Samlade af "NILS GISLER.

TREDJE STYCKET.

-Snmårkningar , om fjelfva Fifket. $. 18.

år frora Snö-vintrar blifva, hålftifjällen, med påföljande tidiga, goda och varma varar, Wat vär-floden får komma både ftor och ti-

dig

172 1751. Jul, Aug, Sep

dig, famt at fjållsfloden kommer derpå! i råttan tid, då upftiger laxen ymnigare; och fe laxfifkare erna, at vår-fodenår törbiy tilden 18 Maji, då jäll-floden ftrax derefter begynner, och rd Mm högft något för midfommaren, lamt i råttan tid afs faller. Fem ftora floder hafva de anmärkt i Anger- man ålfven: 1703, 1713, 1721, 1743 och 1749, hvilka kommit bittida och åfven haft goda lax-år i följe med fig. Tilanförde omftåndigheter bidra-

4

pa ock deffa; at det år ringa" hafris, eller d tina tidigt Wäkarte tee då nådgas laxen ftiga up i ålfvarna och föka frifkt vattenzcvat vid up- gångs tiden blåfer flarkt våftan och NW3i8 eller 14 dagar, fom år godt tecken för Torne, Calix och de andra på våftra fidan belågne ålfvar: För Ki- mi och andra Öfterbotnifka ålfvar, år ftarkt NO. och Ö mera gagneligt.' 1747 om våren var liten flod', men ingen haf-1s, och båttre filke: 1748, åf- ven liten flod; men långfam haf-is och ringa filke.' Med 'haf-ifen följer ock laxen, och på den kanten” ifen fmålter , famlas ock laxen mera. Når ålfven blir om höften upfyld med fkrof-is, fom hopföres i flora högar vid ålf-ftrånderna, hålles för godt tecken til laxfifke, famt når ålfvar, båckar och myror mycket fvalla och upfkjuta is-förjaom vin- tren. Men deffa tecken hålla ej flrek allena, om icke förr nåmnde goda tecken tillika åro fölgakti- ga; fom man fick förmårka, år 1748: 0 CI

SG EE NAPDGSK UMeV KS NG sv

i75t Juk Aug, Scptå = 178

Då lax fås, fom har ymmgt lus, hvilken fåftat fig i ganen, och rätt nu fkal befkrifvas, år'gödt br än a 7 Störjaeller Lax-ftörja följer i ymnigalax-år up åt ålfv

arna, fill i Lax-dunerna, och har :' fällan många laxar i följe med fig. Den år fångad i An- german-ålfven. med lax-not til 18 och 20 lispunds vigt. Når Ståmm, Id, Harr och annan fma fifk fitist upftiger i ålfven, år ftörre hopp om mera | långe ålfven flåder om (våren; fångas ef fkella "lått med ryfkjörsoch nåt; men få den år i stallet; fås intet. Å

Viagra Lax-år medfölja deffa teckem: Når ringa

r-Hoder vila fig, låfom detfkedti fyrmerhet åren

17385 393 40, 413425; 44>455465483;på hvilka ganika litet lax blifvit fångad. Når mycken haf-is år, fom ligger långe qvar om våren , ibland til. Erics-mås- fo-tiden, hålft når den famma ftår införd vid åmyn- ningen; har Laxen der under fin fvalka och förs frilkning; följer åfven med ifen, i fall den drifves dart til annat ftålle, når litet vatten år i ålfvarna, få at Laxen deraf ej kan hafva någon kånning och ledning up ide famma: Når fjäll-floden för den kalla våderleken ej kommer, förr ån tiden tilla- xens målfta upgang år inne, få blir litet upgångs filke. Når de fika ymnigt ftråömming , år litet opp om godt laxfifke, och tvårt om. Detta flog dock felt nåftledne fommar; ty då fingo de vackert af båda flagen. Når litet ftåmm och annan fma fifk vilar fig i ålfven, år ock ringa hopp til lax-fifke. Når ladan haftigt och mycket affaller, den tiden laxen fkal figa up i ålfverna, år ej godt mårke: (å- fom , 1748, fifkades i fpak-ålfven i Angermanland ringa lax; men i forffarna var något båttre. Likaledes förhölt det fig i Njurunda och ANS

L8ä ålfa

174 17517 Jul Avg. Sept,

alfvarna; famma, klagan var ock i. Umeå. Orfa-

ymnogt upgai lagom fod,; men k uknades

gar derpaen ftarkare. flod- öfverkom; få ful alllax i haft, och drefs tilbaka. nr.

Når hög fta floden infaller, den tiden de fkola utfåtta fina fors-byggningar, och blirslånge 1tåen- des, fom det åfven hånde,17f0, då Hoden vid den 16 Jun. kom nog hög och blef stående in på deras bår fta filke-tid > få förorfakar hög flod, fom annars år

agnelig, hinderi deras Lax-fFånge.: Så långe fjälr ca år i lit högfta tiltagande;. fås ej fardeles lax med not; Päden fidan, fom vådret blåter på et fkår eller, "holme; der fångas laxen inarare , an den andra, fom ligger i lugn. Sammaledes fingas han båttre i ftarkt, än lungt våder,da han håller ig. fkock-tals ut ifran landetpå djupet. Ifunnan vind. går laxöring båft til lands vid ikargårdar och hafs+ kanten, åfvew fomFHarr i nordan. Om våren går , hari mera på grundt vatten, ån då det lider på fom- maren, då han mer föker djupet och kalt. vatten. Vid det at vådret går omneller vånder fig, köom- mer han mera+ rörelfe och låter fig fåledes då bit- tre fånga; Lagom rågn hindrar hvarken RT be= |

ram=

2751. Jul Aug .| Sept, 75 ö

fråmjar Laxfånget > MEN fnö-fall; tordön och ha- jel fkingrar och drifver honom. på djupet. ..

v

| gel

tl älfvarnas fifk-rikbet bidraga följande omflåndiga Hk RE TE IIS ert Nor, JU ol e : bete ;S Ju längre ut i hafvet ålfyen kan drifva fit Fo sk "Nå hå TN Np Ca | S + ÄR e - frifka vatten, at. laxen deraf far känning, defto me- Ta infliger han dit ifrån: hafvet. Derföre äga ftora k | R kh SR FN NN Oo ä ålfvar förmon för de fmå, ifynnerhet de, fom haf=: vat fall ihafvet, utan;at frrömen afbrytes. SR RETA LE NLA SAL SV ON, å ; Mylan SN i DE fom utfalla vid något;land, fom ftråcker fig

Jlångre in. åt norrbotten, jushåldre fliger laxen: 'Strändernas befkaffenhet bidrager ock hårtil: Hvi- GRE lbs för då Bålta, hålltiom, de, äp. Akog-rika,at filken får fpela underfkuggan; derfö- te år ej radligt, at rödja bart i(kogen vid ålfvens ty det fördärfvar lax-filket,, åfven fom man vet at "ftrömmingen kyr dertöre; Laxen fordrar ock god alåglighet, om han fkal upftiga ymnogt, få at in- .tet hinder bör vara i vågen. Sadane hinder åro up- grundade alf-mynnen; ty faft han långt up, i älf- +» ven kan gå oförlynt på grundt vatten, få at ibland : halfva ryggen fynes, få ger han fig döck vid ålf- . mynnet god tid at föka djupaltevatnet, få framtej frrömens - håftighet : förtager honom det, eler "ock på djupetäår få ftrömt vatten, at han vid dan-, det måtte draga fig upföre grundet; men i fpakt vatten Ikyggar han altid för grund, och ger fig ej: 1090 - dit,

dit, få framt ej då , når vatrlet af ftorm och flod år mycket uprört och grumligt, at han ej fer

de båfta.

d&utvifa: 7 LR SNR Hinder för laxfifket famt orfaker til Laxens. fr sminkning. At laxfilket nu emot fordna tider anfen- ligen aftagit, vifas ögonfkenligt deraf, at nupåmån- a ftållen ej fås få många laxar, fom förr tunnor. Wilket ock af efterföljande Taxa kan inhåmtas. Hår til bidraga åtfkilliga orfaker. Når laxen vid

förfta inloppet finner motftånd, vånder han genaft tilbaka. Kakama-boernei Neder-Tårneå hatva,år 1730, flyttat Pata-byggningen 920 alnar långre neder och ytterft vid mynnet i hafvet, hvilket förorfakade tvift med Kimi-boerne; Vid denna nya Patagård pliktades djupet til 113 alnar, men der bredévid allenaft til 5 alnar, få at råtta Kun gr

ådren och laxgången upföre djupet af Kimi ålf blef ftångd, och förorfakade briftifånget, få at defs like förr aldrig funnits. I fynnerhet vånderla- xen tilbaka, når han vid förfta upftigandet från haf- fjön finner ftångfel för fig i å-mynnet, Äfven var det ock en annan orfak, fom hår til bidrog, och förhindrade laxens upftigande, nåmligen, at Kaka- ma-boerne icke gifvit öpning på den fidan, der. i»

dec z

| bm £ rd 41 Ras, få borde dermed uppehållas, (å

NN PR > RNE | | Migningen i ålfverna varar.

Jock fkadelige. Når deffe åro bygde nåra vid haf- har fifk t flycke at vandra på, fom lifvit

er fråm, löker han annan älf; ar förti- nom Brattfall alla ledare i förtid bäårt- im den öfriga Alken til ålfven fkulleled- af år klart, ar älfven ej får vara frongd

er-

> NA vå

- RS SAN

sta Aod, fom de i manna minne haft. År 1729 var den litet "mindre. Deffe åren gick lax ömnigt u i Gimmen, famt efter födra grenen, ånda til ör- 'Verftå byarna i Borgf AM focken: men federmera SN ; SO har

178 1751. Jul: Aug: -Sepe har ej. lag blifvit der fedd.. Orfaken var, at byg- ningarna vid Mat-forflen i Tuna focken blefvoaf den ftarka floden lösrefne, hvarigenom laxen fick fritt rum, at gå upföre ålfven ; men fedan deffa ffk- byggningar feljande ären åter blefvo upråttade, har ej en enda lax blifvit fedder längre up. 1748 var ock tåmmelig hög flod i famma ällfs men ån- nu förre 1749, då likvift ingen lax fyntes ofvan- före nyfsnåmnda byggningar, hvilket år et få- kert bevis, at ehuru någon öpning blifver lem- nad i Mat-forfien, få år den dock icke tjenlig och tilrackelig för Laxens upgang, få långe laxbyg- ningarna itå quar, utan blir han igenom dem flångd ifran de högre up belågna ålfver och fjöar, fom för alftringen åro mera bequårblige; hvarom for- na tider lemna oryggeliga bevis... Ted

Så mycket en tåt och jämn fkog vid åbråddar- na år gagnelig; få mycket åro någre enda hår och där ftående och öfver å-brådden lutande trån fka- delige >; ty de fkråma fifken från landet, i fyn- nerhet när deaf vådret fkakas, hvarföre ock få- dana plåga undanrödjas af dem, fom fifka vid flika ftrånder. Timmer-flyttningen år få hinderlig, at om några 10co:de laxar voro i upgåaende, måtte de alla tilbaka, når timret vråker. Afven få år det befkaffadt med bråd-vråkning,af hvilkas fkim- rande i vatnet laxen ån mera fkråmes, Hvad på- fölgd fådant hade, mårkte Kyrkoherden BERG, då laxen i Refele-ålfven hölts tilbaka-en hel nätt, få långe han der ofvanföre flyttade fina bråder, få at Oftanbåcks-boerne fingo mer läx den natten, ån hela året tilförne; men Eds noten, fom varaf- vanföre flyttningen, alsintet; emedan han ej tor- de fligafram. De rep, hvarpå fpjålor es!

å

Jul. Aug dept, = 170

at I alns lån då åro byndac; med nägra ftenar e- mellan, och kallas Spiålasrep, fom Drukaa 1 Förs focke a i JÄmtland, vitna ock der om: ty derige- m fkråmes laxen tilbaka hufvuditupa Ina en sånna, genom hy ilken den nedkaftas in på en jord- tufva, der de taga honom. Här af fes, hvad en timmer - och bråd-flyttning gör, fom nhåftan ela fommaren påftår: likaledes Hytande vrak.-ved, Fp Aneta a fn hindrar. ock laxfilket, åfven (omm all ANNA Ah fk, och gör goda älfver filklöfa. Den måir- es; fråta,, up öl och fönderfkåra älfsbötnen och leder fig i djupa gropar in under ålf-niporna, få at de fn rt nedfalla. Sag-fpånlöfer och fråter lika- edes hård lera på åkrar, men mifter denna egen ip når den få att rutna:. Den har och famma vers fom. fand på ålfsbotnen, med fit lekande och fe. Smårre SNen och fund finnas aldeles up- grundade af den f (amma, då man ofvanföre fågars na ej förnummit, at famma ålfver undergåat någon ändring. Vid Losfunden i Angerman-alf- , var tilförene det båfta filke af Gåddor ; Abs , Id, Mört, &c. fom efter f: åg-byggnaden der til ftörfta delen faknas. Man. vet, at filk i nya fumpar af. tall-timmer ej..garna. trifves, utan dör bårt; fom dock. ej fkett fedan de ftått + eller 4 är hvilket. förnåmligatt hårtörer af kådan, fom al- tid medfölj. Jer denna trädssarten, hvarföre ock go» da hushållare låta förft brånna timret, hvaraffums- pre fkola. byggas, fom befunnits hafva g0d vers all, hr då I fynnerhet skingras laxen afde flora laxspotar, iom nu i Angerman- och Indalssålfver brukas, at ntaga hela ålfven, och mått åro Puls-hotar: De [ ej 100:de delen af de laxar, fom åro.i noten |

180 175 Jul Aug, & sär:

ty de fly både hit och dit, få vid dragningen, hvilken går ganfka fakta, hela långa frunden ut- före ålfven, fom når hon hopringas och pulfen bör- jar gå, då laxen gar emot I Jelfva pulfen och kry= : per under telarna, och då de öpnas, följer helaho- pen efter. Nar nu fåledes noten drages på flera ftållen upföre hela ålfven, målte' hela” fkocka

aldeles fkingras. De fom ftått öfver vintrenifjär- darna och upftiga förr ån lax-noten kommer ut, åro de ende, fom hinna ofkingrade til förffärna. När A> rendatorer i Ångerman-ålfven innehade: lax-filket, | i Liden, Ed och Långfele; och Kronan fjelf bru- kade deffa fifken, ftodo alla lax- -notar under Kro- no-forflarnas fyr fel, hvilka förefatte dem vifslångd på fina filke- -redfkaper. > fom ånnu i Väfterbötten 1 akt tages, och tilhöllo dem viffa dagar i veckan, at aldeles uphöra med filkande; då kunde någon lax-fkock flippa ofkingrad och vifa fig up i ålfven. Men fedan i ftället för den, år 17273 befalta pröfning, hvart fifke blef fårfkildt, såren 1739 och 1748, til den måltbjudande uplåtit, mi e Fors- A- rendatorerne fin förra förmon, Sök lax-not5Inter- effenterne. fingo fritt vålde öfver fina fifken, lig fjeifva til ganfka ftor, men forflärna til obotelig fkada, fom påfölgden nog vifat. Håraf måtte nu för tiden alla lax-duner fkingras, mer fkråmas och med dubbel måda fångas. Derföre år ock råtta. haf-laxen i de öfre filken hel f ållfynt. År

Äfven hålles för hinderligt, om några låfa pålar eller dylikt finnes i ålfven, fom af flrömen föras, emedan laxen fkyr för je hvad honom O- vanligt förekommer , och tager i akt den minft: fkuggans rörelfe bä vatnet; fom de kunna inty- ga, hyilka om dagen bruka ljuftra honom, då de

altid

blå Aug. Sept. 181

altid målte fålla fig få, at 4 kuggen ej må af laxen kunna mårkas. Det famma finnes ock af de lån« och breda bråd- SpA or, fom bindas vid et rep. ned MÖkas med 1 fVar, ät fkräma. laxen ifrån 4 ; holjor och. ranlar, der noten ej kan hinna n ; botten. och klart vatten åro under i lax-filket, ty då fkygger fi- a vanor. I Indals ålfven up at Liden, lån e up. åt Fors focken i Jämtland, der ar aroy och hvarest. de nu i fenare tider va ftarkare filfke, få mårkes,at. om de råka at ycket det ena året, faknas den et par år vilket de förmena deraf hårråra, at in- få k d vana- fifk.år qvar, fom kan leda an- ned fig på famma våg; hvilket ock tyckes utas deraf, at. viffa flags laxar gå endaft och i a ålfver. Desutom utfilkas de verke- et de forter, fom håri Öfter-fjön 1 vilja många påfta, at lax få nor fifk, bar fina villa vift-ftållen, reft, om den alt. För mycket fångas, han ock er ligen utödes, > lika fom ftrömming.

AG N

jälarr a åro altid med vidupgångs tiden, och a fy nerligen gjort Bilfta-boerne i Sollefteå ocken ftor fkada, om höften 1747 och våren 1748, lg Ce. vina, at Sj älen hölt fig, hela vin-. tern öfver, uppe i Solleftea forfflen, fom ligger ftrax nedanföre berörde not- na För vift mårke räknas ock, nar Själen vifar fig på nör-varpet ne- danföre famma fors, 1 fynnerbet efter Michaelis, då fynes aldrig en fik eiler annan AF. Åt'killige daxar fångas i alfven, fom åro bitne af Själen un- de; buken, hvilket kommer derat, at laxen ger dig undan N Själen upi vatnert. Ibland finnes laxen ef- NE NE terft

182 1751. Jul Aug. Sept

terft vid fpolen biten fnedt med-djupa fkåror. Så ofta Själen år inne i Lax-noten vid upgångs tiden, få de aldrig lax.

Buller och fkott hafva ock ftort intryck: man vet at flycke-fkott fkråmt hela. lax-duner ifrån den ena itranden til den andra, famt utföre ålfven i Torneå, fom är 150 famnar bred. I de ålfver, der laxen obehindrad får gå långft upföre, låter han håldre romm och mjölke, och markes deraf blifva mer afföde och lax-alfter, fåfom det fker med Stråms-fjön i Jamtland; men 1 de ålfver, fom hafva hinder nåra til haf-fjön, hinner han flyta til- baka, innan romm- och mjölke mognas. Hvilket ej allenaft fker vid lax- fifket, utan ock med alla an- dra fifkflag, fom: hålft ftråfva efter och trifvas bått, når de få hafva fin fria gång genom ålfver och fjöar: hvilket med otaliga bevis afalla ålf; ver , efter hela hafs-kanten hårftlådes, kunde be- ftyrkas. Sik, Harr, Id, Brax &c. ftå i ftora flockar med fåtång långtan, ned om filk-byggnader, 1åg- dammar, utgrundade ålfmynningar, utan at flippa längre. I fjöar, nåra til hafvet år ock faknaden af berörde filkflag fa frör, fedan nåmnde förebygg- ningar affkurit all undfåttniåg och nybyggare i- från hafvet, at nåppeligen en enda finnes, utom litet af Geddor, Abbor,Al och Mört, fom förökas och upvåxa 1 fjelfva fjöarna. Och hålla äfven deffa fenare flk-flag til godo, at årligen refa up och nedföre, emellan infjöar, alfver och hafvet,

e

når de åga låglighet dertil.

Låt ofs ock jämföra antalet af de forna och

nu varande Lax-fifkerier, famt deras Taxeringar, at vi ma fe hvilka flut deraf kunna göras, - fé Sh

Jal. Aug. Sept. 183

Enligt 1694 års Täxerings-långder, voro alla 2 ax-fifkerierna uti Medelpad upförde til fr tun- hi tré lispunds taxa årligen til Kronan.

M: n efter 1748 å ars Taxering, kunde taxan ej

EN högre, i än til 28 tunnor: 113 lispund, famt

Bala 2 öre. Silfver rmynt i penningar. NR taxan nu vid pafs två femtedelar

re bl fyen, innom fa år: och i fuamma mon oligt, atjåmviål fjelfva fifket förminfkats..

= Samma -> alla Lax-fifken uti hela Ånger- anland, taxerades år 1727, til 78 tunnor, I Gers G Eh 4 pund, emedan fåfängt förfök då gjor 5, at bringa taxan få å högt, fom hon af ålder va- it, åtminftone fedan år 1605. Men denna fenare xan befans dock federmera alt för dryg, och för- n infkad a rföre, å ar 1748, til allenaft 42 tun- nor, 1 fjerding, 13 pund. Af famma äldre Tä- xerings lingder fes, at för fö til 100 år fedan har på många frållen varit godt fifke, hvareft nu me- ri Siste vankar,

I dfrigt anföra Taxerings månnerna vå at ehuru de gjort fin flit, at upbringa Taxan Nb anfenligare, "kunde man likvål dermed ej högt komma; hålft lax-fifkeri-Intereffenterne fr åniförde alla en klagan, med yttrande, at håldre vilja up- lågga fina fifke-redfkaper, fålom en del redan gjort, ån med deras ftora fkada fätta fi 1g och de fina Uti fuld, enår få mycken lax ej fås, fom emot Taxan fvara kan; I ty at laxen emot förra tider få anfenligen minfkats; at icke en femte del ijrålfven upftiger emot förra vanligheten; Skolat- des dertil örfaken i fynnerhet Vara, at ålfven arli- gen alt mer och mer upgrundår och utfkår fig,

ht | M 4 T3

få at föga något rent not-varp i hel ålörtt An- nes, fom til laxens fångande är tjenligt. Forflars. na fkola icke eller hinna til 4:de 4 Re emot: den lax de i förra tider fångat, vetandes. alla o- våldige , at beråtta, det Kronfors Intere: fenterna | fomliga år, i fynnerhet 1741, 42, och dä. ej fart få mycken lax in natura, hyaried de es ad NN Paxan. m, m, od

"Staka-gårdarna vid f järd- och. 1 boynningar hafva dr mäåälta undergangen ; 5 dernå lo 0 uti fpak-ålfven, Nu finnas etlax- fll eri lenaft: minikade, utan ock al- filNeni få at utia års jordebok 35; ål hus aro upförde. Utd Anger- manland, men 1748 allenaft 2:ne. ” Orfaken före- ng at de fmå fjöar, tjärnor, ålfver och båc-

ar, uti hvilka tilförene ålen kunnat fångas, åro nu” Föräden målftadelen igenvåxte och förtorkade. Når nu de fmå ålfver och båckar mintkas beh för- torkas, få kan ej annat fke, ån at vattnet ide fto- ra ålfverna åfven målfte i famma mon aftaga. De högre ålf-ftrånder, holmar och nipor uti i och vid de ftöra ålfverna, til hvilkas: högd: nu ingen. flod mera hinner, utvilamed fina tåta och många. jor d- hvarf, at de varit fenare tidfens fofter, och inga- hinda; af den förfta allmånna Aoden; ty de ofante- liga Jord-vallar, fom högfta bårg-åfar, hvilka afden allmänna hårröra, vifa aldrig få tåta och tydeliga jord-hvarf, der de finnas a flrömarna någorftå- des affkurnce, fom förenåmnde, Botnens undanfkå- rande kan ej fkyllas; semedan famma omftåndig-

heter finnas, der. ften och helle-botten å år. NåtGg och på hvad fått fkulle de många ålf-quarnar, (om omtalas ($. 3.) blifvit fvarfvade, högt ifrån bråd- darna af ålfven, i bårgshållorna, om icke jr ortia

Jul; Avg. Sä tös

der Art högre? Ja, naturen talar f jelf ; :a al ramålt , når en del spätinifkor ej tola

Oj få tufenSilledne vår, den Maji, nt a | 3 på. en krok-lax i gålet allenaft en jag en lågga futo öfver 207 hvilka målt få- vit på ganen up åt nacken på f jelfé |-bogarnas trådiga utfkott, famt innerft ivin- ny der minfta rörelfen år af. gålet.. De futo få fatt, at de ej kunde håmtas, utom at lös- fom de fåltat fig vid. en och deras hvit-gråa fårg liknade en

rn men BYE af fomliga dubbelt

-dåt bögdt. Munnen bred och n nål öpnas, och tycktes likna «en men kunde ej tydeligen mårkas, hurt u inuti var befkaffad. halt a ys fvarta,

je. CR KT ROK Hkens prerka rad: vid SNAERet.

runda : St an Adler. Ha Gå a lat = pg put hångande- med 8 a 9 rader ågg,, med en alls ån a mna ge utur hvilken de runda genom-=

så elnsisa med et fimpelt Microfco kun- 3 de mårkas vid defs delar, ä år afritadt Tab. VI.

SM

Kn Sr Fig.

186 — 1751. Jul. Aug. Sept

Fig. 1. Lax-lufen i fin naturliga. fällning, fomde let

fitter fåftad vid lax-ganen, = Co Fig. 2. Den famma på ryggen. i, fmå hålefrerryg: gen.

Fig. 3. En hanne vidöppen liggande. 0

Fig. 4. Håft-armarna affkilde. o by håft-ftrången, åns ve armarna, på hvilken å äro må. h kyr et » Htecartikott. rs svs LE

Fig, 5. Råmm-kaflarna med fina häft-fbrångar.

Med håft-ftrångens ndir för Miten MM - k Hvar lufen faftvåxt vid gålet eller ganen, och fyntes äfven fmå hvita uphögningar, der flera tilförne futit, fom redan voro lösrefne; och fkulle den ej på detta fått fåftas, utan hade fötter, få refte den fart fin våg 1 flrömmen. Mög äg:

Ibland r2laxöringar hade alls tre något A denna ohyra, hvilka € ej lågo få trilka och röda ut 1 ganen, famt. utvärtes hade mera blyrgrå fårg, med litet utfpårrande:; fjäll. ve

Stora haf-laxen ned fpak ålfven fant j & på lika fått hafva deffa kråken långg frörre och fer tare.

Når detta Zoophyton fos hos måla, leden; fom fångas i början af fifket, år det nåftan f£ åkert mårke til godt filke; men deremot blir fiket rin- ga, om det ej märkes. Vid infallande varma vårar fynes det håldre, ån eljeft. Uride många mafk-li- ka utfkott vid Laxens maga, har jag ock funnit mycket af hvita iglar til £ tum långa, famt hel (må hvita afcarides. Och mårkas de Lax- -Öringar, fom hafva nåmnde ohyra, vara hel magre och fpinkige, med Gant tunt fkinn och Ra jak ga f jäll.

I

NN.

É HIS Jul. Aug, Sept, = 187 Meng RJ Ska RlÄsten Skåtumöökdre eller Vörkjlvhar t, fättas ut Vid fjelfva häfs-kanten eller fkårgår- darna vid uddar emot vikar, fjärdar, hvita fand- er bårgs-klippor, fom kunde 'kalkflås, hålft der laxen finner kanning af något frifkt vatten i någ- den, Vid hafs=uddaroch der ftenbotten år, brukas gran -eller Tall- fkatar, fom fafthållas med | e rep ända ut ifrån landet til'30 famnar el- ler äerölver a i långden seen Å efter hvilka nåte utfåttas s och fafthåftas. dd

dn vita ändan af filbigen fåt ättes nåte-kroken er filk-hufet til 6 a 7 famnar, fe Tab. VI. krökti en fpitfig vinkel; och fåftad-med vid en fmal fång, fom år vid nedre åndan G och med öfra ändan faftbunden fnedt lutan- de emot de utli iggande fkatarna. Nåte-balken bin- des af hampe-blår, men fjelfva kroken måtte vara af god håcklad hampa: Ju finare och ftarka- re garn en kan få, ju filkeligare år det: Vans liga tjockleken på garnet brukes fom en fmal Ikrifspenna, fidan af hvar mafka ifrån 33 högft-6 tum. Djupleken på nåtet, efter vatnens befkaf- fenhet, ifrån still2 klär. Mykdäe nåt böra vas rail: hands, för ombyte vid: torkningen. ov Laxenår böra ej ftållas ytterft i uddarna för dö ftrånga "fArömen fkul, utan litet åt fidan nedom. Kroken fkal altid frå nedföre och undan ftrömen, emedan laxen endaft håller fig emot ftrö- men. En del bruka tvånne krokar vid nåt-åndan, efter frrömen kaftar fig fram och tilbaka hvar- efter ockfå laxens gång råttar fig. Fifke-tiden är ifrån Erics-måffo vil Pers-måffan, ibland jer vi

vid hafs-uddar, fom vetta emot vikar. Laxen mer föder ifrån och går in åt viken, fedan föl- jer han landet upåt, och förbi uddarna medeltt fökande efter frifkt vatten; derförd bör altid kro= ken vetta åt viken. Ju mer det frormar; ju hål dre fås laxen, når hafvet fvallar och forffar ftarkt emot klippor och land. Förft fås is-lax ($i 10:), fedan -haf-lax, fift börtingar och öringar, mått un- der och til 1 Lispund ftora, få deröfver. I myc- ket varma fomrar, kommer; ej laxen tidigt til lands, fom mårktes 1747 och 1748, då den ibland

fås långt efter Pers-måfflan, och har håndt

; 2

188 1751 Jul Aug: Sept..

då fått rått mycket. Når lungnt våder år, ej laxen på näten, utan då mårka filk arey- at h - följer nåtet efter til åndan, då han fånker fig ån- da ned åt botnen och föker: fig undan. Men i

Vien 1 ftorm går han in i kroken cbe och når defs ånda d kommer at röra vid ftjärten , fpringer gller trån-- ger-han fig in på nåtet gent emotivid 4... På den rått utitående nåt-armen aå faftnar ingen lax, om icke Själen jagar någon dit.. Ifrån Eriks-måflo til Vårfrudagen år gangs-tiden inåt landet, och då går han altid öfverft eller midt i vatnet;. fedan håller han fig til botnen, och då år fifket alt; åndteligen går han ej en gang in åt landet, utan håller fig då efter ftröm- råken, fom altid et ftyc- ke ut från landet år frarkaft, hvareft den ofta fy- nes lekande i vattubrynet, och;haftigt upfprittan- dé, då han efterjagas af Själen» Detta tifke fkul- le löna mödan för dem, fom bo få når hafvet, at de kunna paffa up ftorm, och akta fig för denbes= fvårliga befökaren Själen , emedan det år ganfka fet och god lax, fom fångas, fatt de ej gerna få öfver 2 til 4 i fönder. Når Själen år tilftådes vid nåtet, år tekep at lax ock år dår, och blir för- | Ihopp-

I

rr) ig för ftorm, fom

| liga 51 ökörar

7 kan råknas. Nåten utlåggas fålunda : utifrån

ög fulani Soft 0

Di hingy ar någon kan fångas; men "når ingen är omkring förmårkes; år ej godt teken; fällan eller aldrig: på nåt om nättensu- klockan 10 til. 12 för middagen går han

nat bårtfkråmna Själens IGGN söt 4 e.m. gåt H något mi dre ; men derefter behöfves ingen 1 Själ-vakten fomnar, år Själen ftrax t nappa laxen af nåtét. Så ga Själen der vatnet, aktar han ej fkråck. el- utan kända fara bldoumer och på alla en. Månne icke Själen frode at:athåls en, 'om någon fkråpuk eller annat fål= förligt fkulle fäftas-på flytande bråder? Vet, at några flaggor utfatta på en fång | les, fkråmt honom ifrån en: Själ-tena då Je förment flugt påfundvutfattes, at: vifa råg til tenan, i ftållet för de annars bruk= rdar, hvilka Själen bättre kåntier,-e= edan han år van, at deraf få anvisning til mat för bs Håärftådes år detta fifke af en och annan för- fé kt vid Hernén, fom vilt fig vål nog löna mö- , men de hafva vn förmatt och noga vetat arttagit deras nät, hvars af både. luft och Aer at Hö något vidare förf ök, förfvunnit: -

EF Piteå Mkörgård ä är folisvatra vatten, fåatde mår

på "nåteftållen der åro allenaftrifrån 1 til högt 3 famnhars PS hvarföre ock lax-nåt eller fkår-mocs or derftådes mera åro i bruk, få at de nu- kunna

fäkna 17 brukeliga nåt- frållen allenaft i fkårgår-

n. Lax-nåten nyttjas från 10 til 12 famnar Tån- G ven I aln mera ån vatnets djup på hvart ftål-

lan-

190 175 Jul. Aug, Sept...

landet , når hålle-backén tager vid; fåttes et eller flera nåt , ända ut, och fåftas Er ftora herarek ler en påle i hvar ånda: Vid yttra ån an: göres fjelfva mockan eller kroken dubbel å ömfe | emot hvarannan, af et annat nåt. Se Fig. bs rape lin. abutvifar det ifrån landet utfatta nåtet.; Vid och åro 3 pålar på hvilka mockan dannasys enligt: der fkapnad, fom de utdragne linierne: cmell an pålar

åger, d år et band fom håller tilhopa nåtsånd: och gör ingangen i mockan. e:och fåro OR ån

ne utflagna mockar, fom ibland efter omftåndig- heternatilredesut ätter et och famma nåte-lag, fo

figuren gifver tilkånna. Det fått, fom orukas af en del; at hafva nåtet allenaft 9 alnar, når djup kan vara på famma Atålle 30 eller 40 nell årmin- dre tilför liteligt, ty faft laxen går upi vatnet och in vid landet förra delen af fommaren > få finner den nog lått vågen under et få adant från botnen hängande nåt, når lungt bind RE TA

Gilladt den 23 Febr, + RT NGA

BESK RIENING

På bvad fött dricka göres i Norra Americe JR et flags Gäl, bom Af RN RNE a PEHR KALM. m,dar

land annan År , hvaraf Europeerne i i Nara

ra America fig betjena, år:> AMV Oo flags. dricka, hvilket de : tilverka af en art utaf Gran, fom der på å fomliga flållen finnes, och a q

Botanicis kallas dk Picea foliis. brevibus. £0- His

Rand: Mill. Gard: Dikion, Spec. s, af e i Canada Epinette,och Epinette blanche; innerne och Hollåndare Sprucaj ss

«Denna Grad, finnes nog allmån uti Canada, och liknar. ganfka mycket vår Svenfka gran, få at en vid/förfta påfeendet låtteligen kunde taga dem ge för en och. den famma; men kåttarna på nfka åro hel fmå. Uti Ängelika Pro- i norra America blir den nog rar; ty det fom fordrar et. kallare Climat, och nå- analdeles förfvinner,få fnarten kommer något når- åt Söder; Der, nåmligen långre åt föder, finnes den enda fe kö då a dfverftaryggen och fpitfarna nika höga få kallade Blå-Bårgen, eller på fidan af de famma, hvareft fnön liggermyc- et-långre e quar om våren, och kommer tidigare höften, ån på alla de deromkring liggande fo e og Eljeft våxer den i Canada på aldeles likas dana frällen, fom vår Svenfka Gran.

> Franfoferna uti Canada åro, fom förnåmligaft &H a fig dricka håraf. Hollåndarena, fom bo vid Albany uti New-yorks Province, lingft tilnorr vid Hudfons flod, bruka och detta dricka; af Än- elsmånnerne finnas få, fom: hafva det, om ej i är Angland och Nya "Skottland. Orfakenår den, at. Trådet år allmånt i i Canada, men vid Albany mycket f ållfamt, at en målte gå flera fjärdels våg efter det; och ide andra pigga Provincierna, tom de förenåmda, ftår det fvårligen til finnandes. : Huru Hollåndarne gjorde detta dricka, hade jag ej tilfålle at.fe; men jag drack det ofta, och ' nn det mycket; fkönt; den ning de gåfvo

mig om des tilverkande var fådanz, Ö m

ve Eg a

192 1751. Jul sAug, de pt

Om tnan tager til brygden få mycl ket. "vatter til exempel; for går "uti et ankare, Ed få Nås det uti en" koppat- -kettel och fåttes på elden, fe- dan tages inemot et ftop, eller få m cket form kan hållas imellan bågge 'hånderna uti g pnen af imått grantis utaf förenade gran, och kaftar famma uti kettilen, Om granrifet år farfkt, ges mindre. derutaf, emedan det då år tar fe; men mera, om det.år nå ot tort. Granrif fmått fönderhackadt ; ungefar fom vi | låga fön< derhacka /granris på Bolt, eller/ock ibland litet finare, dockråro de ej £å noga” håruti. På för oa frållen, der de hafva at 03 långt efter denna | granen, taga de mycket ris deraf Hem med fig på en gång, och förvara hvad fom blir öfrigt, u- ti källare, til en annan gang; derföre blir rit bor fundom granrifet få tort, at barren falla af, och då taga dey i brift af fårfkv: Grande de torra barren och av uftarna, och betjena gr derag.

När man lagt få mycket af detta; Nr, fom ofvan förmäålt ar, -uti kettiln, få låter man det köka tillammans med vatner vid pafs en timay då inan tager det at elden, flår det uti något kårily och lemnatusdet at tåren ftund: tils der blir" ljumt; få lågges jäftderi, och mån låter det jåfas man lågger ock deri et godt fkålpund foeker,” at förtaga den kådaktiga Craig det annars pnnet

BRPya RN Sedan det utjåft, tappas - antingen: uti sor ankare, eller; fom år det båfta, uti Bous rer ar förvårasde tim Detta dricka kan hålla he godt en lång villa ök: föga allmånt/ hafva den förenron sat deticke fur- nar få fnart om fommaren, fom annat dricka.' en efr

Y

1757: Jul, "Aug. Sept! — 193"

sbrunt och klart ut föm ordinairt dricka, fma- ar omycket vål, faft "en liten grand af kåda terpentin, dock få litet, at det nåppeligen ke; år låvtdruckit, och då man flår det utur Bouteilleri et glas, hvåfer och kokar det utibör-' janmycket. ) Folket derpå orten råknade detta” dritkamycket hålfofamt, och fades det bland an- afvå den egenfkapen, ät det är diuretifkt , itidét drifver tämmeligen vatnéet, = sö 7 ATEN BESS TE PR PR er MR MD | jådansvar "den beråttelfe Hollåtidarne gofvo ig om bryggandet "af. detta dricka, det de kalt. de Sp ers täler Gran-dricka, Midas EE DR Tua gt DR Eb Når jag fedan/ kom til Canada; hade jag flere: refor tilfälle; at fjelf fe; huru Franfoferne tilver-' ade fig deras dricka af denna gran; ty det år at mårka , at uti.Canada vet man knapt at tala om öl och annat dricka, brygdt af malt; emedan de al- drig bruka det famma der; och vin år endaft de rikas drickyfom måtte koftfamt låta förfkaffa fi go det famma från Frankrike; faft ock de rika ofta betie- navfig af detta .Gransdricka, emedan" det hålles före vara mycket -hålfofamty famt tillika flåcker' af toriten: Defs bryggande fker på detta fått. RETA Vär I REIROE RISE sg ARLA KRA - vOm man, til exempel, vil brygga af fådant dricka ungefår > få mycket, fom går i par våra vanliga öl-tunnor, få fkaffar man fig törut hem Granri3 af förenämnda Gran. Detta Örantis tager man hem från fkogen; antingen då man vil brygga, eller kan man ock taga det en god tid förut, och förvara det i kållaren, at det icke torkas. Man lagar gerna; ätikåtrarna för famma året, fom man brygger, dittar.på SN ty kådan utur er > EA ar

ds

Ke

194: 1751 Jul. Aug, Sept.”

år ganfka hålfofam , och gör drickat ån båttre. Ses. dan har man en eller par kettlar af koppar, dem man fyller med vatten, lågger få fullt med qvi-> ftar af ofvannåmde Gran med des barr och kåttar: deri; deffe qviftar huggas ej fönder, utan allenaft de åro få fmå, at de ga i kettelen, få år det nog. Man lågger håraf få mycket i kettelen, at det milt tåcker öfver vatnet, och liter det koka tils mått halfparten af vatnet är bårtkokadt. Imedler- tid medan det kokar, har man en ftekpanna, deri man ligger något hvete (det fades; at man ock kan bruka råg dertil, at korn Sr åriku långt bättre ån hvete och råg, och at Mays år det aldra= båfta). Dennafådes-art, antingen den då år hvete, råg, korn eller mays, brånner mani pannan öfver el- den juft på famma fått, fom man brukar brånna Caffée, tils fådes-arten blir måft fvart ; och innan det få blir, måtte det många gånger våndas om, och fkakas. ie a SN ETTA RR SE Når det år fullroftadt eller fullbråndt, kaftar man det i ketteln, och låter koka tilfammans med granrifet. | oa RARE Likaledes tager man tilen fådan kettel par fmå kakor bröd af hvete eller annan fåd; lågger dem på elden, och låter dem ligga der, tils de blifva måft genombrånda, hvarelide äfven kas ftas i kettelen, och lemnag at koka tilämmans med granrifet och den brånda fåden, rd

Tilen bryggd af två tunnors dricka fordras ungefär par kappar fådan brånd fåd, och 10 fmå: kakor fådant brandt bröd. - WE

Orfaken hvärföre en lågger det brånda brödet och fåden deri; fades vara 1:0 och förnåmligatft, - ; at

, é

NA

TYS Jul, Alig, Sept. — 195

ät gifva drickat en brun-gul fårg, fom förut och "rk ta granrifet har en É Arg; fom ej fkiljes flort från vatten, 2:0 ätvgifva drickat er behägelig fimak. .3:0 ät låga, det detta dricka åfven blir något nå-

/ När det nu på detta fått fåt frå och koka, tils fparten af vather är barckokadt ; och. tils en fer, at barken lofsnar från granris-qviftärnaä, fagas grafiris«qviftarna ut, : och kaftas bart; hvärefter inan har et kar eller annat ftort kåril, lagger der- öfver enduk eller et klade, filar genom det famma EO varner eller vörten uti karet, få atdet blir fritt från granris ; från den brånda fåden och.

från det brånda brödet.

Man fortfar på detta fått at koka få många kettlar vatten, fom man beköfver til partunnors är når en det fått, täger man ungefår

til 3 flop Sirap,; ibland mera ibland och mindre; och flår uti vörten, (åt Jagå imå kalla den,) ät dermedelist bårttaga och förminfka den

bålka fmaken; fom det annars af gratirifet och

kådan fått, och göra det mera behageligt at dricka. > Vörten lemnas. fedan at tå, tils den blifver ljum, då man har antingen jåfts eller en klimp fur- deg, den man lågger i vörten,. at den må jåfas

"fTkummet och orenligheten, fom deraf upftiger,

fkummas bårt; och når det jåft ut; tunnas det Li rs; och fprutidas; eller tappas det utibous teiller,; fom antiu är mycket battre. Om et dygn derefter, kati tan dricka det. Detta år kårteligen kela procefleng > = vi 4 fp RER har alla de egenfkaper; fom för- ut åro omordade ; imakar nog godt, få at det kan N 42 tåf=

196 1751. Jul. Aug. Sept,

tåfla med godt fvag-dricka; famt utgifves af all fom ock tyckes vara mycket fannolikt, för : gan> fka hålfofamt. "Invånarena och de förnåmfta Canada af Franhfoferna hafva brukat: det för dal gelig drick uti NR tid, och befunnit fig mMyc- ket vål deraf. Nåltan den målta drick, Tom Of: ficerare och andra uti IE sg br 0. år detta Gran-dr icka. Ra

Som det år en få ftor likhet fäftArna uti uven €- ellan denna Americantka Granen och vår Sven- ka, få flode at förföka, om man ej å famma eller något a Re få Rs kunde göra er Ta Salta mt dricka af yn G a

Den 6 Julii.

Resa orvigOe CR IIS PARAR

BESKR I F NI N G räder er Bårg: -Fallbe..

Inf ånd iftån Egypten |

FREDRIC HASSELQUIST:-

hv ufvudet vetter nedåt, år i form af triangel, | | ofvan til öfver hjäffan platt, vid fidorna

bakom ögonen något rundadt, fram för

och under ögonen utgröpt med en aflång djur och bred grop; år helt och hållit bart och nå- got fkrynkogt; endaft långs efter öfver hjäffan Eon en ojämn rad af några få ganfka fmå, dun, om fnarare likna hår ån fjädrar. | 2.

1751. Jul. | Aug, Sépt. sö

sår ömnogare bettrödd med dylika (1) fmå

Li

3. Vid ändan af sibben framför ögonen, fes längs | Re några ftyfva hår, fom ej äro många tilan- . Ögonen åromedanför kanten af hjäffan vid fidorna af. hufvudet, närmare til nåbben ån flutet af hufvudet, och ftå nog ut ur fkallen, Ögneftenen år "ganfka ftör och fvart; Ögne-ringen,lom ejfynes, Emedan den tåckes af ögnelocken, år hvit; ögae- "Tocken åro rörlige, och kunna dragas up och ned; CENeö gerna äro täckte med ftyfva hår, fom vid

n inra ända åro tjocke och vid den yttra fpet-

& må al

:d Ma 27. JG ” CAN ge IR SR | $. Öronen åro på fidörna af hufvudet vid defs flut, med ftor öpning , och åro omgifne af en löshud "tom ligger i dubbel täll; de åro bare, endaft at iytterita kanten åro rundt omkring. mjuka hår. 6. Nåbben år itor och ftark, vid hufvudet aflång el "ler cylindrifky vid fpetfen hopkramad och gan-. Tfka krokug; kroken utgöres af den öfre maxil- Jen, fom åt mycket långre ån den nedre... 7-.Väbbjkinnet. (cera) fträcker fig från efterfta ån-" dan af nåbben fram Öfver nåsborarna, och tåc- ker altfå "mer ån des halfva del, år tjock, faft,

| NR 4

"Jämn och til fårgen gul. | 9. Nås borarna åro närmare til flutet ån fpetfen af ;nåbben, och nårmare til nederfta kanten ån til I tyggen af maxillen, fpetfige åt båda ändarna, " gänika vida: deras undre brådd år jämn och Platt, men den öfre hvålfd.

9. Tungan är aflång, jämn, defs kanter åro bögde up- åty och emellan dem längs efter år en djup rån- Coh2, fpetlen år något trubbog. : ;

' N 3 10.

198 1751, Jul Aug; Sept.

10, Halfen år kärt, cylindrifk och jämn, ofvantil

tåckt med uprättitägnde fjädrar, under år den

frammantil bar, endaft beftrödd med någradun , men vid NUtet täckt Med fjädrar. ooh CATE 11. Ayggen år nedkramad och platt åfven få vål fom buken: Skuldrorne äro nagot uphögde o ch rundade: Sidorne åro något platte. = = oc ; lid ; 2 | "Nerd rer 12. Vingarna åro perpendiculere och frålde Jämnt efter fidorna, utan at tåcka någon del af” ryg en. ; rota GÅ 13. Ving-fjddrarna (remiges) åro 28, at hvilka.t år -kärtare ån.23; 24 3 .åro långre än alla de andra, ifrån 4 til 10 taga de fmåningom af. De följan- de åro dubbelt kärtare, och de innerfta åro na- ot längre ån deffa. De ytterfta fjädrarna åro ake och deras yttre kant år midt på in!kuren och nedan tör infkårningen mycket fmalare ån ofvan til. Frk ans Ne I 4. Stjerten år fpetlig; Sticrt-fjådrarna (rectrices) -'4, fomifrån de ytterfta til de medlerfta taga fminingom til, få at de två médlerfta åro når ot långre ån de andra. PARSE

15. Fötterna åro at lagom långdi anfeende tilkrop- pen. Ldren aflånga, fmalare vid knån, och öfver- alt tåckta med fjädrar, Benen cylindrifka, bara, och öfveralt tåkte med vårtor, fom åro nåftan runda, litet uphågda och platta och hänga inop. den ena; med. den, andra. sia. ste ttroin Mr na

16. Zirna (digiti) åro 4,de fråmre 3 och 1 baktil. Af de fråmre, ar den medlerfta långre ån de fom äro på bida fidor om honom , hvilka åro med hvarannan like. Den yttre vid fin etterfta ån- da fåftad vid den medlerfta med en, tjock hin- na3' den iare år aldeles fri. Den efterfte år nåftan få ling fom de 2 fråmfte. Alle åro ålar

; "lige

1751. Jul. Aug, Sept. — 799

ligej och under tåckte med afiånga tjocka kaflar, » hvilka på den innerita af de framfta, och påden fterfta åro ganfka ittora. 4

B, al RNA i Z 17. Naglarna eller Klorna åro:ftore och öfvermåt”

+ tan ftarkey den medlerfle år. ofvantil rundad: och + icke ia mycket krokug fom de på fidorna, hvil- > ka åro hopkramade och nog krokuge; den efter-

Ne är ganfka krokug och ftarkare ån de andra, de åro alle: fperfige och under jåmne.

18, Färgen år olika i anfeende til bon och har ; den «förre (honan) år heloch hållen hvit, och har ving- Jädrarna fvarta, hvilkas yttre kant år grå, un> - « dantagande de två ytterfta, form åro hel och j. hållne frvarte;. Den /enare (banen) år til hela "kroppen grå, men balfer och fkuldrorna åro fvartaktige, och i kanten af fkuldrorna åro nå- ore hvita Aåckar; ving-fjädrarna åro äfven fom Iden förra fvarte med grå kant, endaftatden- o.nechar de 4 ytterfta helt fvartas., > Hufvudet på hanen år ftarkt Citron-gult, och SN fr honan af en fvagare gul Sr j(åbbjkinnet år på bada två citron-gult; nåbben och naglarna åro fvarta, förrerna åro gra,

49. Storleken år vid pafs af en Slaghök (Falco 13. Linn. Syft. Nat.) eller nigot flörre ån en Gla- ät (Ralco7. de | i Längden ifrån hjäffan til ytterft af ftjerten år 2 fot; -nåbben år 2 tum lång, naglarna 4 tum, och fljer- ten 3 for.

« Bredden midt öfver ryggen år :3 fpan, Honan år

gå någor ftörre ån hanen, fom år almånt 1 detta

Nä Egen-

202 m7gk. duh Aub. ak

| Egenfleapera salu 0 ani

sö Anfeendet af force är det:ohyggeli adl bök jag tör fåga det f. afelivafte män kan lå ibland alt det fom heter fogel: Den fom färfe honom :”lefvande med fitt bara och Tkrynkoga hufvud, Atora kol-fvarta ögons en fvartikrokug och rof- vilk nibb , med grufveliga klor fom ttå tilrofs, "2 pogieg fjädrar a halfen, och åndteligen krop- ;.pen hel och hållen upfyld med orenlighet af dinkande as; dentom får fe honom, fåger j jäd, i denna ftållning, fom jag fer hundrade tals hvar + dag, lärer ge nig/ rått, och "komma ned: mig

=> åfverensat han år det famma ibland de foglar,; (öm Honungstogeln , Påfogeln ochP taden ibland de vackra. k

2: Röfen år ibörjan hvifslande och fotar dj ig ned

oc en art vrenande. '&

3. Fiygten har han intet Hög, och f å jigeker jag vet, en af de lågatte i detta flågte.. Hanöfverger ej, eller flyger långt ifrån de ställen der hån vi- ftas. Han låter ej eller fkråma fig, icke engång. af fkott; når man fkutit, Ayger han ifrån fit ftål- le, men kommer i et ögnableck tilbaka, och når man dödat en, korima I hundradetals omkring honom på famma fått fomvår allmånna kråka (Cornix cinerea Linn. Syft. Nat. 40.3.)

4. Han år, få mycket mig år bekant; SS endafte vilda djur fom kan lefva if sll(kap och fåmjas pe hunden (Canis domaftipns Linn. DD. Nat.

RE .

Pg Le år oren fier MUhoMmes lag; och i följe deraf husvill.

Alla gator i Cairo åro upfylde med hundar och fnart fagdt ingen vråår, derde icke gjort fin bufa. De fom ke funnit herbårge i ng ,

ale

rys1, Jul; Aug. Söpt. — 20

io häfva fökt fis om utom des por tär, och intägit j« der famma 'böonings-plat$ "fom vår fogel, ' Der viftas båda - djuren -tilfamman, Tefvaaf fåmma » ömat,: göra fina bön,och föda fina ungat kors +; om hvar andra, utan ar, man: blir varfe, at den ena går. den andra något; förfång. iF Des a mat år kött af utkaftade - och inelfvor famt affkrapsaf. flågtade kreatur. . vå '6. Des hemvifl, der; jag fedt honom, år utom Cai- al aldramåft emellan förftaden Bulak och fjelf- va fladen: der uppehåller h Hin fig i de öfanrelt- gen fora mullbårg, forn ård hopkomne och da- NR ligen tilvåxa a det grus och ry RN fom Mt- res ur ftåden efter nedfalna' Hus” 7 Han finnes åfven 1 Syrén. ”bETa ok rg ar På den ftora-platfen Romeli, fom år: iden för ”Cairos flott, och tjenar.til afråttsplats , kom- ; ma de tillika med Glador i ftor myckenhet, til- | fmmans, morgon och afton. Det år ej förgåf- .vesj at dexinfinna fig pådenna famleplats; man vc ver ati Mufulmanfka religionsbarmhertighets > utöfvande :: ftråeker fig ånda til de oförnuftiga djurs deffe. foglar atnjuta deraf i Cairo en. mår- syklig del;: det.utdelas.åt dem hvar dag vid.So- Jens-up och nedgång på nåmnde plats en. vifs rit myckenhet Ffårfkt kött, och det ianledning af froma månnifkors teftamenten, fom til dettaa FE damål lemna evårdeliga medel. + I Europa fkulle man gerna upråtta teftamen- ten är utöda en dylik fogel, om han der funnos i fådan: myckenhet, och” hår gör man et reli- gions verk af at underhålla Hönem det torde g EA vara få lätt af afgöra, hvilken delen har tt. ji "Jag fkulle: id hogad får de fenare, om de N f; utöf-

utöfvade: fit Had or få Nn: se af Ni aturen, i ftållet för a eli Bg Mufulmån... amen

1 Cairoy'der (1 å många fufende I mulåsnor, och "Cameler åro i dag jr naturligt, at 10d:detals ärlig oc f ne, förekomne af fin tarikärote åatte folk ; 1 verlden, vid Un k de fe fa de Av e

Ka ag åt olle hafva fö Sr verk + som ej den vifa nature Je dare. Den fogel, hv va, år den fom

fom ofelbart frållar di ve många. tu

IZ5h Jul, JAg Sept, 203

”fjälars fom utom honom dkulle draga fig på halfen > dödeliga fjukdomar af en giftig itank.. REN Sn cd rd ÅR i 7: cc Man fer omkring Cairo, at et as år ej förr ut- > kaftat ,ån det år. omgifvit af hundraderals afdes- : fa foglar, fom i fallfkap med hundar göra derpå en haftig ånda, förr ån defs giftiga utdunftnin- + gar få dela fig med luften.

+ Djuren finna dervid fin åftundade nåring, och fladen en obefkrifvelig nytta, alramintt i akt ta- gen af.dem fom åtnjuta. den. e

« Man kunde fråga, om han ej år af dem, fom Trenfa jorden i Egypten från den ohyra, grodor,

infegter, m. m. fom blifvit qvar” efter vatnets afflytande, hvarom en och annan af dem fom ”fkrifvit om Egypten, gifvit er otörftåndeligt be- - grep? Hår til fvarar jag; Nej. Jorden renfas

I Egypten, fedan vatnet afflutit , men det åro andre foglar, fom fått denna fyfla af naturen: de . åro mått alle Saäppor(fcolopaces Linn.) famt en - och annan. Flytfogel (Anferes Linn.) fom hitin- "stilej varit. befkrifne; men Egyptens renfelfes fog»

Jar förtjena en fårfkild afhandling. Jag fer en af våra omtalta foglar komma hvar .. morgon utan för mitt kammar-föntter, at fe fig » omi Canalen, fom löper der förbi (amnis Tra- janus) och vid denna årstidår måft uttorkad, om - der finnes något fom ftår :.honom an; men jag fer . honomsaltid flyga bårt med oförråttade årender, »deremot fer jag en liten Måfe (Larus Linn.) shit intil,. obefkrifven , hvilken tjog-tals der fin- ner fin råkning ; vål förflående af den myckna «ohyra, fom år altradi et rutnadt vatten.

38 l-

204 — fys Jul Aug. Sept 8. 7bis, dennä af de gamle E gyptierne 13 vördade

och af Egyptens fornhäfdare få efterfökte fogel, menar MaILzeTt (") varit denna fogel, menin- gen gifsning,har mindre fmak af fannolikhet , ' "0 Jag fer ingen egenfkap af dem; fom de gamle gifva åt Ibis, kommå öfverens med denna, men många hos denna, fom aldrig kunna låmpas til Hvad Ibis egenteligern varit för en fogel, torde vara fvårt at med fåkerhet fågaj men at.den va- rit af Snåppes-fldgtet (Scolopaces Linn.) kan jag med tkål bevalas Swisg mbt.a Er ee Natural -biftorien fkulle til åfventyrs ge ftör- ;re ljus i forna handlingar ån man tånkt, menin- "gen Antiquarius har ännu varit Naturalift.. 9. Namn: På Arabifka kallas F ogelen Rikbåme,hvil- ket vid pafs vil fåga: hvit fom, marmor:

Få

"FTurkarna i Syrien kalla bonom 'Safran-RBacha. v Båda namnen åro tagne af defs fårg, det förraaf honan fom år hvit; det fenare af bådas gula huf- vud. or UR r Fransmärnerna, fom handla. i Cairo, kalla ho- nom Chapon de Pbharaon,; och MAILLCET! deras fordna Conful, fom efter fit fått gifvit en Be- fkrifning öfver Egypten, ger orfaken til detta .- namn, då han fåger,at fogelen är lik en Capun, ; endaft at banårnågot förre: Om han nånfin 4 ror fig den mödan at fe fogelew nårmare ån i vs flygten, hade han, utan at vara navuralift, kun- ba i a 9: vd nat

SUKESUREER. US CR om NBT RT RA

FRE Qutas oNROP ET BRT LA

> Cb) Debription I Egipte,

1751 Jul. Aug. Sept 205

e ät likheten ej år. flågré ån emellan en o-

e och en björn, men natural hiftorien har bit 5 intili länders befkrifning varit en årtikel, fora bl lifvit fkrifven för det han intet Kände gas föra

3 Es yptilk Bårg-Falk har jag tykt vata det tje ligafte namn På Sven/ka, tagit ar hans hemvift och flägte, ' 10. Genus år Vv. FALCO i Linn. Syft. Nat.

IT. Species: Han fkiljes ganfka vål från de åföiga af detta flågte med fit bara Hufvud, och kallas "derföre på latin:

ka FÅLCO. capite linde läng Syft. N. 36. 1.

ini Synbusymon. RN hos ARISTOTELES, "GESNER, och flera, lårer vara famma fogel, men ofullkomligt befkrifven; til Hyöngjas hilvidea

; tje gjort af han och hon 2 fårikildta fpecies.

Den 27 Julit,

RON OM AN lpbansdölder järn, des förhållande mot an-= she kroppar, famt rödbråckt och kallbråckt -JÄKRS egenf kaper och förbättring, Lo Af gj GEORG BRANDT.

1 årn låter fig med Guld fammanblanda genom

For MAN

fmåltning, och blifver Sohöpa en graaktig

206 1981 Jul, Aug. Sept.

2

något fl Ne maffa, då af hvardera lika mycket ta-

ges, och drages af magneten. 0

te, fås en blandning, til färgen näftan hvit fom filfver; men tftyfvare och tammeligen fmidig, hvilken drages af magneten. bål "sög -

i t

2. Af järn och filfver, lika delar fammanfmål-

3. Endel järn med två delar tenn fammanfmål: - te, utgöra en blandning, i brottet mörkgrå, fom

vål utpänas kan, famt drages af mäagneten. No

4. Jåra och. koppar förena fig åfven genom fammanfmåltning, blitvande kopparen deraf; ipro- portion af järnets myckenhet , mer hård, graaktig, fpröd och fraårfmålt: liknar i brottet en räsköppar,

fom ock gemenligen järn innehafver; hvilket ge-

nom gärning der ifrån brannes; men dr.ges af mag- neten, fkönt ån mindre jarn hos mera koppar fig befticker. Sn

5. En del järnimed 3 delar bly, genom tilhjelp

af fvart flufs och kolftybbe til förbränningers hindrande och fmåltningens' låttande, fammanfo- gade til en regulus, hafva anfeende af blyg kan midas och dragas af inagneten,

6. Järoets förhållande emot qvickfilfver är fådantsat quick filfver dermed tilet amalgama Varda kän, då gemen järns= vitriol och litet Vatten flås der= til under malningen: Men mercurius hånger ej flarkare vid järnet, ån at, fedan detta ämalgama fått en ellef annan dåg ftå; och hardnat nåftan fom et amalgama Veneris, och man fedan gnider derpa; ban Hel och hållen der ifrån fkiljes ock ftöter jår- fet ifrån.fig fom en crocus eller roft, hvilken med ingen konft kan fås at åter häfta vid detta metälli- Ika vatten. ROT ELEN

7, Järn

TG smyysntduk Auel Sep > > 207 a Jå in med lika mycket regulo antimoniifam- - manfmålt, liknar tackjärni brottet, mer drages in- tet af magneten. Uh | fd d | ur RV Ia

SIDA ERE Arfenik' och fvart Aufs hopfmål- tes, fås et dylikt (7) korn, fom ej heller drages af

magneten,och år låttfmålt af regulo arfenici, hvilken

der fn

dels af fvarta fluffens , dels ock af jårnets egna phlogifton ifrån en glafig form til half metall un-

nåltningen. reducéras, och med järnet fig fammanfåtter til et körn. SA

| 9. Järn öch regulus cobalti förena fig utan af: gang i vigten, enar fmåltningen fker med alkali och phlogifton, liknande åfven et tackjärn och

drages.af magneten. to. Järn och vismut låta fig ock hopfmålta,

och drages af magneten: varande blandningen lik vismut, då 2 delar af denna half-metallen togs til en del järn.

11, Jårn och zink kunna intet genom fmiålt- ning blandas med hvaratnan , utan förbrånnes zin= ken af den ftrånga hetan, fom til jårnets flytande

1 elden behöåfves.

1of2. Järn blifver för fig allena af låg-eld til en crocus eller kalk. = 13. Men förbrånnes intet uti flutit kårililångt flarkare hetta ; utan Varder då renare och båttre u= ti des metallifka are. | > 14. Vegetabils Salpeters och kokfalts fyrörtie uplöfa denna metall; förlorande den förfta derige- nom des fkarphet; få at fedan allenaft et vatten ge- nom deftillation deraf igenfaås. åk : | é 5. Ås

208. 1751. Jul; Aug, Sept.

15-Aqua regis, det må vara gjordt af fliedv ten med deruti uplöft :kokfalt, eller Salmiac, el=- ler af en blandning utaf fkedvatten med ftaltfyra, eller ock af faltfyra med deruti uplöft faltpeter, åftadkomma åfven fådana uplösningar (14).

16. Vitriolsyfyafvels eller alun-fyra uplöfer ock-: få järn, och kan fedan. intet derifran fullkomligen. flygtig göras, med mindre en god röftning fker SO 0 i or SNR ) nl. a 3 och ftark glödande hetta brukas, jämte omröran-> de utr et öppet och flackt kärik. Co stöd ös

-

17. Calcinerat jårn (12) löfes intet up ifked- vatteny icke eller uti "ER - fyran, utan 'varda: faft mera tintturer, deraf; afhvilka den förre ftöder på gult, och den ienare blifver röd. öpebiren oriper något mer an järn-kalken, och får en ftark brand-gul fårg, famt vitriol-fyran en grön. : :

18. Denna metallens: förhållande emot falpe- ter år fådant: at fillpån med detta falt, hvardera. lika mycket fammanrifvit, fattar i ef glödande di- gel låga, göres ftörre delen flygtig, och lemnar al- lenaft > en liten del, fom efter utlakningen år en järn-kalk: NER

19. Af bly-glafets reduction til bly utaf jårn, fkönjes ån vidare jårnets phlogifton; ty då filfver med bly, på en teft, omgifven med en järn-ring , afdrifves, och blyglafet hinner til järn-ringen; re- duceras det der, och kommer at rinna til en god: del ned imellan ringen och teft-brådden, alkan ma vara få vål utlutad och faft inflagen fom mös jeligt år. RA Ra

20. .Genom järnets blandning med fvafvel, fås. medelit lindrig glögning, tiltåpt , en crocus Mars, ; USg

sä 175L Jul. Aug, Sept > 209

tis, bälket ockfå med de öfriga cementations ma- terierne, fålom kokfalt , alun , vitrioler, med flera . falter, förrättas kan. EE a

022. Afhepar Sulphuris, fal mirabile; arcanum duplicatum och fera af acido vitrioli och alkali fammanfatta falter, uplöfes järn få val fom andra Metaller genom fmåltning, och bringas til Salini- fka maflfor, i fynnerhet då åfven et erforderligt phlogifton til de tvånne fenare falten kommer. 33: Af den uti prober-konften tiljårn-malmers proberatide brukeliga Auffen , beftåernide förnåmli- 4 Salt af alkalifka fälter, glas-åmnen och phklogifton, öråndras järn genom fmåltiing dermed, ifrån fmi- SARS UARKOE 6, R tack-järn med några pro Cents äfgång uti fmåltningen..

> 24. AFfen del vålartad jårn-malm, fålom Bits bårgs malmen, tilverkas uti masugnar et fmidigt tack-jårn, hvilket låter vål fila fig farät tålnågot fmidas kalt: men med jåärn-profs fluffen blifver — deraf utt digel et fprödt korn, fom under hams maren frraXtbriftera ftycker.

55. Då järnets egna phlogitton ökas med orm gifning af fådana materier, fom en ymnig öck tåmlig eldfaft fettina innehafva; fåfom horn, klöf

es

tiltåpt ; blifver af järn, ftal.

vg

210 L7SE Jul. Aug é Sept, å

26. Järnets förhållande emöt glassåmnen år af den befkaftenhet: av fedan denne metallen fört. blifvit gjord til glas-åmne, nämligen til en cro- cus eller kalk, REN han fedan utan möda med dylika åmnen. Hvadan kommer, at järn-fil fpån, fom icke med bly på fkjerfvel förflaggas; likväl efter des calcination, utan möda med bly-glas el-' ler blyskalk til olas vader fö Sacha I

27. Som ock järn-kalk uti långt mindre hetta medelft tillagda glas-åmnen förflaggas, ån genom phlogifton' reduceras; deremot de andra metaller behötva ftarkare hetta til deras förflaggning ån til redu&tionen: altfå ar ock detta en mycket fördel- aktig egenikap, fom då den rått vid fmålt- proces- ferna blifver rakt tagen, lågger grunden til järr nets förflaggning ock rena atlöndring ifrån de åd> lare metallerna. GR tt

'

28: Ehuruvål roftad järn-malm ”hvarken för fig allena med en half timas blåft och hettatil glas fmålter uti digel tiltåpt , eller kalk-ften, vare fig bränd eller obrånd, för fig allena, med lika hetta i digel uti en Prober- kammars åfkja: dock varda

e SE . « Fr | - Öv RR bågge, lika til vigten, fammanblandade, med fådan hetta til et fulkomligt rent och fvart glas. 0

29. Flufz- eller glas-fpat, blandad til likamyc- ket kalk, gör fämma vitrifications verkan på järn- malm (28), på mindre ån hålften kårtate tid. «7

30; Svafvel-blandat jårn, fåfom fvafvel-kis, blifver med lika mycket brånd kalk-ften, genorg en half timas fmålt-hetta tilfammans en fkjer-ften, med allenaft en liten flagg-hinna derunder vid di- gel-bottnen: vifande Skjer-ftenens drygate st ån

en I

PR + Mys JolAig, Sept > 2

ågne kifen; klarligen, at kalken: fig tillika n tilen flen eller Ik; er-ftenfammanfat.

d Vv - | K & 0;

a

Men af fvafvel-kis, ärfenicaljik kis, ocho= åkt kalk, hvardera lika mycket med hvarannan fammannifvit, blifvér genom en half timås fmålt- hetta en fker-ften, tillika med en myckenhet fyart flagg rundt omkring, och fås fkjer-ilen hår min- dre til vigteh, få at af I lod fådan invågen bland- ”Hing, föga mer ån + lod fkjer-ften erhålles: hvilken fkjér-ften få vål beltar af järn med fyafvel-fyra , Tom arfenicum blandad; röjande fig under digelens

(0)

afkylning genom deras från fig gifvatide lukt, förft

dei.

É

arfeniken och fedan fvafvel-fyran.

032 Tre fjerndels lod fådan blandning (31) och et halft lod glas-fpat, gifva medelft en fjerndelsti- mas fmåltning , en ikjer-ften af lika befkaffenhet , - tillika med en ompgifven ivart-brun flagg, vågande UR KS IE de rf ger AT RE Re RE AR

33: En fynnerlig järn-rik, fårg-cobolt, fri från arfenik; men fom i det ftållet innehaft fvafvel, har Efter des roftning gifvit .et Imidigt, båfta ftång-. Jåärndlikt korn, medelft järn-profs fluffen och frark. "fmålt-hetta, famt blifvit fedan med tikats <f arfe- nik och glas-fats, genom fmåltning, et kalibråckt järn, hvilket icke kunnat återfå defs fmidighet, Skönt ån det der efter undergått roftningar och Starka fmålt-hettor: fes uti Kongl. Vetenfkaps A= .cademiens handlingar för April, Maji och Junii

månader år 1746. ifrån po 119 tili30:

é 34. Enår nu af deffa gifna rön et kall-bråkt Järns fammanfåttning vil utletas » fa. finnes at (7, 3, 95 10; 323.) at de der nåmnde 4 half=metaller ifyn- Gol Oz / Per=

3 -! bag

nerhet kunna gå in i kårnan af järnet, och fig der med tilet korn förena: men aldenftund regulus cobalti intet gör et kall-bråkt järn, i fröd af (33)3 få blifva altfå trenne öfrige, nämligen regulusan- timonii, arfenici, och vismut (7, 8, 10.). Af deffa trenne åro den förfta och fifta, eller deras malmer mycket fållfynte uti Svenfka grufvor; men Arfe- ika icke få. Blifver Prdenfkal arfeniken allena öfrig , fom kan hos ofs göra et kall-bråckt järn. At ock famma gift åndrar det båtta och fmi- digafte Järn til kall-bråkt, famt dervid fig ganfka ftarkt fåfter , och fvårligen derifrån ftar til at fkil- jas, vifar (33). Yttermera betftyrkes detta dermed: at et kall-bråkt järn år låttfmålt, ock at arfeniken år ibland alla: mineralier den kraftigafte at göra frrång flytande malmer låttfAytande i elden.

> 3$. Betråffande nu fåttet at af en Arfenik-hy- fande järnmalm tilverka et godt järn, och omige- nom andra kroppars tilfats ock blandning en fådan oart må kunna hjelpas ; och detta fåttet täledes blif: va grunden til förföks anftållande i de ftora fmålt= ningarna; fa år til mårka, at arfeniken båttre och låttare ifrån en terra martis genom calcinationer -och brånningar flyktig göres, ån at han låter fåfta fig vid någon annan tilblandad kropp genom fmålt- ning dermed. : Ty inger metall eller half-metall finnes, hvarvid han fig ftarkare fåfter, ån vid järn, fedan han genom fmåltning fått fig dermed förena , (8, 33 ).' Alkalifke falter figera och binda honom ' mer dervid, ån taga honom derifrån (8,). Svaf- vel blandar fig vål med arfenik, och blifver deraf genom fublimation et gult gift ; men duger icke til fmåltningar, Glas-åmnen gå dermed til en flagg , val förftående , få mycket fom derat pot en.

175: Jul: Aug. Sept, — 213

qv: ir blifver , hålft altid en ftor del deraf i rök: om hettan förfvinner. Men arfenik med järn om fmåltning bundit, tages icke til fullo der

ifran at glas-imnens förllaggning, fes(33): kunnan= de de faaraft förflaggande ämnen, fåfom kalk och

is-(pat tilhopa, icke eller fullkomligen fådan tanikilgning göra, fom åfven genom åtfkillige för-- fök blifvit utrönt. En blandning af fvafvel och ar- fenik. med järn och kalk, utgör efter föregången fmåltning en arfenicalifk ften eller fkjer-tten (31), "hvarvid äfven en myckenhet af järnet; förglafas och går til fpillo: hvilket ockfa fker, då glas-fpat til förenåmnde blanning fåttes (32.) Fördenfkul kommer en kall-bråkt och arfenik-hyfande jårn- malms til godo görande egenteligen an på en be- hörig roftning: Kunnande denna oarten mycker båt-

tre på fådant , ån något annat fått, genom andra kroppars tilfats, hjälpas; hälft arfenikens egenikap år, at röka bårt utan fmåltning, enår han ej får na- on annan kropp at fåfta fig vid,och bringa den ala med fig i Hufs. Til ar få denna oarten få mycket båttre bårt genom bränningar och roftnin- gar, kunna imaå kål til malmen blandas, på det Kolens phlogifton mätte i möjeligafte" imåtton hjel-. ; Pa til, medeltt. en ftark AE RSPR, at göra hofom yktig, "och omfider deraf genom fmåltning et tåmmeligen godt järn århällas.

36. Hvad det rödbråkta flaget angår, få hår- för fädan befkaffenhet egenteligen af en derhös va- rande fvafvel-fyra, hvilken icke genom tilråckelig roftning blifvit utdrifven, Hvadan ock et fådant "järn år mer flrångflytande >; men fom denna oart Acke går im i merallens Kärna, utan allenaft häller fig vid ytan, håltt pg sc an med SEIN ÅR 3

Or

2 1750 Jul) AugPsepe förfvinner, och deraf det båfta och fc egafte järn vars

dä kan genom behörig roftning och (måltning, al= tid mer gållände, och nyttigare til allehanda hög- nådig, och'oumgångelig redfikap, ån det fköraoch bråekeliga kallbräkta järnet :-altfå år ock angelå- get, at malmen förft vål roftas; och fedan, ar frället uti mas-ugnen icke göres djupt, på det järnetimå: hålla fig defto mera qvikt, ochej för ftöra, men fléra och mindre utftickningar blifva: då icke fela fkalj at af fådant tilverkadt tackjärn det bälta och

fegafte fång järn "Kan ”Utnidas! 0 ver fire area

ORDER "TAC Sept,

föra rk GS RAL ILNS LVR På en Aker-vilt, til kokornas. fönderbråkan. de på flark Lerjord, ock dkerns behöriga tilre- dande och myllande under Jänings tiden Pad vid tnfallande mycken torka. 5

fä ABA ORT DEN MAGNUS LAGERSTRÖM. =.

Ho, olk-briften, och lego-hjons dyra dags-ver- ot ken, nödga efomoftaft en Iandthushållare, & — håltt vid fvår- brukad jord, och då fånings tiden Fn , at vara omtånkt på verktyg, at litta fit arbete, och fkaffa fig någon Befparing

i utgifterna, 2 TALAN RS HR OT

Ju enfaldigare fådana verktyg åro, ju behage- ligaré blifva de för Landt-hushällaren, befynner- ligen om nyttan fvarar emot det påfyftade ånda- målet , FS | ; i , Feat SURT ' COR Or i öv En

SR

= Lä 2 ran

ic)

En AA fööväll, från ock uti vd Lands-orter kal en Aker-bult, år et verktyg, fom långe fedan; år candt , Frach. fom. Vid akerns tilr edande, | jamnan- res och Hekeas nedermyllande, i alla tiderhaft fin ora nytta, håltt når jordmanenär låte-brukadyoch Fc ic fand- eller attt och atman lös jord: LINE hå € MER, | en at ödesbräkg en: vftyf ec jord öch de doge uti ar. haftig torka, befynnerligen vår-tiden, ge=' nom; 6 ming ellerannat. upkör: ande förorfakade” ora ler-kokor,' och sbehörigen tilreda åkern, at! kunna emottaga utfådet til nytta, famt låtta arbe=' tet vid den vanliga harfningen; dertil'år en. fådan: vanlig. Åker-vålt eller Bult ganfka otjenlig; emedan derigenom åkern vål någorlunda: jämnas, men ko-: korneiicke fönderbrytas,. utan blifva allenaft ned-' trykte i jorden, RR en ftör Al at ov ådet ova RN

Sr DEN Sd. Man få ag fördemikul sly Hö uppå akrarna en m .ckenhet af folk med klubbor och hackor, fystö atte at fönderflå de af torkan förorf: kade dtora:ler-kokor, uppa den. vid ena del hemman på on Hifingen befinteliga flytvader-jor- den, hvarigenom icke ållenaft riden ganika mycket.

utdrogs, utan ock utgifterne för lego-folk, hvareft, vanliga dagsverken af egir folk ke kunde vara. tilracl Kelige, anfenligen öktes,

föreftod vid en min gåtd uppa LL flod JERGA öde, -hvarföre jag fåll på den tankan, om ickesiden vanliga åkersvålten genom fpåckande: AR LE ide järn Bg kunde göras tjenlig at utr

216: 1751. Jul/Aög. Sept

utråtta det, fom eljeft fkulle: fordra många dags=!

FRA AA

trodde, at karta järn-taggarfom icke voro långt åtikilde,' aldramindt (kulle hindra vålten uti des'kringlöpan« de; Men då jag fant, at ehuru kårta järntaggar- na voro, deras genom wvåltens: tyngd förorfakade nedtryckande, icke ville tillåta vålten at omhyvålf- va fig på fina axlar, utan at han lika fom en annan” harf, dock med ttörre befvår framflåpades; fånöd=' . gades jag at:blanda de efter långden inflagne järn- taggar med: kårta efter våltens peripherie rundade: och tvårsföre frålte knifvar, hvarigenom jag århölt” mit åndemål, at den famma uti fit kringlöpandeic- ke. hindrades, utan tillika fönderfkar, kroffades jämnade ochanyHade Ler-jorden, få at åkern blef nåftan, lik en fin tilredd trågårds jord, och jag med två håftar och en dräng, utråttade på 12 å 2 da- ar, hvad jag eljeft icke med 6 å 8 dagsverks och. lego-hjon på 6 och flera dagar förr kunnat utråtta.

Jag verkitålte det famma genaft, dr i

Åtfkilige Landt-hushållare af mina vånner få-. go den tilårnade vålten, medan den famma var un- » der arbete, och förmente, at jorden fkulle fåfta fig emellan de efter deras tycke för tått fatte järntag-. gar och knifvar, och fåledes göra den famma önyt> tig; men fedan jag fökte at öfvertyga dem, atu- ti ftor torka, då denna vålten mått behållas få- dant icke kunde ftå at befrukrtas, emedan, når jor- . den af tjenlig våderlek och rågn vore blöt, en dy- Lik vålt icke fårdeles kunde behöfvas, utanen vanns lig harf vore tilråckelig nog,at fönderrifvs ;jorden, chuvu hon ock vore fammanpackad , uphördev de vål med et fådant inkafts påyrkande, och -

| ida

bida profvet; men jag, fom vari ovifshet om icke något 'dylikt torde hånda, tog ftrax en annan vå t, och låt bella den famma med råta knifvar ef- ter långden; och med efter våltens peripherie runs -dade knifvar på tvåran, til fkiftes:- Af hvilken jag haft nåftan fåmma nytta, fom af den förra; Dock håller jag för min del den för båttre, uppå hvilken knifvarne med järn-taggarne åro blandade, emedan "jag tycker, at jag båttre med den famma vunnit « mit ändamål. Jag har, fom åfvan förmålt år, af deffa fåledes beflagna Aker-vålrar', både år 1750 och jåmvål in- nevarande' år 1751, haft mycket nöje, och derjäm- te anfenlig nytta och befparing, bade uti jordens tiltedning ; tidens vinnande och utgifterne, hvar- före jag trodt min fkyldighet vara, at af fådanaå- ker-våltar infånda til Kongl. Vetenfkaps Acade- mien modeller, och underftålla hvars och ens om- pröfvande, huruvida de torde finnas af en fådan befkaffenhet, at jämvål andra hushållare deraf kuns de hafva gagn och nytta: varandes jag för minrin- 4, ER aldeles öfvertygad , at ingen lärer ångra et a enfaldigt verktygs anfkaffande.

KE EE

— För deras fkul, fom ej hafva tilfålle, at fe f jelfva modellerna, bifogar jag hår en kärt befkrifning.

» Vålten kan ee af furu, i brift af ek, hvaraf den iamma kanfke med ftörre nytta, hvad värak- tigheten vidkommer, torde kunna förfårdigas: 10 qvarter lång och 16 turn i diameter, blifvandes den famma af järntaggarna och knifvarna,yhvarmed han beflås, nog tung, at icke frörre tjocklek behöfves. > Jag har fördelt den famma , dock utan at tro, LJ : Os at

(Å

å MM | j så BUR

ät mma Broder fköllev Öv uti å5 rader rundt, Oo

på rt - so I änder SS vuds AR Ta ling (mal 1 ets |

ylande

Rat EUR ket iof

SS

;

hi Väl L 2

teny til 2 sd dolk byter så : 6 Boda tum långa varandes bigge åndarna ör cdde, med 2 tums rr aa fpert: ir, fom åfven 'uti fö 3 dina frållen, efter modellernas Silvia fa tt [ dakogter afh livat ar än axlar; och up Y fåttes en järn! I jake rose ifrån den ena I ån til. de dragningen på åker 2 ne håffar begv est ock, til koftnadens Bl nn Ru något härdt trå taggar. och PR

i Figurarna 7 web gifva nog EN om

EA a AE Ao RR Po EA

Sr EB

>

ägt Jäl: Aug. Sepe 51

I 1 Slonr belågenbet le vartabryner. RA Afvågd af Hjo RET JACOB. GADOLIN, 4; no5ota

en MER se öm vatnets förminfkning - i våra 8 fjöar ock haf, har nu för tiden billvirt myck dt ket: gångfe. blan de: lårda. v

| AR kommer derpå an, om "längden emellan ; jordklotets meldpunkt och hafsbr ynet, då vatnet i anfeende til des. dageliga af- och tilflödande har en medelmåttig högd , nu för tiden år lika fom den varit. fordomdags, eller om vatnet med tiden fmå- ningom få minfkas, at hafsbrynet nu år mycket nårmare til bemålte medelpunkt, ån för era hun- drade' ar fedan.: | Hvar-och en lårer låtteligen. finna, at man fvår- ligen kan komma til råtta med denna frågans afr » göraånde; om det ej. medgifves, at några höga fjel- lar eller jordfatfte ftenar-och bårg; altid behållit famma afftånd ifrån jordens medelpunkt; derföre hafva ock de, fom underfökt denna fråga, i fyn- nerhet' varit an gelägne, at igenom rön och måt- ningar få veta ådana bårgs' högder öfver vatnet, eller fkilnaden emellan deras och hafsbrynets afftånd ifrån jordens medelpunkt.

| Och tom Åbo lirganila, Slots beligokhet äfven blifvit andragit til exempel och bevis emot vat- nets ENA få har 128 varit föranlåten at at- våga, defs. grundvals högd, förmodandes dermed Arb allom dem et nöje, föm åro angelågne om fanningens frambr ringande i dagsljufet.” Åtminfto- ne torde detta tjäna til et prof i tramtiden, om och huru mycket vatnet ärligenaftager. ge Få aD,

dd 1781, Jul; Aug, Sept.”

Tab. VII, Fig. I. föreftålles Sjdriera grund= ritning, och hyra det' på tre fidor med vatten år omfutit, fom ock des belågenhet € emot våder- fireken. 4

Rundt omkri ing, undantagandes den våftra- Gö dan', år det omgifvit med en vall, hvaraf et. dtycke år föknadt med. Ava;

Uti vallen år likafom infkärfrade et bröftkärå, muradt af gråften nedantil, men ofvanföre af tegel. emellan flyckgluggar na, och 3 är ucmårkt med lini- en ca. |

Fång- SR år BB. G ; ; > Yttra borg-gården C, dov inra I bör SR D. På yttra borg- garden år en brynn 75 och i i ör fra hörnet en Källare 2. — NN

Det tyckes vara redigaft, at förft Älta de äh 4 ferverade punkters relative högder, eller huru myc- ket den ena befinnes högre, ån den andra, öfver en antagen horizontal plan, hvaraf fedan allas deras abfolute högder öfver vattubrynet låtteligen kani- genfås, (3 rare Man vet en fådan gifven punkes högd deröfver.

| For, Tome + oSåledes fom den yttre fidan af förbe- 5 miålte bröftvårn år alralågtt öfver vattubry- net,få utfåttes, i få ådant affeende, högdenaf.; punkten c, hvilken år tagen på an åsvallen in vid åndan af muren > > FORT 0. a

Samma bröftvårns öftra ånda a år r hög 30,

Slottets nordvåltra hörns e kögd - rå S.

Den utbygda tornfoten g, fom kader | pået jordfaft hållebårg, hvilket ftråcker fig in under en del af flottet och åfven flicker:

r7sSK Jol Aug Sept, Sig fig fram utanföre på den norra fidan,; har - Rn RE a a et es NE, de + Vid fkarfvensafflottsvåggen och fång- «0 Sargon ar hogden = oo 3 orda 14.8; — Otta alnar ifrån flottets fyd-våftra hörn ln år högden af pundten Z, = - 0 — Högden af detta fiftbemålte hörn har ' jag ej få noga kunnat afmåta , för den dår i

långliga tider förfamlade myckna orenlighet fkull; dock år det klart afbackens lutande , at den år nog mindre, ån denna fifta. ; Inra borggården år, tvifvelsutan ge- nom fyllning, gjord horizontal, fåfom den ock öfver :alvår ftenlagd, åfven fom den yttra; varandes högden af punkterna 4. g. (24. 3. Yttra borggårdens högd vid defs vå- fra gafvel p: Last. äg få atnets högd uti brunnen:s den 8 Maj! KS ON egon ser ä e 2. $:. - Brunnens: djuplek: under den antagna ROrKONten -z crt RE RET fa AE SE > Om källaren mårkes ; at den icke alle- ont i femare tider ej år nyttjad; utan ock blifvit med ften och grus få upfyld, at jag måtte låta fkyffla undan en hop fylls ning, för ån man krypandes kunde komma derin, Hvalfvet år aldeles ofkadt, men fjelt- va rummer få fullt , at. man knapt kunde rela fig, ar fitta deruti, Efter nogafte måt- ning” blir. högden af de lågfta ftållen uti dd denna nu vattufjuka kållaren & = os I. fv Gråsvallens högd utan för flotts-run-

deln B ; FÖRR GE ne - : så 2. 8. Sten-golfvets högd uti yttra borggårds

porten. En - - | 4. &Ö:

ss Häre or

at det år en hå 5 Äng, betesmark, : och lig. ger tåmn zontal. Midt i igenom eler, dår det är r högtt,. gär en våg til. fladen, fom meddand och ften, | på fått, fom me månna landsvågar år brukeligt, och ingen. 1 orten vet ånnat fåga, ån at a VÄGER byjärennt ifrån UsMminNgs, tider varit tils 0, RA on FNlDår fältet nårmaftt i in til vågen tyktes vara lågt, har jan funnit des högd, uti fö ro omrörde. afieende under horizonten. RR EL På de högfta. ftållen af fältet finnes deliga mårken dertil, > ati C "tilförene kryddgårds fångar och bru ad a hö når det år högt vatten, fåfom af vårflod. i fynnerhet, få ftåalla de lågre ftållen och - nåftan. hela fåltet under vatten, > Hvad nu egenteligen vidkom ; vahål gden öfvervattub rynet, fåhar ag i "på. af a se få t IN år ; ovistt, A . kl

Sr

ges IRA med någondera af dem, 'örut ål » anteknade; kal man ferax

af fumman, huru: hög den d od ) | unkten under obfervatio rit öfvel Van br: met; hvar brunnens djuplek - «och fålltets Fan ct RN er numrer. blifvit ut AA RAN a AKELE

eri all Be Lör

ä a liv då gasa år r befunnit de n

ör

VE &

1751, Jul, Aug. Sept, = 223 RR los lAMåj so, 3. 2 FA NYA SIG - in Mad

”-.

a E — Såfom en tilförlåtelig obfervation kan >) hår ock uptagas, at jag den förfta Maji fant. på frranden omkring flottet varaaffjön ' upkaltadt allehanda fjövrak fåfom af grås fpånor och dylikt, til den högd, fom hår

—— »Et medium håraf blir 2. 8.

7 Antingen nu detta medium fullkomligen tråfs

far in med det råtta, fom borde finnas, eller ej,

få gör det icke tilfaken i anfeende til fjelfvapro- blemet; d attninftone kan man vara fåker derpå, at det ej fkal gå långt derifrån. Til exempel: om felet fkulle fliga fig til en hel fot, det man dock har föga orfak,at frukta före, få fkulle, om vat-

net faller 45 tum på 100 år, deraf allenaft följa, at

fNottet vore vid pafs 22 år förr ellerifenare anlagdt

ån det verkeligen år; hvilket årtal år få ringa i

jämförelle emot fotters urminnes' ålder, at detal- deles må föraktas' REL SR

bar Tilobt flut mårkes ån; at de anförda punk.

ters högder föreftållas i profil genom Fig. 2, 3, 4. hvareft' de med famma bokftåfver, fom i fjelfva grundritningen åro teknade, utvifandeslinien NV. vattubrynet. | sd

FALL RR dels Lat TE För, Tum, + Saledes blir efter det (pre sR ön me- dium, Fig. 2, högden af bråftvårnets våftra

åndas öfver gråsvallen fynliga grund, elercd 2. 8.

Fig. 3. Högden af punkten I eller Im 10. 7, org: ; Fi sg

ök

dera

fMafkigt, fådde jag i nårvaro af hj

detta f åttet 5; har en Lieutenat fom I

3 J LR ? | j g RR Si JA - Rn RKS, AS NEN

ÖN SNR og a å On Va NN a ÖR

NOTED 7 SAN SES RÖNEN je ; X VER ARR ANGOT s | Å - SG a ER Me Fi .4d runnens« djup un er h N RET RANA fr RN D ; NR EGEN 4

tr i; SSK Den til hålften ide pals op opfy! rens högd, eller 2 RE ER a vå Gråsyallens högd” kr du delen, eller

Re. Och få vidare. ; Ne Den vs nad VA

t få höft eller å AK Rd Kd SE lost 2 mån, har jag förfökt tvånne gånger hå: ON går d Fredros i V ermland: når

Ke midt. i Februari månad ,då från: då

med ftark fkare,; fom kunde båra at: går 3ide år 17590 den f Febr. då. ingen 4 (nån vår, utan vått oc

ten OCK tvänne andra mån, til prof på € Moll Ca ;

| bered. Bågge fäden bokades ; blefvo mog: ie on

HÖR det fenare, Rag allenaft af tr frop Räg, gaf 4 jerdingar. af fig: jcPa ryktet af bor ej långe hårifrån , fådt fvedjeland år 17505 på famma fått,

och fått ei ovan ÄRAN RE arsväxt, m mögen öm bölleg, derpas CE RE Se Sr SS SATA

Härvid ä år nu intet a Mu

H

> AS GG WSR EG K AON G SA NG i NE HA ; R p j. Å | a 3 ” z | i i ge ; -— 0 få ; st, Jul: Aug: Sept: = 225 Wen ENA nad He

Her landet måtte vara beredt om

» fåfom vanligt år til Råg-fåde. 2:do oh NONE 0 VR : o ÖN. De MN mA 18

en måtte fke i få god tid före dagjåm.- en, at kornet kan gro förr ån Solen går

duren. Råg fom fås efter dagjåmningen

kare ån vid Lars-måffo tiden, merendels lika tjokt

fås på bar mark, vid famma tid, och blifver lig- gande på marken, harfvas ned med et drag eller två, medan kålen år i marken; vil man ock icke harfva, få är det lika mycket: bågge åro förfökte, och ingen åtfkilnad funnen, 5:to Är våloumgångeligen nödigt för åkerlandet, få i detta fom annat fått at fkörta åker, at det hålles med goda farfkott och diken, fåat inga vattu-holor finnes på landet. För öfrigt påller lika, om fnö finnes; eller om marken år bar; åfven få om åkren år torr eller våt, allenaft fånin= gen fkeriFebruarii månad. Råg,fom fåledes blif- vit fådd, behöfver vid pafs 14dagars långre tid om höften, innan den mognar, ån annan vanlig Lars- måflo-råg: Hvarföre ock de födre Landsorter, fom hafvalångre fommar, fynas med mer fåkerhet ' kuhna få förenåmde års-tid, om annars marken | då år få hård, at håftar kunna brukas på åkeren. -

- Inkaft kan göras, at om kornet ej harfvas ned, utan ligger på landet, förtåres det af fogel; men det fker ej gerna, få framt icke fkaren år ftark och hård, at rägen ligger någon tid torr derpå; ty når kornet blir blött, fom fnart fker i fnön, få går ingen fögel derpaå. RA göras, at låta hafre ligga SA SS än

a oo "NYSE Ke - n | ” | 3

få " ar ME a fv " 1 - AM Vol

j NN Å ry ; ;

fn a let er ve la honom, ogerna, «. dt WIR ge NAT

Håremot' kan ock RE ge korn ne tr nar i fnön eller i våt jord, och: gär ön ider., "Men | förfarenheten vilar,at vatten fördårfvar intet, utan tilhjelp af vårma, och fåledes lider Kornet ingen Ikada af den kalla våtan, utan MaiRete HERlig i

Brad I til "begynnelfen. af groning. Ubjv' a or

vc Når man, för tidigt i inatfåa vinterd aföratit ä förhinder, ej kan få om höften, torde detta f anings-fått finnas nyttiet; och om det fkulle , — fomijag förmodar, ältid' "lyckas , höruä mycket åf” ventyr tfkulle ej höft -fådet derigenom” un vika, hvaraf det ofta, sedan innan VAERra 099 ige St

fkada? 4 a Ca FAMN TNIS SEAN : ) , ! i | ARNE : SRA t nn Vi SNS LÄRD

He 21: Sept; FIG PERS SR ARE + ” Ö 4 RR å

5

AR OK FR a 0 Å us ER ; a Ö ta rg F ÖR SÖK a Mer Giorde med 4 trenne itf SETS SN dr - CRON STEDT. & sr STON

ot var förefaller få almånt fom järn, och 3 "deraf: lårer knapt någorftådes finnas n era, in= nom lika ftor rymd med den vårt kära F ader- -nesland innehafver. Det förra hafv AE ymici til- råckeliga rönt, da de. åtven i djur- OC Kap FR tkola funnit någon gang cen fådan jord, f fom med tilfatt Phlogifto gifvit. Järn. Det fenare åter eller öfverflödet af j järn i mång flags äksA har borg S z haft den Påfölgd, at vi Jb hushålls»behof nyttjs

bv

å fö VN kd lävtaltgifvic metallen | in halvigenom tyngd, fårg,roft och tion; :: men gått förbide öfriga fin G er hafva trodt, dem vara hår til fångs, för rrån i nyafte tiderna, då; malm-kånnare up. tåk: några få åflom den tennhaltiga från Våftanfors,

Dannemöra ; Kimito Finland och Hålleforffen,; Blodfter fran! Stollen, hvit Spatförmig j Jårn- -mali ns

js Ifbårget c och Kriftierns bårget ,, Eisen- nat och Eifeniram i Norrberke ned teg fom. | förde vara do båttre bekante,

Fest Icke defto mindre kar jag faknat, både i i böc- Kör och hosifamlare, kunfkapen om trenne' flags jårn- nalmer, a färfkild befkr ifning nu föl- jer, i afligt at dermed fågna malm- ar pch : gifva dn til deras claff erande. fö

ve (1) RR förfta år a uti Baftnås koppar-grufva iddarhyttan, der den faller i ymnoghet, in- fprån gd.m ne kop par '-och vismut-malm, men. [ ål- lanren llorsdetb och har deffa kånnetekens. vo ra Ör Är til fårgen rödlått, E och frundom sb TON Ya bön br bl ite 2 F: aller grynig i FAR Krk fe ig: NGN aj J jön itil ec-h pulfver; gifver dock få och matta iftor . för ftålet .och vifar ingen: mångfidig £i- år ti älle. Sd at fkjuta an emot. lösnor bårgarter fåfom Badge a det altid

Vr ” st Lå

rt

4 Å ' en Å N T a &A a ; ; Å

4 NEN | | ; NR URS OR NSL gy

4 Å LIN Å ad é RA AN

I : : a PIREN | hp FR bo

N wo - r

AE TE Be ala na något af t så in äl SEN til fårgen,y och frår emot fmältnin; blåfter, dr: ån någon bekant : Nn Hifver dock omfider glaslupen, men icke Byrande, och gifver lukt af fvatvel- fyra vid dark: hetta, LG

5. Smålt med. lika mycket flufstpar för fack blåfter, is minuter, gifver en blekgul opac flagg, fom år allenatt. halffmålt vid born men 65 glafad. på brynet, der ock .degelen blifver få hårdt Wp fom. vanligen fke plågar, n när 6 AulR- Ipar förflaggar något åmne. |

4 br kl T | & ) FN X 4

6. Gåter icke med fyrliga fpirius.

Drages icke af magneten, förr ån han ra ge blifvit med Phlo giftoroitad, då attractionen Sher ningom ökar fig och des fårg mörknar, bed

va. 8. ,.Scdan pyatvel fyran å år atr ökt, och kolftyb- 'be dertil fåttes, i tjenlig” tilftållning med deglar "för åsfjan, märkes zink afbrinna med den vanliga

"lågan; men i måflings prof. får SÖREN ANGER [ ardeles tilvaxt.

9. Är otroligt vård at ödaddr Her at bringa til järn-haltens gifvande; ty i vanlig eld-grad med brukelig flufs ör järn- -malmer, har det för mi varit fåfängt, utan har då alt gadt. antingehien feg flufs- -matla, fom varierat til fårgen efter gif- ven hetta, eller har man Fått flagg utan Järn-koörn.

Sedan många prof derpå mifsly 'ckats, blef af Dir RER ör derpå mi RR at dag med fortfara i farkare eld-grad. Derföre afbli- ftes. 2:ne i Ztimar med en fiufs af 1 del kolftybbe,

t del falmiac eyrgör Begelkal, 4 é del borax, + for

och

IA jaja NCR födan i SN ktes hafva gjort . mindre gagn, och; det vd många imå, och i det fena rt orn til 30/1 och magneten drog mycket pulfver, fom

vid kolftybbet, få at halten går fikert gre. NV id "detta har jag dock. mäft låta bero, för befvårlighet och -ofåkerheten ät. få deglar, uthårda. lika hetta; ty de; fom nu brukades, 'vo få mjuka, at de af tången ihopklåmdes och fes eljeft, för famma blåfter, koppar-prof i 10 och jårn-prof i i 25 minuter. Det falne Järnekornet var ar och drogs frarkt af magneten. ;

RED RR

så 4 ERYg u SS par a

PRE et t andra foot finnes i köret uti en koppar fkerpning på högden af Bifpbårget i Såers” foc- k är bo öl NER år: af ;

följande egenfkap: — =

| & Tlgen århvit-grå, och vifar bfottet in ; ils ; ba af Particlarna, utan år glåntfande li fom en del quartz och Spat-fjellig kalk-ften. ; stag fött ar r ingen : får deles hårdhet, utan låter fig rifvas. Sk hvit. pylfyers lika ätB, MG kalkfron.

/ j SF ”

NNE . Sprakar fönder i i klden ,;& vinet då ingen lie ell tråk; s-Aåmen a blifver rödaktig til fårgen:uthårs daöftn nas het : ca för. ftark blåfter i degel, utan at Gro fa enfam icke ftått at: OSA til 2 kalklens el ler för håller fig derefter Fälg "bränd | kalk fren; men dv Sm ålt mr od lika. arvniet fuls-fpat i ii2 mi a puter, går. til. älatsblek-gulv opatt. en fom. Past

0 procent; men en del flagg var |

ponbinnr 1: Sk tuna spön ev igen | om N

ars likt colopKonium:. DAVA Yr Aer RE . EG 6 4 ät Vä ade OM Rc lanlörlas + ,

va Är -ganfka. tung, nåmligen inemot. 6. ganger; mer ån varten, och år förhållan et emellan, deras.

tyng sder fåfom f,825 tili 2000, sto hav be td

20 16. Magneten har til denna art ingen attradt oy | förrån den med hartz (phlogifto) blifvit långero= sad, och år i-deraf anledning tagen, at, fedan den på tenn, zinko oe "hära! metaller Fafö IL t' blifvit PrODEARE Hu vägt 20 RT AN t) bira NR å ÖR SN RR oa RS RrEN ;

a RS IOTNNNG D JOS Deraf utbringa järn, iet lika. :prof. med: dety

fom på den föregående arten blifvit anflålt, faft hal- ten icke fåkert kan upgifvas, efter flaggen hölt fig. feg och kornen voro ftrådde: både der iséh i det ofvanpå liggande kolftybbet. ; dag Ramn

8. Med sejd OT SEO denr så varken RR roftad: gnat Nar

fbörgteks GRS TIK AE en & BERG a Hj (3 sög 3 för Py (mp ”Måjå ifferk i Det tredjé fr år räffar | i en räd; körtel uti fpak-grufvan på 'Våfter-filfbårgety ftående in=+ nefluten af derb lefver-fårgadikjes: yst mr vals Kinda blef utrönt f dant: Md | SRA

; Färgen vär fvatt » Pe texturen a RR glån- fihde; orotter föll likt med flint-a er es antinge 1 exa eller Concayve y tors vo hela urfe:

lige liknade Så sd sa bärg HIDE eller. de tåta ften-

cg

kolen, "at den? Båifla KRt Kunde SÅ -haftighet förtaga fig derpå. uh | 4å a

"ig: Hade ingen fårdeles hårdhet, vindg dkra- / pas "och litt Pulveriferasy, Var bn del

in

a. hå tr ealcinations. Motala | ir Kr Eran. solade fv: fvel-fyra « och: blef brunaktig tibfärgen! in | md e 1 MH ERT rad Sö ENL, IX ogs af magneten. något förr rs. men, ftarkt SH gener. ANS QI annv ue SKADA . AF litet Hårdare Säplhde 7 tkålputide pda år ölts 2 Vanligt järnprof. en Järn-regu?

NV

pro cent, Kvarvid döck RE hade föra ja

uaded ling, gt Srsglengen rön göres. följande. j - Nå 0 ARA 9 j Hr RR / så IR IC | + Vorkengrn. dh ag ge i ta SST Jå

WIN,

ångv mniyn. avtog -göra.mera: ån Fp eld Vid sadcilöekadiera dfkilja fig tydeligen från-den hvi> tå fpatformiga. järh=malmeny; fom icke-åger den. yngden'; sgåler. ofta med: -fyrliga fpiritus,. Vvärtnar. er vittring ock roftning, da han -ock fnart blir lig atiattrahbera magneten, faimt. at'i mindre hela tila nåt pj. annan färn-malm kvåfver, = så fålla ”- At man a rd bög at Ra Sgje sr

3 ådana och andra förefallande arter Ngn on : rar förflaggningen ffliäten degel, a RA och

å

Z e

och derföre bör fvafvellyr

a SA RT kr Är NA å NE, vanlige järn-malmer fom hår i Riket brukas och hafva både metallifka fårgen och e-:'

. genlikapen at draga magneten, åro låtte at handte- ras i jämförande emot föregående, och at: fåledes -Tylkarne icke hafva orått, då de göra fkilnad emel- lan Eifenertz och Eiffen eler Stabl-ftein;fådane fom förut nåmnes och hvartil de måtte både granat-och fkörlflag” torde kunna föras! "Deras kånr och blitva mera nyttig, om vidare rön fkulle in= tyga,' at af dem faller tack-jårn tjenligare til frål, ån af de vanliga malmer. | Jmedlertid tyckes N: 1 och 2 kunna i mineral Syftemer föras under

[3

namn af Jårn-flen. Ål Kö sd 14. Det tredje flaget af jårn-malm, fom förut befkrifves och Iiknar bårg-beck, har man för fit lynnes fkul tykt förtjena någon upmårkfamhet. : Des låge i faft klyft och icke vittrad kjes hindrar, at man kan föra det til Ochror, fom oftai fina mån- ga förändringar falla någorlunda lika dermed," ct

til: fkilnad derifrån må denna kallas kol-/peglande

järnmalm. Den gifver ätminftone Mineralogi an- Ådedning, at ickelita på yttra utfeendet och förhafta fig vid clafferande, hvartöre ock troligt fynes, at de i relationer nåmde: och i Viks koppar-grufva "fundne ftenkol torde varit något dylikt; ty bårg- beck var redan: den tiden bekant, och malm- famt bårg-arter i den grafvan åro lika dem, hvari den-

ji ER ag ka hö fr Bf / såffa f

ne betfkrefrie är träffad. ; ; FRONT OA OST TNE TSE OA SA dt Ages PeR28 Septimus

BRAVA w N

at

6 E y

SE

5 k

KR i ju

i BERÄTS TEL SR | bolbafräs bg och ped: Ne ön da SR fök vid Lunda Frålje gård, uti

7

a gr

CR ad

E ; Vingåker Socken belågen, R : sag n GERHARD WILLEMOT.

"Condubteur vid Fortification, 4 24

- nförita nyttan jag funnit med denna. Jar HM BF gelfkahvit-hafran, år, athon ökar fig långt ML merån andra korn: hal hafre-flag, fom hår å då orten åro i-bruk. Til at dyrka detta, vil jag an-

föra de förfök jag i deffa åren gjort på rad-kormy

och Ninale kden fåfom oförnekeligen de. ftris.

afte korn-flag, famt Ängelfk hvit-hafra.

ne feta Ar 1748, då Hår i orten var flor mifsvåxt på på kornoch hafra, gaf rad-kornet ej mer ån fjerde kornet, hvaremot Angelfk hvit- haka gaf fjette kornet. År 1749 fick jag efter en tunnas utfåde af.

ohafran,; tretton/tunnor: hvaremot en tunna afrad=

"kornet ej. gaf mer ån fex tunnor. F örledit år,1750, gaf rad-kornet 9, och himmels-kornet 8; men Än- " sgelika Serge Adertan. Hinner Gåva hvar Je tun= Pr but hakdider ; i . i en andranyttan, (csn fätnine fr ed är, säRt. a vår grofvare och kårn-fullare ån den vanliga. ren bar vågt Ängelfka hvit-hafran, och funnit, - at ex ottingar rad-korn åga lika tyngd med en tun- na Ängellk. Kvit-hafra. Detta gaf mig anledning atlåta målta tre ottingar rad- korn och en half tun- na oa förberörde hafra.. Derpå låt jag brygga af LG PT sv hvar.

re

uy EN

N

!

hvardera Ruse sitter FANN C

mycket och nåftan flarkare dricka

r hafre-malt, ån efter Faprknpan ROP kalt. medan drickat efter hafre-maltet far sifi fjelft hafva. någon, befkaktighet; ty Jades s ingen hu i derpå, och drickat makade likafullt fåfom de jar Åbemlat Jag gaf: åt(killioa go Si vånner at. fmaka håraf, fom på tilfrågan 4 MEM at drickat var rätt godt, allenaft at det t tyc ftan för litet fmak af humla: me täde 4 ar alsingen humla blifvit

de ftörligen derötver.; Jag fluirér örn g d an vid

bryggning af hafre-malt' kan fpara åtminttone.tva tredj e-delar humla, emot den fomtarfvastildr jet + AF annan fåd. Eljeft & år färgen: på hafre-dric

skar nog blekare å ån ' ASK dricka vafokorn-

Ke (04 ) 2 z 3 på): ds SJ er

rr sng iötelnel |

Hörpå

ktes jet ng nås nå

hy FR RA vikt MON SR f S

1 vEredje nyttans Tora Kn self NY er bläonr. |

v Far. års utom den flora båtrad: matvaf honomshafver | ; tf "Byns malande s' at des halm år: oförlikneliga

gottil föda i fynnerher:för håftar och får.

Hare häldte ån fomt: flags döf. Förleden: höft fant- jag, 'at två kärfrvar häfreshålm åro fådrygetil ut- -födring, fom ervolm hö Åt: 1750-:om våren fådde

ärta ata håldre hafreshalm ån groft hösrochde fer |

hår en bald tunna Ängelfk hvit-kafra,' bivåraf Ka

fick 9 tunnor hafra och 40 kårfvar halm, fom etan dör förutnåmda törfök fvara semöor:” sö volmar hö. Der fRulle vår? en ötraksäl ort "ång, hvarefb: mari På få for plats form fordras til en hålf tunna hafrås 4 tfade ökvinde bårga' go volmar hö. Strocket fom Plifrer efter denna fåd når der affkåressjåri; fy flerhet hytdigt ät gifva" Gumfar, den stidde: fpfin-

5 sad fåren Om: RN TT c blifva»defåfimyc- -

RE

EN JM råtta 2 fkörfel och jords | rk ride ; ar åkren hår vid gården, A Fia ler-jörd, år delt utitre särden , | et OR med ”höft-f ad, det ändra med vår- åd, det tredje ligger i i tråde, hvilket når det legat Ra tråde, gådesidet få langt: gödfelen hinnet d 0 fom mått f erötver halfva gårdet.. Derpå fås tör- 5

hött-få äd. Nå är. den om höften derpå år bår-

e eken eh eller två gångor;, efter fom ti- |

omft åndi digheterna medgitva. Sedan låter

n hvila til våren, då han upköres och I vård ij

fåfom” Köln eller denna hafra. iAn än Kngelika hatran fås, bör han ftöpas uti . ; ätten at ligga. deri vid pafs et dygn. ölhagt i FN fedan blifvit Titet torkad, fås hon på åkern he "tunt, fålfom himmels- korn plågar Läs, soch' .mylles neder någorlunda djupt. Sedan [. åningen å år förråttad, "låter mån åkten ligga en dag eller mer, efter fom våderleken fkickar lig: då man låter harf ven ånyo gå öfver akern. På lika fått brukar j jag få ad-och FER DR undanitagande ät kor net Det år til I mårkande, at. Ängelfka bafran ligger TiS den, innan 'den kommer Up: men fkjuter | fedan få mycket fortare... Når hon förft upkom- mer,år hon mycket fkild ifrån andra korn-och haf- or. 53 genom des” grofva broddar, ftora, breda ”och mörka fårg. Hun a dena häfta vil trifvas på plog-länd, tån-

MLA a IG 4 1. & nä

åftkomma ortltiard vil Gud, | ) RN a jr A BAR HAS ar es » Blakldegtr öd föder se cn

| na ö ÅL al NT Fr >. SAN AR MR 0 ; godta NN men hi

-- i |; | UT. | ; Sd ; ”-.

NR 75t. Jul.

| u TD RA G EN Rör Utur Kongl. Vetenfkaps adendal | v ; + ör sd

0 Y 4 NRA E RR Ao SER j 3 0 NG Wd RR ; 5 ; 4 , ;

famt inkomna bref och Handling EASER ar månaderna Julius, ing. och Sep är I75k I

ra [3] kk. AR PA k 2 Fa

; Nöljande vid Saltpeter verket uti Pindköging ; anftålte rön åro infånde af H. C. FR. LUND. | ie 1t:fla ronet, jr ag STAT 30 tunnor jord, bird en del är kalka. - bruk af gamla murar, och en del af fådan afkafon vid tvål- T juderi et halft ar förut blifvit utlakads. famt en del 2 års a håfte-; ådfel, fom lega under bar himmel, har blifvit på vanligt Tea 'afka ellerannan blandning, en lut utlakad, hvilken - kar It kokad; utan at filas genom afke byttor, h ar git Fil ikälp: rå faltpeter. | VR = 2idra Röonet. 30 tunnor jord, innehållande enahanda blanning JO förl, förföket; men legat. fammanbl andad ut -Saltpeter- -lådan et helt år, och varit allenaft en gang vattnad med gammal urin, famt vid famma tilf ål le en gång omkaftad: håraf har utlakningen fker med dubbel lut utan aflka och alke-bytbatr ge 1 åre | hållits 208 (kålp. TÅ LAM PELET ao tas glad RR fiser SG RÖMEL in gel FUM "Har åter med dubbel lut blifvit utlaka e DÅ bunnör jord af famma flag utur lådan, fom vid ans dra förfökets dock få, at uti hvart kar lades ibland jorden ae fkyfflar gemen. Alde och gifvit 254 fkålp: rå Saltpeter. ' — Okh berittar Herr LUND at. Saltpetern a förföket hade långt båttre utfeende, ån den at

det

; Å -K RR LE JE 4 6

; 76 ut I / - af der andra å åter något bättre, ån efter

3 fåledes tilverkade (altpeter, fåger han dare förföka, få til krutgörning efter s gemene man brukeliga tåttet, fom til me. Yep HOP och Haga BOnorb vara ar lika

Helfing land, har upvift prof på en art grå-papper fom ha ch gjort « NR af lök blad, ib, Öninarden "och några andra tilfatfer, fom han f jelf förbehållit” fig at uptåcka, utan at det ringatfte af lumporderi "finnes. Sammaledes et annat flags papper, fom til äl g ockftadighet tyckes komma i nog nära til Car- "dus papper, gjort på famma fått fom det förra,

sshöde den åtfkilnad allenaft, at deruti brukas få Åge fpån i ftållet för löf-blad. Academien finner, at

-deffa papper kunna, fådane fom de nu åro, med för=-

del brukas nåftan til alla behof, hvartil det vanlige grå och ”Cardus- papperet lågar användas; och af de förbåttringar, fom, Al förfta profvet för- edit år upviftes, å åro redan derå gjorde, tyckes A- -cadgmien hafva anledning at förmoda, det famma "papper torde ånnu kunna blifva båttre, Hon fåg- nar fig derföre öfver et påfund, at förådla til få nyta fel bruk de åmnen, fom hår tils aldeles varit vår då de : hålft uti et land, hvareft få mycken brift rö-

på lumpor, , til pappers-brukens i förnödenhet.

vd ' LS

Förutan de Metcorologifka obfervationer, fom sdageligen hållas i Upfala, hvaäraf Academien vil fortfara. at meddela utdrag i Handlingarna; får ”Academien jåmvål årligen Tådana Obfervationer.,

med mycken flit och 8003 rTedfkaper "IR ad at(kil-

svt) H rr F actor vid Öftanå ER a vu

Aug. Se fö

|| ||

ER RR :

j ånkilligasa äg Jakidegg teri Skkaton uti, Ut o Tornea Lappmark, af Kyrkoherden H DER: Uti; Tårneaåa af Skol-rmåftaren W

WIGELIUS 3 uti Hernofand af. Dottor. GisLERr, i Abo af P: feffor LecHE, uti Linköping af Le&tor' WIMI

"MARK; i Calmar af Lector FF RIGELIUS och i Lund af » Obfervator SCHENMARK: hvilkas lir

"> Academien icke allenaft tror fig böra hår med

juppenbarligen beröma, :utan! vil ock upmöntra derhoch andra, fom dertil; ärgdägenlen: at: Nf gent. hafva, möda och | koftna Lo gro 1 .deffa nyttiga anmårkninga 'vigtiga uplysningar-om- - he :om orfaker och mårken til RN RÖRA ln -föråndringar, fom ofelbart deraf kunna med: tiden hämtas; häl) Academieny få fnart hon. får ti ur icke-

00 digfamling af rön för många år, genom deras j jäm-

— förande fins.emellan, vifa ät[kilnaden emellan hvar- je lands-orts climat hår i Riketyi. anfeende til; våkr & ma och köld, fom lårer kunna gifva någon anlec

ning at födas "hvad flagsp planteringar och fåtslols -aktiga hushålls-inr åttningar kuona i hvafje: Lands- ort mråttas; famt i hvad mål.och huru: vidalandt- shushållningen der tillåter förbåttring, med mera. Sedan, genom deras jämförelfe med obfervationer

anftålde i andra lånder, vil ock Academien utfor-

EE TA Svenfka -climatets förhållande emot de: utlånd-

ka, fom Academien förmodar fkal:blifva för det allmänna ej mindre nyttigt och behageligt.. Aca- demien ön!kar derföre, at atmintftone alla Låro-hu- fen hår i Riket måtte var Ad förfedde med goda Ba- ;rometrer och Thermométrer; jämte mätt at: måta det. fallna regnets och: fmålta.fmöns. .högd, damt.at någon drar man:;blefve på hvart ftålle utfedd.at an- askng alla: :förändringar-ochi til Academienarligen in

VG KIA BEATA LA SEN a As NN de rr SE (all A NOR NY AN sjät.' - Kr ; MEST ARN AV Sa KV

1 fo IR

Ne TAN Tv dä ; LR Jå

rda anmårkningarna. Hvar 5, at Barometerns och Thermomet

åtminftone dageligen tvånne går en den ftörfta och minfta; hyara "Thermometern angår, gemeénli-

4

åntande vid klockan 2 til 3 ettermid-

LE

” i

efter,

re hyttigt,at yctalåningssoch —

- (70) O = (=

bed é ES Oo SR oe |

ON SELORN Utryla om ho. ra "Våren, famt ifens tjocklek och flyrka; når flytt»

FE SE RR NET sa 96 AGE SYRE Oe Uti andra quartalet för innevarande år , pag. 90. lin. 24, få väl fom i detta quartal, pag. 165, lin; 28. flår DODART, lås PER- RAUUF : hvärs Memoires pour fervir a V Hiftoire Natuveile des animanx äro å nyo uplagde , med mycken tilåkning i-Paris, år 1732 och 1734, utgörande Tredje Tomen af Franfka Vet, A- eademiens få kallade Memoires Anciens, ; |

pe sa RR

dn USM Lå a

På de rön , fom finnas! i | decta quartals. Handlingar. fo RN

Feten/kaps | Eje se om Orion. UR = r > Rön om Laxens natur och fifki som 0 i de Norrlånd/ka Lura famn > Nirs GIisLeR, tredje flycket, "fr gar! om fjelfva Fifkepla veg - 171 3, Befkrifning på hvad fått dricka gör i Nörya SER X | N | America af et flags Gran, af PEHR KALM. 190 A, Befkrifning på Epyptifka Bärg- Falken, igfjänd > ifrån Egypten af FRED. Hasserquist. 196 S. Rön och Förfök angående j järn, des förbållände > — mot andra kroppar, famt rödbråckt' och Kall=== bråckt järns -egen/kaper ox förbättring, DA GEORR BRANDT. Ce ff PE 205 — 6, Befkrifning på en Åker- vålt, till okornas fön Ån —— -derbråkande på flark lerjord, och åkrens NS -böriga tilredande och myllande under fånings- fr tiden, vid infallande mycken geda af Mas

; GNUS LAGERSTRÖM. "ck: fed få 204 7, Åbo Sr belägenhet öfver vattubrynet. Å af. > vågd af JAcoB 'GADOLIN. CC eb Ce 00 219 8, Förfök at få Höft- eller Lars-måffo-råg omvin= —— teren på Snön, af JOHAN ÅDELHEIM oo 224 9. Rönoch förfök, gjorde med trenne Velin gänett | ter, of. ACE. CRONSTEDT: Ölen 226

10. Bejkrifning om Ängelfk Hvit-bafras nytta jar bruk, efter anflålde förfök vid Lunda Frålfe- gård, uti Vingåker focken beligen, äl H. GeER- HARD WILLEMOT. = - 233

11, Utdrag utur Kongl. Fet. 5 RT dagbok, famt inkomne bref och handlingar , för måna = derne fulius, Auguflusoch September, dr 1751. 236

q Sv gå KÖR FR är 4 Hear | Ky

fd

”

kl fan

Rin är

Saptk SF A Re ANAR (Usfpannn nere; ÅA

”e

Iab VIL

Slotts

0

Ro

v€

se SAR

; Novpsnen

LAM

did NUR

-

Om & SALAMONIAKEN. å ALAMONIAKEN år i fi ck

st få bek nt falt öck rök eren, ar Onödig

AON

jelf hos Ch as af dem.

Ko Vonski 3 4 EMI EN Su

/ ifterna vid få är

Br lärer V Vard, at håt

ÖRE

-

oc

NR

)

i

$ Ä 2.

Ed

Oe

ES

er

et SIS sänd - Sudt Gi å | en tyckes vara ÖRE Et | ad Brant pig: sang I fördälje bv deg: fa Tal

fr ag dat ck: od rd före TR: 45 OR "ckraft, emedan: fe - rer metaller, Å Efyn de Br 'r 3 ök ” Så ö LAR PS i / Å RARP RNE rör ; Nå å SR ; låfnin KE ent 2 ort förrads"

AC Eek 167

cum ; Armoniacunss MänavMantd, Amimoni Arve , Akubpiotwuninn Bal. Sytenai file pa eler Arense, j Ne Om

| Kungen för or rig fa

4 öre, pe - Er I Tod Karrelernas ÅR ; och. fålede Ammons fal, - SÄNK OM &X Ne go

ikonen ot I spel E MaA ; End del färre ock, at. d det ; kommit i ifrån, Armenien, . jäm $i bla Sal-Ärmeniäcum iq sler rättare

FORE hva-

I til fror myckenhet blifvit prafvit 4 len ata Höst haga det hamnet Sal - m eller Anoninr. AR Br 7

At få ynes Hjörork Pr lika ts

|| ; 6 eller af / Ammonia,' +” eller af andra sandf ICkapers namn, : eller ock af det

re

18 Srunda på bl I giflningar. "Mender Ts til de forna N aturkunnigas

sniak' ej alletiaft varit vi nu få kalle, utan oc ock

ite ro 4 SKATE | NT

ius uti 3die Token: af fin Natutal Fiforik Cap, fom handlar om Salt , ftrax efter fedan

i indien [å åger, at fådant ock up råfves utur, jors noch Ara len, vh det jåmvål på fumpi= py fander få öck dt Africanifka fidan alt

vs Orakel ; ty GCyrenei a tratterne voro

p det I nes under fa fade SN a ser fåre ; sRikhinwidee fört, - de ki i Scbifton ; med länga fkifvor , fom icke eller'4 de Å RR så Obekagelip, a men 1 SVE vil

Så

Q: ; Agri- SN äl jr

Fa é är krifvit, Tfålhrer de=

t fe bårgfaltet, fomfkal funnits i Ber 2 O- ci jen, Id ock vid Pelufen, likaledes ce»

ik Ah Pa spe

det ordet: Ammoniak kommer afAm=. |

4 ordet Ajupos > hvilket bemårker fand , ; ömligt se tro, Tåfom en fak af mindre vigt, och

Rå RR SNI Fv Meg ST JM

eka: vd PT , fom kallades Aromoniacum , , 6 mes S

244 1751 O&ob,

Agricola: i fin Bok: om: Fofjiliernes svieitå a ; beck det faltet Ammoniacum, fom funnits vid Pelut

fen och det öfriga fom Plinius talar 9 och vd om förmålt år.

fa SCA uj ör

ANG bleråvtär vel pose ig) v dög; öm detta fal föregifvits, at få långe det :låge i fina hålor vore det ganfka lått, men få fnart det kor ne I fria luften få å finge det en äng & tilvåxt ity vngden.

Om det i f jelfva verkar fig f 3 förhållit, tyck der i 1 anfeende til denna e sek pon fnarare varit någon art af Alkalifkt fä om C dåder kommitiluf- f- ten dragit våtfka til fig och fål åledes hlifvit tyng ty icke | hafve vi någon tådan för

un för farenhet, få vi bekant år, hvar ken af den gjorda Salammoniaken, eller den, fom vii våra tider vete, Minne framalftrar på viffa orter, pg at luften förån graf dets ARG IR a be HÄ

Nörd Lar get dök äs X rä ör ret lå kan fkönjas, i det, fåger han, : hafs-fa ultet (pr och hoppar bårt i elden det Indifka gör På ng å Men den falfka Salammoniaken formeras ibullar , f(pra= kar icke i elden, flyger der bårt och förråres. bel.och hål. lege; Den werkeliga Salammoniaken åter bar aflånga kär brynor, Rn Jeat, Jprakar i elden och toppar d per

AE. d

NE yr | 5

AHir vid år fv måtkandesa. at dr Ag nåmner om fin Salammoniak idler det defs

eliget fynes väv Fe om hals falt, b Wiårg "falt äg sån vina Rele

annat falt ag tildgnamårke, å ån 3 ya ko MM ma namn betekne, och fom fnarare tyckes mma öfverens s med den Salammoni ken, han kal- ' pra lik och fv efterpjord. på anfeende til de egens aper. rä honom der tillågger, i det vår Salam> 'k, lika fom m-den, i elden icke fprakar, mer ald f Acke eller har denne aflånga » fåfom den Agricola : ifin tid åtta utgifver, ochefter defsa befkrifning sbårg ale: eller kök-falt, Säl commune”, -bekantår, ie jen Vagn fpra- en för fi je £ C : Far: ho ran Kr vr SN | KE TIA i ; ScoRTDES äårhan belkrifver den Salammo-

- =

å FAT 4 :Med'”et vändå de brimäbrisidr, forå of af de 4 7 samla kömbiade tro om detta falt ; 'åro få mörka, fat mani med vifshet ej deraf kani intaga om de fjelt- Ne ine ditt rdet Salammoniak, allä ment et och

| famma falt, eller om de derunder hafva haft olika dh ingar , och ond: falt-flag det egenteligen

25

ul ; ls

fits. e& flefte af defsa Scribi FäsA i detta ni många andra mål, hafva blott affkrifvit hvad

; viak ken kokigien Sprit Ikolnden ol: köks-falts fyra och et åyerigta den var dexikilvän kad ig) Z

/ fkapnad. Ag runda. kakor 3. ung tjocka och åtta eller tio tums åro: kupige på den ena fidar änhälkasy och BAR midt upp

tan tvifvel h aria " er kårileryyhyvaruti de blifvit fublimerade. . Lr Jäs sälar 4 NE KÖRA rer

kö i NN så blod rt Sagt der då

Det sär pA en annari åfve å

moniak, fom ifrån den förra ej. vidare ån til tes fkaplynner år fkiljaktig, och alles: FÖRR före flolaske ) ei ifrån. Känn edt år hos ne Väskekelig: och > fom-den

TR apmddå ar rel E Sö fpets. vore affkuren. Och | Hör GEOoFFRoX den yngre uti Konglödfranika Veten fkaps Academiens Handlingar för år 172 pv det de frörfte tåpparne. han fjelf fett af-.denna Sa- Jlammoniak, varit nio tum frn bottnen oc ch

Nr Spctiin viday Aon ör rim högalsun ot

; Fa RR fr oe 2 ENA äl

4 Hvad den/E styprilkas Salammoniaken | | hvarom nui fynnerhet tilfålle gifves. | ledning afAcademiens Ar medlem Herr F

ar Vv Oo

e. La I 4

- vv Cm Fö ; TNEOVS TT Je nb 4 NS ri a Fy d

vennej ifrån. Cai äre er gta ända i ing kt fåår r defs ar | rung och -åmne It a ätter pla bår der tilverkas, nu

i £ åfrårbmanden och obekant: fak, fom innan derc n fåker underråttel- >» då Ch) ymifterne Se Pn Nja O-

oe ligt bea pr så ner äl der rv fn aft ur sl ere

atvlnlg Åkte SITER FT a od måfven. nd fe. nn uverirr a TC. Ut El 1 Ce IC É bafelbi bade. om . Frötta. e

omen få åttet, os 2 gyptierne betjena fig

Så lamm oniakens förfardi gande, fågandes, ar jo

lrurin ;;ckök-falt öchidet båflå fotetaf ved vardå med andra infpicerade ; i vatten kokade, intorkade och erade , fam [edan åter. uplife, vreitade. beh coa- ed flera dylika aldeles orimmeliga fitt, rdasbrukade vid defs beredan-

AN JR SA & RK. Peo 2

de FA An nan då redan derom ågde nog tilförlå-

—stelig -kunfkap ifrån v orten, hvarom nedanföre fkal

4 talas. Men likafult-hafva de fölgt de gamlaxtåre i

a fpåret, en del af okunhoghet om hvad i deras tid

gr allmänna fkrifter. derom blifvit afbändladt; en del ock af-blind tilgi fvenhet för den gamla meningen, odenide engång antagit. Det påttår derföre utan

> fkålig grund Rn do C. NEUMAN, dahan rörer det>

vh ta ämnet i defs ( än shymifka- förelasningar, mdét de '

JE 04 fom ”

om pms råtta s Vorinpenyé, jagen. at Éoy

dölgt för: dem, fåfom fråmmande ; det våfenc

atte deraf, med mera fom i bNGgert fr Bök

Vg lay i kn fa ORDS Rö Hb P4 vu digga NE 3 ; | MER NE al Å

då

Mr Va EE NEN W PARES LINE

JR YA 4 od i Tyfkland; fön en Metallurgifk Chymie, tyckesiej elle deles kunnigi denna fak yi det; då han al med några ord nåmner. om. Salammoniaker fprung, få ger, ati Egypten och Venedig. al ra honom af kök- "fält y urin och (pe gelfot x och Aere med honom "bekommit c ylika it telfer, detiförtiga de aldeles, Oc ig har man ånnu hört. atnågon Saälammoniak olivin fed iVe nedig, faft den ortens See a PN handel, «men 1j ära yenen engine ge än ZE. 4 gypten. TNE FARA är HR Hvad gå karl s-pällelige! befkrifnin ar at stilren i Zgypten angaå, författade: FÖRPOVR eo be, dägen fom OR der varit, få åro de följande: | Ng ENA Ra MÄN :Patet StcarD en Jefvitillss utfkickad til (> gypten, hafver år 17164 ' uti et bref til: öre fun af/Touloufe, fkrifvit ifrån Gairo den 1. Juniifam- ma är, kärteligen berättat om detta faltets bered= ning vid Damayers på ön Delta. Dettabrefår å- , "ret deruppaå eller 1717 infört uti 2dra /Tomen af de få kallade Nouveaux KN fes SA deta sär de FR Fkn RRREAN SRA DAR ag

uf SM jul ER N AN

NE 4 ch

fra Ad be KR

rut lig 3 ökar glafen och f RR ja ed de fyllas ; hvilken han fåger (kola nd bofkaps-tråc iver Jo och bar

ilv von ng bölkrifvit, i 1 köt de Ac: entijoslmsisu kt i fina Handlingar; nte AN sar oy neon Anmärkningar öf> 7 Salammoniakens egen/kaper och fammanfättning,

rå telfe, forte F rakila Coniulen i Cairo. Herr ERE fammaåmne vik bene en Sn > ag den

NA ÄR + ve Nå ; öres "CN

a fråmmer vål medrdet förra ökar öFräke

t fjelfva rå Shinbev! år fot:af bofkaps-tråck 3

len Herr LEMERE nåmner icke et ord om: nå-

on tilliggni g af hafs-falt och urin, utan at Sar

Jammoniaken de rftådes endaft oh pg aff Mae fot varder ma 7 Nr

FRI SONEN n FLORAN FN

Detta fynesock bödbyrkt dere vida berefte Än:

— gelsmannen Herr THoMaAs SHaAw uti defs Re/for

4 brann reval öfver förre delen af Barbariet och

fedanihan refte omkring i defsa Lånde Q; be

Levanten, fom utkommo år 17381 Oxford, några är

bokieurrir on g fom fkal hållas för den ftar. Md stöd kktireole sö

u ARN REL HH ma Städ Pöriera vÖfvertygar belkrifting fom KongLVete | - Sbådes or kälke n Herr HASSELQUIS lämmoniakenivEgypten bere es, nåm | ftil är endaftt for efter.a

ta rå ämnet deft — af.de-djur, fom han upråknarsoch det-utan få at Kamelens bår intet. foretråde bafver försa och jägar mindre Fnarndefsi urin hd ra ig UME Ficana berötelfen tyckes vara denmåtto om fc je deliga at alla dem; dö VEG Yh | in tilsir dett: lå mne Frei Europa ankornihity ' o ot kunniga: Oe nåmner Herr ? renen dt iller I: andr: nyttiga oh f jelfva hushållningen de rvid rörande anmärkningar, jämvålråtta å ars-tid ) huru träcken famlas och til faltbränningen beqv: göres. "Men i fynnerhet hia vi. jdnkatkadioöria.. j för en vigtiguplyfning, fom röret på "sg den til detta fältet, namligen 'hvarifi falusr fyra, hvilken, fom bekant år > deruti utgör en UM kön del, ro jun besbining en Al il ubetes ickenå-

| j | FI h LÅ Oj: cob. Nov.sDecemb, 207

; "kökfaltinnehåller DE enligt | defs ; egen berittelfe j utan at fådant förut. verkeligen: befinnes i fjelfva

ta vatten, den dricker... :

mö

Denna. omftåndighet hafver tilförene ingen af

KN Ed

ken annaärs.ej plågar fås.utur vanlig bofkapstråck., åtminttoneicke fåtilråckelig, fom til Salammoniak fordras. i Månge hafva derföre fatt. mera tro til den blanning, .Herr,;SIcaARD, upgifvit, och re- dan omtaldår, :emedan-hander BE TyDke gennåm, ner;at bafs-falt tillfåttes. ; Flvad anledning,han der til haft, år obekant: .tör hånda, at.han rättat fig endaft efter andras beråttelfe; och fjelf.ej varit - nRårvarande då materien blifvit inlagd. +

oowDa Herr HaAsseLQuisTt, befktifver 1jelfva til- > dftållningen vid detta faltets förfårdigande, med . mera, årchan vål uti några mål (fkiljaktig ifrån fivad Herr LEMERE förut. derom til Franfka Aca- demien beråttat ; men de åro icke af den befkaf- fenhet, at. de föråndra fjelfva det hufvudfakeliga fom dertil. hörer 3 »hvaruti de-tåmmeligen öfver- ensflåmmas utan röra andaft något vid indelnin- gen af verkftåderna, huru många glas på hvarje ugn på en gång varda infatte- fanit huru högt. til-

- werkningen af Salammoniaken fig beftiger; OM 0 SA

des 3 Egypren, och nar

; Hvad tilverkningens höj tie om han berättar, at Vid 25 ftöra verkftåder, fom åå fkola varit i Damay gen blifvit tilverkade 1 500 på ön 2008 Qt ler Centner Salammoniak : fen Herr

'EvisT få ger, 'at allenaft sög anthär' ; fom göra 848 Centfeér 57 B' ait utföras: Hvilken affäåttning” er afdentilverkning Herr Lemere pgifvitz Så

1e man kunna hålla före,” AO at dra vågar förfåndt ock Ira Zoyptif nar utikeppadt, fom He THASSELQUIS'

vetat af, kanfke ock én delin on Hade i

få framt nu mera åfven få mycken Salammot der” göres, fom för pr år fedan, då den” q

ra EÅo jär fkrifvit! Ne Ng nga abantet

7 Epson ( kd eri signe $

7 y At ERE TR mi ZE. 1 er je röt efter brånd” Sokupvmr bökar M An g an "någon Nidae tilfats; 'hvarom få mycket mindre

| skahögret tvifla, fom man Rp gör Be Nr uti fins ;

nes PREUSS RN etiken, alleftådesan-

KRT ch så

fakars Ed fämligen P

c i OR Tärna i Forsa jön JNv

( ; |

MN Be er

, SNÄAS AM SUNE CC VN

sd AE a MR VIN eg | a

sd runs MEn ös kden!

H len j sa vig glafen efter fullåndat arbete, 5, — förfåndes til , och år altfå et verkeligt

: mat. ”D ftyrka få vål alla ben SR är | em in orten ankommit der han 4 Ar vå

1et hvar och en i birtSonme erg kan hafva tilfålle at in= enna off SA FA-IpngAa

fom : förut; polarn atelee SR NR? Lik. on in oli kårillet, fådant fom det varit innantill vå bryn SLA "Betjånar man fig derföre hår- " af dylika runda glas, fom de Zgyptilke befkrif- VAS MIR fås len .& å nyo updrefne Sal-ammonia- kelty åter i fådana kakor ut, fom han var tilföre- ; ne, oaktadt Herr NEiiMAN i 124. Cap. af fina före åfningar , fom år 1740 åro af Herr LIMMERMANN i Trycket utgifne, aldeles nekar, at fådant kan lå

är

ta fig Göra. Och behöfver man icke befara hår vid smker on afgång, om smaken mad: pågor lunda S ” tfa 0 om 9 ” för Få L EG | OI-

l

arder fådan frus i ps vatten i Kar 4 råsvAnar tilfa idai Higher; ock fRij

HS AR kal

OR [ Sker Sn ry med

fådana Ak Sh OR fål mening, emot arten af det deraf é fkal fynas, n af ena "mera; emedan , enlig t hvad tilfö mera] riktig och ti Gilla | öfvertygar ofs om v vederfpel

Are a

moni: kär et vårke ligt fubi

FR EE se

"Hvar ock ngr vil NR figden er R delftu plösning ech afdunftning VN

1751; Ottob, Nov. Decemb, 255

od Na Å å ep 2 la ; . BANAR ad

moniaken, kan ock lätt finna, huru litet fannolikt det år, at de fom honom tilverka , kunna betjäna f den vågen, at få hohom til kakor af någon

did ock kltighet ; ty då han fäledes handteras,

ter han fig helt annorlunda, nåmligen

+1.) Uti lindrig afduntftningi öpetglas , våxet ap öfver kårillet , och fåtter fig an innan och utan hel ind hvir, urfvog och fåflom fmaå coraller , det öfriga på botten blifver flörfta delen til ganfka fi : na och löfa cryftaller, hvilket arbete år jåmvål längvarigt, och fker:ej utan förluft. bb sake

2.) Inkokas den uplöfta Sal-ammoniaken åter i flarkare heta, blfver han på flutet aldeles til en pulveraktig,' lös och ej fammanhångande mafsa, utom det, at då ännu mera deraf förloras och me- delft defs naturliga fAlygtighetbårtröker, fåat, ef- ter få mycket befvår, åfven ej färdeles vinning vore at århålla. = | da

At en dylik Sal-ammoniak, fom den officinala , 1 anfende til grunden af defs fäammanfåttning , ock- få kan drifvas utur flerzåmnen, ån det nu bekan- ta Aoyptilka, det vifar Herr SCHEFFER uti fin, til Academien , vid detta tilfålle inlämnade kårta och vackra tillåggning, och nårmneér i fynnerhet den, fom utur måtta Nea leror, med kök-falt blan- däde , kan århällas, Det famma fker åfven , med alla Aygtiga falter utur Djur-Riket , fåfom hjort- horns falt , urin och fera, få ock det flygtiga al- kali utur fenap, peppar och ingefåra, da någon- dera af dem med kök-falts- fyra varder /aturerad , och det af enahanda orfak , fran det Zgypti- fka förmålt år. vä Nr |

; Utur

I

|

256. I7SL.: för all annan urin efter and ra I vn at Ir

; dentieng. Handlingar för Ar 172

Utur månnifko-urin-a al lena. a Sy i ARR moniak drifvas, emedan den uti Gg fjelf, fr

råckeligt. kök-falt. Detta har « ock Here G SEK den yngre anmårkt , då han b befkr ifver Sal Be

niakens natur och fammanföttni ng uti Franf få Aca R ; 220511 fue.

Sn

- Betråffande den Sj kne Sal-ammor iakens ta och bruk, få år den förnåmligatft bekant ut karekonften och chymien : Såom', at dermed up- drifva eller fublimera metaller , : ifynnerher. de fåm= re, förhöja gullets fårg igenom fmåltning , ac göra Aqua Regis, med mera. ' Han brukas ock vid förtenningar på jern, me ing och koppar; men fårdeles gör han nytta vid det Turkifka fåt- tet at förtenna koppar med rent tenn, utån tilfats af bly. - Hos åtfkilliga 'Konftnårer/och"' Handt-: verkare kommer han åkven til! Bagnsy ,) - | förfilf- ringar och dylikt. [EL RR

"öraA den Hlodön ä. ÖR åfven med. 1 fi fammanfatte andra: arter af JAA hö dra fyror. Sådane å åro, Sal-amn omnia um. fecr retu sj Glauberi , fom i ftållet för kök-falt-fyr: "Ah få + 0 vitriolens, med famma flygtiga a ukali, Örat i ra. Likafå, den bringande fa petern, hvilken var- der gjord af faltpeter-fyra och et. dylikt flygtigt alkali. Denna Bring Vinga utantilfats af EPblagiRoN.,

jä. någon fyra utur växter och et Aygtig (d av kali århålles jämvål en art Sal-ammohiak. ä

"Alle deök bita med den oden = j i i FE OM Lå SN yt EE RE

4 RP RR AR

75, Octob. Nov, Decemb, 257

ken de gemenfamma e genfkapér, at de gifva en lukt af Stink-Spiritus da de ritvas med alkali fixo eller ock kalk , åro i elden flygtige och derupftiga.

Under mit viftande i Freyberg, år 1748, fåg . jagock , uturen jord-gallmeja , drifvas en art Sal- ammoniak, hos denna Kongl. Academiens vårda Ledamot Herr von KircHBACH, hvilket han

fjelf aldraförft utrönt och jåmvål lofvat med- dh den en befkrifning deröfver. Af hvad flags fyra denna Salammoniak egenteligen

beftod',' hade jag då icke tilfålle at utforfka; men defs flygtighet och ftarka lukt, då han med alkas li fixo gnuggades , röjde ftraxt hvem han var.

Af den Salammoniak, fom naturen f - påvifsa

orter framalftrar, åge viicke något fåkrare prof, ån det Herr SCHEFFER omnåmner vara funnit vid ' Pozzuolo i Italien." Det intyga vål några beriåt- telfer, at fådan ock fkal af de eldfprutande bårgen utkaftas; men de åro nog fkiljaktige uti fina be- fkrifningar deröfver, hvarföre af många nekas, at den år någon verkelig Salammoniak. err Boc- CONE åter, 1 fina underfökningar och anmärkningar Vid naturen, kallar den, fom Vefuvius från fig gifver, aldeles med detta namnet; dock fynes, då han honom beftkrifver, at han åtminftone icke varit ren Och fri från andra blanningar. OLEG Detta medel-falt, fom fåledes uturalla tre natu=- rens Riken kan leda fin hårkomit, och vanligen kråfver, til fin fammanfåttning, fyran utur mi- neral -men det flygtiga alkali utur et af de andra3

i fynnerhet Djur- Riket; kan likvål utan något Seras af de fenares Hjelp alftras utibårgens e- RR git

ko PS Får Mtarga f | Sä ec VR fe

vw

i.

la det vi fälskvelket inde al kela fommaren, då landet å år

en tid

1 | | ;

— Hyst Octob. Nov, Decemb, 259 'hela höften famt et ftycke af vinteren ,. då det får

4

under vatten.

än SR NI br MKr | rå YO SARSRAA bön do AR » Hår vid år til mårkandes, at Så nagot Land i verlden , om icke Pohleri , hyfer-få mycket köks-falt, Sal commune,i fit (köte, fom Egypten. Def grund beftår til en for del af falt-Bärg, hvil= ket fes afgrufvor, fom på atfkilliga frållen åroup- tagne, hvilka gifva et rödagtigt falt,. nog kalk« blandadt, i vår tid af Zgyptierna kalladt Natron3 mycket brukeligt i deras mat-lagning. De måfta brunnari Zgypren hafva falt vatten, och det få all- månt , at en brunn vid Matarée , :de gamlas Helio. polis, fom har fött vatten, hålles för et underverk, Om ej Nil-ftrömen årfatte fkadan, fkulle denona olågenhet göra Zgypten obyggelig, fålom den » gjort ftora tracter af Arabien. Den, fom uti /E.= gypten och Arabien har en kålla med fött vatten på "fina egor, tror fig befitta den ftörfta hårlighet, och uptåcker fållan frållet för andra ån fina barn.

.Sjelfva fyart-myllan i Egypten innehåller ock mycket falt ; hvilket nog mårkes om morgnarna; förr ån Solen går up, då man på många ttållen fer Jorden tåkt med hvitt kok-falt , på famma fått föm hon HSTRTRRRNSA tåckas om: höft-mornarna med rim-froft eller.en nyfallen fnö-mögel: Jag hat utom Ägypten på intet fålle i. Öfterlanden fett jorden ipå fådant fått takt medi falt,: mer ån

omkring, döda bafvet,., Lacus Sedomiticus, ihyvars ” negd jag.åfven fåg, jorden vara affamma flag, fom den Ägyptilka, TE PE

«I falt jord trifvas & våxter. Defsa finnasöck

&

ER

j oh. dl po

ad

260 1751, af Ara pla |

I

é 2 r ej nällas

SME örefatta a

Hingar om kok-fal

7 dan deraf förmod eli Köks-(ales- NN

| Ara

Fong åro tyfslia | Rut fer funlglel famma R

x ST £ PE fasa vd u Rp Å få 1 SA Yi a 7 ON RR

Om Hådkör. år f åblåt, - ät han Necke' en! am a ups

751 Ocob. Nov. Decemb, 26:

; uphimtas, beftrös den med båls:af fönderhackad halm, hampa, eller lin-ftjelkar.

De klena då faft den famlade tråcken, i famma ftorlek och form, fom de tagit den af jorden, vid en mur eller vägg; der låta de den fitta til defs "handår få torrkad af folen, at han år tjenlig til at

"Denna torrkade tråcken, år et brånfle i /ZEgyp- ten, etfkogslöft land, och år allmånt ialla medel. måttiga och fattiga hus ;. Endaft de rikafte mågta at köpa den dyra ved, fom föres fjö-vågenhit från

Caramaännien.

De fom intet annat brånt i fina ugnar och fpifar ,

ån denna torrkade tråck, famla fotet och fålja det til Salt-Fabriquerne, och den myckenhet, fom håraf finnes både i Städerne och på Landet, ger årligen ömnigt förråd åt Salt-ugnarna.

Det år en anfenlig myckenhet af fådan tråck "fom dageligen brånnes i Ägypten. Når man re- ferutur Cairo om mornarna, möter man altid nå- "gra hundrade åfnor laftade med denna vara.

<< Orf Lahdet behöfde tråcken til gödfel, hår fom 11 Europa, få vore denna brånningen elak hushåll- ning y men nu, då naturen förfett ZE sypten med annat ämne til defs fruktbarhet, nåmligen den le- ra, fom årligen fåtter fig öfver jorden under den tid landetftår under vatten, få år folket at beröm- ma, föm vetaat anvånda en få föraktelig fak , fom eljeft fkulle tjäna til ingen ting, til en dubbel NYyCER ss i

HE R 3 Sotet

Ru

26 1751 NAOb, Nov, Decemb.

ber efter all flags tråck, af de djur, fom fört åro nåmde, tages til falt-brånning utan åtfkilnad: Kamelens har hår icke något företråde för de. an-= dras, och mycket mindre har defs Urin hår något Tum; fom en del Auéorer låtit ofs förftå, få å läns ge man intet fåkrare å än” genom”: Sn vetat å-

mnet til Salammoöniak, MI Se É

De, fom åro fyfselfatte , med faltets PÅ ena 5, fåga dock, at de fkulle ge företrådet åt det fot, fom Vore bråndt år smänniJko-excreémenter , , farit af Här och Getb-tråck , hvardera fårfkilt, om de med cå å- kerhet och beqvåmlighet det kunde hafva...” Cr

Det jag nu lyktat at beråtta om Ämne? år vårt

fält 7 år det: rast 16 hörer til Gers Bes redande. / | MR

25 ATTET på Five de af befkrifne å åmney pb | reda faltet , åricke. befynnerligt i i annat affeende; ån at det år ganfka enfaldigt, men nog behåndigt, utan' vidlöftiga anftalter. - En Chymticus i:et vål inrättad fa boratö runs fkulle ofelbart bereda det : med ftörré aktfämhet , > men Ape med frörre be- qvåmlighet.: ;

;- De bygga en ugn aflång af tegel läck Peka kop- fat, af den ftorlel, at på dels hvalf eller tak, hvil- ket år platt; kuhnarymmas fo glas- -kolfvar , fål- de i grader, 10 i längden ochi bredden, F för HYR kolfå år i, hvalfvet et hål,i hvilket han frålles,

'Glas-kältvarna ro runda > ofvan til flutna kied R hals, afén itumslångd, roch vid pals 2 tums vidd. "Deras rymd år, mer eller mindre, af 2 Svenika kanuemått.

"pe

1950 (073 ob. Nov. Decemb; 263

.JNe&e öfverdragas med eta af iden, föm finnes i Nileny; och utan på leran med: osann Lene der- pi. med fot. och fårtas å fina hål.

Hlägöres dårk min c hvar til bekas torrkad tråck. a

I förfröne år: eken ej: iftarky. men blå forte til fin frörfta båftighet; hvilken des 4 soick närbere der vid; ki jla helfvctes eld. ER

Vid denna högd Öfderhålles dc pr ig gånger. 24 timar; efodr rs gr Å åttar cråkna,

pe ka RR dygn. LI Wr +; HT DG 7 dr

SNI årrelden figit til fin högd, for man en silök fli £ up genom kolvens ö öpning ; då kånnes ock en yrlig lukt; fon ejär oangenåm. LANG

"Efter hand fåtter. lig faltet innan til vid åprin- gen når kolfyen., hvilken fnart blir tilftoppad.

BER Re &

ZÅ

Saltet ökes fradigt, til defs vanliga tiden år för- äl. då flår inan fönder kolfven, och har underdefs hälser 0 ftycke Salammoniak , ofvan til kupigt, un- der plätt," innan bvitaktiet, > utantil fvart, fr idant fom vi fe det föras kring hela verlden. — 7

"Det fot, fom famlas i i ugnen under brånningen, ånvårldes iNen. at deraf tilverka Salammoniak , er Medan det hårkommer af fåtta ämnet.

Vid Salt - Fabriken hafva de äfven inrättat en Glas-uga , i hvilken de göra lina kälfvar, och fom ingen ting i Aigypten förfpilles , , få kafta de fina fönderflagna glas-kålfvar tilbaka iugnen, och gö- ra OCK nya, til nåsta falt-ber edning.

SAS Vs

ön | Va ä R 4 SN "TI.

Å

264 1751::0&ob:NöviDec

-— | Y | - pe FRAREd

TIDEN då mansidkarfaltbrånningen; "år A= pril, Mars, och et ftrycke:af Maj månaders == >

ORTEN år i fynnerhet Ön Delta , hvars rikes dom ökes afren anfenlig myckenhet fådana falt« fur ge | PRAT SR

Gizs, en för by på andra fidän om Nilen gå emot gamla Cairo, år den nårrmafte ort der in til, fom har något fådant verk. I Cairo Stad vet jag ingen vara, men i Rofette bar jag fett några.

FÖRESTÅNDARE och arbetare vid defsa verk , åro bönderna i byn ,, der någon ugn år an» lagd.- Konften år ej ftörre, -ån at den enfaldiga"- fte Fella ( Bonde) kan altfammans utråtta, =

ÄGARE til Salt-ugnarne åro Turkifke Befåls: hafvarne öfver byn, der de åro anlagde:; Denna va- ra år ej tilhörig Turkifke Kejfarens fkättkammare, fåfom Senna och Caffia , hvilka för defs råkning bårt-ätrelideras.. io 1 LA

AFSÄTTNINCEN af Salammoniaken år på

enedig , Livorno och Marfeille famt något litet på Turkiet. rr EN ren OR

Årligen råknas hårifrån utföras 690. .Can- thar-Gerovini , af hvilka. hvardera innéhåller 110. Roftoli, hvar Rotoli råknad til 144 drachmer medie

TIL-

UP TILLÄGGNING änn HU TYSCHEFFER:

BM: ildenna, Herr HAsseLQvisTts, nogaoeh med all upmårkfamhet gifna Hiltoria om LC > Salamoniaks beredningen 5 tyckes mig ännu böra låiggas. förklatning. öfver. Salamoniaks

+: Salamoniak fås af åtfkilliga rå ämnen; utom det fom Herr Hassgtovist har befkrifvit : den fub- limeras aftjelfva naturen, til tåmlig myckenhet, utur:de underjordifka rummen vid Pozzuolo VN hyilken/Salamoniak-jag har fått något af Herr Af- feflor SwAB , fom med egen hand har tagit: den på ftållet : drifves och utur målft alla leror, blan- ,dade med kökKs-falt, famt åtfkilliga flera åmnen; men det endafte deribland , ånnu bekante , hvaraf den med någon vinning tilverkas, år det, fom "Herr Hassert vist har befkrifvit.

> Det år allmånt bekant genom Chymienyat al få- dan, almdén ; Salamoniak år et medel-falt, famman- fatt af famma fyra, fom köks-faltet och det flygtiga alcali, fom gemenligen kallas alcali urinofum, hvil- ket finnes allmånt uti Djur-riket ; håraf fes ämnet til den fenare ,Salamoniakens del, uti tråcken. Den förra delen, köks-falts-fyran, år nog me- ra til vigten uti Salamoniak , ån den alcalifke, af hvilken fenare , den förra fordrar mindre til fin fa- turation. é

R 5 > Den-

a fyra N | SA Så vic |

ON dl

ss da. ej nn gifva i inge

i +. i LÅ AR (pd FAN jak

; "Igenom tråckens rån ifrån c es'alcal upfeigandet; n : af tråcken , utan förr elden, alftras, och trogna följefle gare, ft hvilken. håndelfe köks

efter m måltid då läder:

.

| - ERS AG Br brånds FL Faddes MN | ; e SS 2 2 d rs | a ; Vv

u DÅ - Cr vård i 7 h f tär dö Hö 4 al A NA PE

1755: 06 O&ob. Nov. Decemb; 267 TITERI IGARE. TILLAGGNING Het Frksskrov pg SKORNA 'N IN GM Et rann Iredander.>

Orka RUDENSC SCHÖLD.

hing inftammer ötder hufvudfakligafte med den undert- rårtelfen, fom jag vidi miv viftande uti Marfeille,år 1743, fick om fammaåmne, af en Man, foma nägra ars tid hat" varit uti Egypten, och,

efter Brårkoniitel til Frankriket, anftält et förfök

räta nal fom han berå kände hafva llavit vål ut.

ÅA enna mårkvårdiga Befkri ifni

CR

"Någre omftåndigheter utur famma beråttelfe fy- nas dock härvid rm at ullig iggas, f afom

1:o At man; icke får aldeles fylla.£ Slas-kå alfvar ne med fötet, utan lämnas et räm. ledigt, af några tums högd. ; |

Ae) Börjas Hållsoen med halm, hopvefvadi fma "buntar, på Adetglafen i I beg SRREren. få a SA tre må kunna alktas..

210 Så RR SA kommit i. a judning, (es en emellan blått och violette felande. låga flå ut ger nom kälf- halfarne. åå

EE vä

4:09

208 PSL O&obiNoy. D Decemb,

4.10 Lårer vara nådigt, at kälf-halfarne i börj an af arbetet hållas-åpna ;- medelft en järn-tråd, fom efomoftaft ftötes neder, emedan kåltve eljeft fkul- "Ie af faltet för fnart tilltoppas. och flås I fycken.

f:0 Är til at mårka, at utaf 26 fkålpuud fot, fom, efter den beråttelfe jag; fått; låggesihvarje kälf, fås cemtpiigen 6 RR SNR on AR fom år nog lönande. ER

qv

Laxens Nå älR FH Na z VA Norrlånd- . fka Alfverna. NA | Samlade af: NILS GISLER., FjeERDE STYCKET. .

Om Fifke-Bragderna. | 823 ed

bru Staka- och Pata- - gårdar. Eri Fifk- rik Älf 9 bör noga vårdas; och ålf-mynningen aktas

(FS för alt det, fom hindrar laxens upgång ; Fi- feriötke få anlåggas > at de ej fkråma ana ju längre up defto båttre. Mårteliga ftakagårdar kun- nädock tålas i hafskanterna; vid fådana ftållen, der frröm-råken fttyker in på dem, hälft under 2

1751. Ocob. Nov. Decemb. 25g

ler vid/uddår. ' Neder:åt hafvet ftållas de på 48. dra, men icke norra fidan,, för ån/det lider ini fjelfva älfven; ”efterall lax kommer föder ifrån: De fom lig "a på norra fidan, åro allenaft igrums Hot vatten filkelige. På-jäåmn botten bör en ftaka> sard ftållas, och håldre klådas med nåt , ån ris, fom brukes i Torneå. Ty ris-tåppningen afleder och fkingrar frrömmens ftarkafte och råtafte ftråk, hvarefter laxen altid har fin led at framftiga in til alla fifke-vånor; ty det blir en allmån regel: ju fria- fe ftrömmen tår fpela ifin naturliga fart, defto fna- rare går laxen dit... Sedan få fkåres ock af ris-tåp- ningen gropar i botnen,' hvilka vid alla fifken fin- nas f(kadeliga: Samma olågenhet häfva ock fpjås har och grindor: åro dock långt båttre ån ris. Äf-

ven ne Ärtor hafva fpjålarlångs efter, i en horis zontal linea jämngående, båttre, ån de fom hafva dem up och ned ftålde, emedan de fenare måtte göras dubbelt tåtare, omricke laxen fkal gå iges nom; ty hår får han gå uprått igenom, men ge- nom de andra fkal han vånda fig på fidan och dra-

a fig fram, fom går ganfka fvårt. Nåt åro den bälta frängning , men böra råcka til botnen, hvar til ej få ftor kåftnad behöfs, efter man altid kan bruka dem til arm-nåt fom ej mera duga i kroken, ty på armen går laxen nåftan aidrig; hvaraf ock arm-nåten af de flåfta aldrig uptagas, fom dock år ftor (kåda, efter de då fnart. utrötas, |

"Den, fom brukar ftakagård , bör åga dubbla nåt, ät han altid får byta om, då den omgången kan råcka ut 8 andra. Det rötes mer: bårt på 4 dygn, når nåtet ftår fråndigt i vatnet ; åneljeft på8, når "det torrkas hvar dag, På en ftaka-gård år kroken MAGNE [| det

270 1751. ,O&ob; Nov. /Decemb;

det angelågnafte; "at han rått ftålles :' Och vifar förfarenheteny” at en fpitfig vinkel på den famma år bättre, ån detrubbiga eller de halfrunda kro= kar, foni döck måltt.åro bruk: Ty ide halfruns da oeh:trubbiga har laxen godt rådrum, at vånda fis, utan at ftjerten fkal någorftådes röra vid; men i de andra får hat ej längt komma; . bålft om tun- ga brukas, förrån itjerten fkal: nödvåndigt vidrö- ras; då han genatt rufar på garnet... Förfigtige Fifkare binda band ifrån denena ften-telen tilden andra på flera frållen; at: kroken må komma i.en nog fpetfig vinkel; och inga påfar blifva sv Såtta fedan tungan ifrån ftaka-gården iproportion efter krokens ftorlek ; atlaxen må kunna riktigt fe öp= ningen, 'der tungan fluter fig; men dock ej kun= na hel och håller vånda fig derefret , utan atttjer- ter fkal rörd vid nätet. At hafva en frakat gård. i ålfven långe på et frålle, 'dugeriej fårdeles; ty botnen fkår fig då gemenligen ut, : hvaraf ock da : båfta flaka-gårdar ofta blifvit förlorade , hvaröfver på flera ftällen nog klagas, faft få hafva mårkt, at förenåmde orfak.merendels år der til vällande. Och kommer fådant mycket deraf, / at i fomliga ålfvar ingen får röra fin påta- gård. ifrån de gamla flållen', oklandrad af de andra fifken der omkring;

"Om våre ftaka-gårds Fifkare åfvenrmidt på ftaka= gården fkulle bruka.en krok , med öpning påbåde fidor, och tunga midt uti, fom en och annan med fördel förfökt,; famt at fraka-gårdarna hade någon Convexitet , arlaxen defsbårtre gingein ififta kro- ken eller mockan, år troligt, at det vål ikullelyg» "kas. Der någon ftröm år och grundt vatn, fkulle ock vara nyttigt; at hafvå enellertvå ryllior ER rr itora

O | ob. | Nov. Decemb, 271

- ; ,; sig J x | Ayo bv för | > A orm js I ant

sa ftaka-gården med/horizontela fpjälar, 6 katis+ fe-gården med rytfian «, "midt på öfra balken & f et litet krok-nåt, med tvånne ingångar och tun:i 2Zan 67 eller et kärt nåt ftålt emellan:de famma, Et eller tvånne lika nåt midt på andra flaka-gårds armen; och et ftort krok-nåt.g h dy vid hvardera åndan af gården, med en ingång. En fådan fraka= gård har den förmon fram för andra, at man i dé fmaå nåten kan altid få få mycket fom i ftora kro= ken, hvilken många gå förbi. Laxen går ock hål: re ide fmå näten, der han märker öpning åfven på andrå fidan, ån i det frora; fom på andra fidan år frångt. ' I tena eller ryffia går laxen ej gårna i fpa= kare vatten, dock om han får en katifle ingång us tantöre, fom bör hafva någorlunda rymd, at han kan fe der vara öpning , få går han förft utan bes tånkande in i den yttra gården, och fedan han der inkommen år, finner han ingen annariutgång"', ån iryMdian, hvar til han, fålånge grumligt vatn vas rar, år hel'redebogen. Men fedan det blir klart och Sommar-varman tiltager, ' måfte man med trug jaga honom dit in, eller ock flå honom med "ljufter i den yttra gården. I grumligt vatten år rys< fian båttre , ån nåten ; men fedan blifva nåten alt båttre och båttre, efter fom det klarnar och Some mar-varman tiltager. c FO

RS

v De i ålfvar allmänt brukeli gå Stak a eller Patas gårdar åro af följande befkäffenhet: - Ifrån landet”

-

ir

ken laxen fångas. I denna krok får man ofta fe : é ; Ö . så IRA Crn laxen fpringa tilbaka; man det icke kunde före:

"kommas på nagot fått? e.g, Om man Blonde grim-nåt, eller denna kil blefve flytande; fom en ryflia med ingång? Andra bruka Sera krok-nåt på yttre fidan af ftaka-gården til 10 a 12 famnaremels lan hvartera.. Förbättring, fom kunde Ike vid def- fe krok-nåtens formerande och utfåttande år tilfös

srene vifad. Der ften-botten eller annat hindrar pålr ningen ned i botnen, bindas ftora ftenar på pål-ån-

XY darna , fom hålla dem. til botnen och förfares böf-

»rTigt pa lika fått, fom fagt år, Men vid inra och ; yttra

> Tyst, Octob, Nov. Decemb; 2373

yttre åndan fåttas hår några motftåndare, at ej ftaka-gården må ragla på fida efter defs långd. >

Når det år mycket lång-grundt vid landet, at de måtte börja med ftångningen et ftycke ut, få fåtta de ftaka-gården litet up åt ftrrömmen , at la- xen fkal ledas ut åt. kroken, och ej taga vågen in- hHom åt landet. Staka-gården tåppes i Torneå-ålf med upråttftålde Björkar af 2 tums tvår-linea, ful- "Je med qviftar vid botten, famt til.4 tums afitånd ifrån hvårandra, 1 ftållet för nåt, få åt 3diedelen af ålfven blir ftåppad; fåfom Herr HELLANT i fin Disputation om Lax-fifket ; pv. 13 bevifer. I - Kimi-ålf brukas Patan pålika fått tilftångd ; men i ftållet i för krok-nåt brukas 8 eller 9 garn-tenor eller ryffior , til 6 eller 7 alnar långa, I => til 2 als nar:-höge vid ingången, mafkarna 4 tum: :Defsa fåttas i lika afftånd från hvarandra, i gjorde Öpnins ar påPatan; då man utan för den ytterfta tenan fNåpper ut et krok-nåt efter ftrömmen , 'med:en el> ler 2 mockor på, famt en lax-gård på ändan, hvar- på Herr BonGE i fin Disputation, de Salmonum natdra (I pifcarione, gifvit afritning.; Detta björk- fångfel; iftållet för nåt-armen; föregifva de vara drågeligare at bruka ; för den ffarka ftrömmen ock grunda: vatnet kul, fom.i Torneå-och Kimi-ålfver ifvas.: Dock åro håten långt båttre, ån fpråtärnas Ör firsmmens friare aAlop fkul, fämt at förekomma dåmningar och vridningar, . famt:vatnets:trångfel och fkumning, hvilka åro fkadeliga oriftåndighes ter vid/alla lax-vånor. 0 MÖTler TI

--Carfina eller lax-gård i fpak ålf göres fålunda: Tvånne jåmngående-pata-gårdar utflås, ”Io:til 12. 3 S oo fare

274 1751: Otob/ Nov; Detembi

ov ra I

Håt äfven ot SÅNNA 10 OA I UOIEINGSLE NA

of SN | Je

HERRE sale fpak-ålfvens s-Armarna;j fomrgå från bågge landen, måtte ftållas Hågör fnedt emot ffrömmen och råkas midt på, fålundaat den ena med ändan får. 3 ag alnar högre: up: ått den andra: Der ärmärna mötas. bliringången uti en aflång laxsgård på lika. före fom nåttnämde fades vara bygd, "Vid öfra tvårbal>. ken: fåtta fomlige et par Lax-tenor: Fifk-hufet vittjasafton och morgon, då'et läx-nåt förftfåttes

| ju

för ingången >. fedan nedflåppes et nåt lika långt fom hufets' bredd öfverft uti, fom drages , med åndarna tått in til våggarna ; alv til öedra tvårbils

ken,

då nätet Ler ges SN Fv k Hane dör inuti va- rande läxar; och hånder ofta, at laxed fpringer ini tenor: fa vid ö TEE: jag han med klar efter- fd -Bärden.” FOR fre emm trofast | annan tvår-påta: "Öfver hel ålffön Abyr ges taka-g: dy och Lä 14 famnar långre ne öd a ERE ggnad,. fom midt på hår $eldöen "med ändarna li z tu Ale bögd, ORT en [kilje -Vågg Åfån öh balken, åtida inidt hed. gendid 5 öphingen til lax-gården, 1 2 at läxen medel derma tvår! -bålk får 2ne SROGEn Y ih uti ikufen, hvilka Vittjas: med nor; An ÖT äg brak sd "Ti é a bbiad 3 fet ar KATE En Cibiba? e ($ C rig.> car é ÅeE På OLA från bågge lan nn, bob tre öfreväg gar ce detre ned re våggarna, dd båg ingan-

i san NARE 24, hede fa balken, Ser

(10 ped Yi FÖ IN NvVa RR

a rg

7 bb sb PAR ense, nu 197

Jax-bårdar, der fot Brukas; ät tad oli, Oh förlo öm Hå fc RN arna Nr SE Rör RE äs ned, n rår KOR drages. där böra Ö NOSA. Hä va NER

VEG Ka FA

ÖRE

I oe fria lednin ned Hof iNgangarna, Ed oc ed ån de 4 gear r Bord kildr ukas af hamp-garn, rar eller fpjälor: Jido- våg viljd eh del” hålre hafva af garn; fö in gör "hut jufaré och begårli are för laxen ät INGA fäller ör tenor af. SR brukas öfver alt 1

"Tor neå-ålf i ryffior eller mjärdar af garn, ju gran- nare | LÄMERoa en re ; emedan det mindre fotar far lju- fet Jc Förörtakär ng ANT för laxen, hvar-

före

276 1751. Ottob. Nov: Pecemt

LÅ

före de ock fårga garnen med lut och björk-barki Bått år, at fåtta pator och lax-gårdar vid det lan- det, dår ålfven har ftarkare gång, i fynnerhet vid uddar, få nåra in tildjupet mankan komma, men ej in på å-mårgen. - Långden år åtfkillig, efter fom ådran på atfkilliga ftållen går nårmare landet eller. långre: ut. De långfta åro i fpakt vatten i "Torneå-ålf, 120 til 150 alnar; de kärtafte från 19 til fo alnar. . Vartnets djup är vid de famma ir från, 2 til:10 alnar: "Varandés gemenligen de lax+ ardar ,' fom, ftå i djupt och ftrömt vatten, de bå- fa ; få framt ej något nedanföre liggande ften- grund hindrar filkens gång, . Kan fren-grundet ej undvikas, faår der bålt, at Pata-gården nedflås vid nedra brådden af grundet; få at de utföre. ftröm- men hångande nåten ftöta til djupare vatten, -an-

sj i och

; BR TIER AS ENE 4 Av & Sä ls AIR LLA et LA ed

FUNNEN HEN fr 06 på 9 JES INTER ORÖRT STD 2 lp set sil ÅR fr 1 1 "Mycket kommer ock än på ftadigheten vid def.

åndarna, hyilka de ej fåfta i botnen, ochftål- Ta fråden emot de upråttftaende pålar efter liten

a—— 0

— Tyst Okobi Nov Decermbi 277.

dals-ålfverna har ånnu ingen. driftat ,” at hårmed öra något förfök , för den löfa fand- och mjåla- otnen, fom aldrig håller något frånd., I de 5ö- dra Wefterbötnilka: älfverna år botnen ftenig och hård, famt ftrömmen få ftrid, at de ej eller kom-' ma härmed på många ftållen til våga, De måfta 'Brukas i Torneå- och Kimi- ålfvar. = = (EL FR > Så långe vatnet år kallt, går lagen vål få myc- ket vid landet, fom djupet ; men få fnart det blir varmt, få förflårej ftort, at hafva ute någon Pata- bragd i ålfven, cmedan laxen då häller fig efter ftörfta djupet. ; Vs

TK gy 4 bl 6. 24,

Om Lax-notar. - I de fpak-åUfver, famt på de fållen, fom ej tillåta de($.23.) befkrefne lax-byg- nader , måtte man med långt ftörre arbete ock rin- | fr förmon fånga laxen med itora notar, fom bru- as på tvånne fått. Lax-not 1 de ftora ålfverna kan vara från 70 til 100 famnar lång, 3 til 4 fam-- nar djup: 8 famnar bindas af I lifp. Tyfk hampa öch råcker i 3 år. Garnet år fom en fkrif-penna -tjokt, hvar mafka håller 4 til £$ tum i hvar fida. Längrenediålfven böra de varalitet ftörre,ån up til. Det flycket , fom nyttjas vid puls-åndan på puls- not, famt midt på land-noten,. bör altid vara nytt. 'Puls-höt drages med:2z båtar, hvartil 6 perfoner fordras: De fammanknaåpa eller draga et band ge- nom mafkarna midt på noten, der hon altid årde? lad i tu; rö fedan midt på ålfven, och fara få e- mot hvar fit land; då hvardera båten utkalftar fin hålfva del." Fortfarandes federmera med jämt ro- ale ÄG Mn ende

278 TistksOEtob Novi Decemb ende: hédföre. ålfven ,. til 5 mileller deröfver, då - båggerbåtarna åter nalkas, tilfamman , ; och börjas med ftåndigt.pulande,;; til des ena. not-åndan, fom drages nått ut efter hela noten, formerar en Eten rundel;oda i haft-dfre telen ån oa, DÅ AR til=: hopaockivrides tilfammans. i.en tjock ftrång fom kallas torv-kiffe ; i hvilket laxen merendels fitter: faftad. En och annan har förfökt, at fålta et grim- nåt vid puls-åndan 3: at det. gör lika fom en: poffe på noteny i hvilken laxen båttre. qvarhålles,, ån i de almånt brukeliga torv-kiffens.. 1:44 00 02

gj CT

— Land-nmot drages , fom annan not, inåt landet, år långt fördelagtigare och fåkrare ån den förra ; men har den olågenheten, at vatnet drifver not-armar- na lutande undan flrömmen, och emedan laxen en- dd fMrifvår och håller figsup emot. åfra. armen, få uplyfter han ock låttnedra telen på fammaarms; . då hat fårsrådrum at gå under. , Puls=not år vål "fri får. denna. olågenhet ;. -allenaft. den kunde hjel- pas med kil, fom torde kunna fke, om; man, up- droge noten vid.en faftflagen påle ; emedan laxen, då han fkråmes-och drifves, aldrig går undan ur tan emot ftrömmen, få at harsaltid fås på öfre not- armen, -"Smålax fpringer högt. up och fåfter fig åa noten, men ftor lax fåfter fig ned vid ften-te ; 0. » Midt i natten: år: ej.fårdeles fifkeligt; :mor- gon och afton-varpet,.. vid fol-gangen,. år båft. Til et godt not-varp fordras ,;at det år utan fålte, famt bar: jämn botten och år af medelmåttig långd: Båft lyckas det ; når man i haftighet får utkalta,/' och indraga noten; ty med långa varp tappar man mera: ån: man vinner), ,. Stakar. och pålar, afftötas med en y£za,:fom år håftad i. en ftång-ånda, Rn 2

EN Da Ottobé/ Nov: Decernb, 279 | brer fordral olika: högd af flod; efterföm de

ina vara djupa; derföre kan ofta. på ena not- varpet fifkas något, = då det andra aldeles flår felt: Anna :$ år detta arbetfamma fifket tili ingen fördel; ty omide; encaft vilja jämföra omkoftnaden och arbetet, med-den vintftyfom man förmenar fig hår- Me bekommay; strå ikal det fåkert' finnas, at det förde måtta år kadeligt, fom det ock år fkadeligt för dev allmänna; emedan laxen dermed fkråmmes och-lax > fKåckatnalkingras, ' Ty når Vår- floden börjat taga af; fomrär rätta filke-tiden med noten, ålfven blir grundare, vatnet varmåre , fol-fkenet starkt; v vådret lungt,” få fkråmmes laxen fnart at ”våndå tilbaka uturälfven ; når han möter fråndigt föll och oro vid alla 0 "varp, "up efter hela

ak-ålfven.

Lill not, ryckareriör, äter kälk a den i Nörferbörten kallas; åren liten nöje om 8 til 25 famnar ; fom brukas, målt ialla ftrömmar åt dragas under förflat och hålle-fkolor 3; "i höljor och fmå

iupn-vacren. - Jag vil befkrifva defs bruk vid » et och annat ftälle. Nedan för ftöra byggningen 4 Eds-forffen (5. 3. )åren bårgsfköla, 8 famnar

bred, och något djup; "der hon faller iti Vålfven. Vid hög flödsftrömmar 'vatnet genom denna bårgs- fkola j > då läxenmftigerin uti demfamma. På ötftra fidan åren lafva bygder, på hvilken lågges en'8 - fämnars not; med kiloch rep förfedder, hvilken nieddräges, at den tåpper yttre mynningen: emot ålfven; och drages fakta, tildes not-armarna komm- ma in til en ven, Bala: der hjelpen (FJärn DA

5

4 bör- (CX). Hjelpen' fälla Fifkare de fäller, hvareft noten a drages up på ie

|

280 1751 OAobi Nov; Decemb,

börjar man kafta ftenar, och med våld fkråmma

laxeni kilen, eljeft finner han vål vågen under noten , för botnens ojämnhet, famt den branta hållan noten fkal tagas upföre.. ”Den fom fedt de ohyggeliga hålle-fkårfvor, fomivifa fig på botnen under vatnets utfall, kunde trotfa , at aldrig en filk fkulle bida i noten. - Detta varpet drages alles naft om dagarna, emedan laxen om nåtterna ej går i forfar, ej eller vid klart follken, utan når något moln går för Solen, eller jämnt mulna da» gar åre , och laxen mårkes: vara inne. :

- Är fifket vackert, måtte folket, når de fått la=.

>xen i land, lägga j& öfver not och fifk, til defs fe

han fått flå förfta rafet af fig; eljeft flås noten fön- der, ehuru ny den år. Hon kan åndock på 8 högft 14 dagar , i godalaX-år, blifvautfliten , at de må- fte fkaffa fig en ny igen. - Dock hafva de nu i fe- nare tider fluppit denna mådan, - Fordomdags gål- de denna fatfen: Far man i 14 dagar bruka lill-no- ten, få får fifket i byggningarna: vara huru det kan. För några och 20 årfedan, fåg Commini- ftern JoH. DALENnIuUs, at der i et varp fks fo' laxar, hvaremot nu fomliga år knapt 1 tunna fås hela fommaren. = På flen- grund och vid fteniga not-varp, bruka fomliga binda ftenar vid ftoraån- dan af björkar, och nedfånka med qviftar, då ftrömmen nedlågger den öfriga delen, fåat björk- qviftarna med bd komma at öfverhölja fte- narna, och noten flåpas der öfver... Defsa fmå no- tar, åro ibland de fördelaktigafte fifkerier, der tilfålle år til deras nyttjande. «00 00 000

$. 25.

RE NG Kd

ut efter

| 1751 Oéob. Nov, Decemb. 281

KÖ te ver

"Lax-nåt uputiftrömmarna , brukas i Ångerrman- | ålfvenafmedelmåttig groftvinnad lin-tråd bundne, och til mafkarna något mindre: ån den vanliga lax= - >. noten, från s til 15-famnar långa, hvilka utfåttas

iftröm-uddar, hvareft ftrömmen och drag-edan komma tilhopay ty i detta tvedrågt- vatten kan nä-

tet få. Detta fått brukes vid laxens upgång. Men vid defs nederflytande om höften fåttas ni-

ten målt i edör eller lugn-vatten, efter laxen då årna upföker fådana at hvila: eller ock brukas le vid förenåmnde uddar, fåat, nårlaxen efter strömmen kommer vråkandes och vil gifva fig in i det fpaka vatnet, möter han nåtet och fnårjer fig der uti. ' En delbruka ock ; at nedflå några ftoc- kar midt i ålfven i en rundel,; fom fylles med iten och fammanfpånnes med flåar vid öfra åndarna, då nåtet AR utflåppes neder om denna byggnad römmen. "Når nu laxen upgår drittligt

efter ftrömmen, och råkar oförvarandes uti denna 'ed-fköl, få rånner han haftigt til mått tvårs öfver edan, at igenföka fin vanliga ftröm-gång , då han idét fammaråkar för nåtet. Likaledes når den fly- ter tilbaka och får kånning at någon eda, få be- ng han:fig dit at hvila, men tråffar åfvenledes

förlåt af nåtet.

Fufftad kallas de frållen , hvareft fifken för ftröm- mens håftighet och fall nödgas ftanna och hvila ned om någon hålla, få nåra in vid landet, at den med ftora dertil gjorda håfvör kan uphåmtas. De brukas få vål hår fom i Wefterbotten på ftällen fom åro antingen med känft och arbete, eller af nåturen tilredde. Så FE Sf Lju-

-

282 1751, Oftob. NövsDecemb

i b SE SE

Ljuffrande förrättes med en grof-tinhad och fta- dig ljuftef » vål af lifp. tyngds Början fkertAn- german-och. Indals alfver 14 dagar eftev Michab-" Jis, til Andersmållo-tiden > ibland ock lingre, med eld om nåtterna.s När laxen.omshöåften bör- jar flyta, begitver han fig etter något vräkande undan ftrömmen nära tillandet, och mårkes låg- gan eller honan ej få ofta gå in fom hannen, utan mera hålla fig ittarkafte ftrömmen. Etter Anders- amåflo-tiden fökade äter djupet , at hvila öfver vin- tern. ' Och år mårkvårdigt , at laxen om vinter- tid ar lika fom hatf död, famt åger- då mindre, lif- aktighet och qvickhet, ån om fommaren. Hvar- före han ockfå om vintertid låttare fångas med ljufter; i fynnerhet år den feta och. ftackiga lax- ockeln gantka fpak och ovålig. , Men börtingar och de fnipuga: lax-ungarna veta bättre at. akta fig, hvilka Itrax fky för elden. IForsSockn up åt Indals- ålfven,; få de, fom bo långft neder der vid ålfven, förr: begynna at ljuftra, ån de fom bo öfverft, hvilket de tycka våra något fåll- famt. Båtta ftallenåroilugn-vatten emellan frrömr marna, och ju nårmare man. vågar fig tilfors-huf- vudet, ju båttre år det; ty der fkalman altid fin- = na nagra, fom ita och lika fom betånka fig, innan de gitva fig utföre forffen. I fpaka ålfvar: ljultras ockfåy der vatnet drifves något haftigare,, och tjenlig botten gifvesy; dififkarendäter baten flyta nedföre ålfven, ochfer i medlertid noga efter hvar. reft lagen ftår ,, da. han hugger idet.narmatte han kan tråffa in vid hufvudet; - eljeft:om han rakar 7 laxen vid ftjerten, flår han fig merendels lös; :e- medan defs förnåmfta ftyrka bettar i hufvudet. I fynnerhet år godt, at filka med nåt och ljuiter, (4 i utl

; hdd r ånlar, "ah MAN is-förjans nedftörtande fråle- diga, 1 hvilka bottnen och vatner år klart fom en Bnfandeis. NN Se

ra ftora ds-fallet india: sälfvén, RER ingen ax dlipper fram, » ftår en otrolig myckenhet ? uti -höljan derunder, . fom års10 a 12 famnar djup, rad de hafva många uptig g at fånga honom, delsmed ftång-ljutter med längt rep i tkafter, hyil- ken de utkaltta i böljorna, och med repet draga tilbakars, hvarvid laxen ofta måtte följa > dels 'öck med hand- -ljufter. Ibland hacka de anred en hval!s jern-krok , på en lång för, uti laxen i höljorna. orsa brukas ockfå ljuttring Da Heta, tanen om dagarna, på förenåmde fått. De ftörfta vrak? och kalf-kött- laxargi til 3 Och 4 ltpuhd, blityd under fiftnåmnde fall fångade. Filket, fom tfker med nå och ljuftring om höftarna och Julet tiden år hög fkadeligt för lax-fifkerierna, ty de ftörfta och drågtigafte rämm-laxar, blifva hårigenörm ät ödde , hvilka dentiden endafkå äro viftandei ftröm- marna, och det fom aldramältt bidrager hår til, år,.at de måtta af dem blifva fångade innande fört aläta någon råmm och mjölke; ;-« da de hikvift bör- de förfkonas och hållas fom vårdar och våg-vifäre ät andra laxar, hvilka de kunde läcka med fig up i famma ålf. Defsutan år ock laxen denna tid o- duglig; mager; feg'och ofmaklig i köttet, at den Även derföre borde lämnas. Börtingar, fom: ej råmma up i ålfven och behålla fin fetma. och godhet hela vintren, kunde vara tillätne at filkas, men ingen lax , fom har fin räamm-fätrtning , bor- de efter Michaels Fånbas: ” Och är det vilka at på många frällen Krages fent om höften väl få många laxar

284 1751 Ocob, Nov. Decemt

laxar med nåt och ljufter, fom med alla de öfriga vånorna om fommaren: Naturen far dock ftörita > fkulden til förminfkningen, faft miånnifkornas e- gen oförfigtighet och otidiga nyttjande af Skapa- rens godhet, är matt der til varlande:: sr mona

Ten-drag brukas om våren åt lax-Sring, då man ror ftrakt upföre flrömmen; hvarmed fängas någon enda då och då. Når man far utföre ftrömmen fjunker draget til botten. TN SÅ

Tålg-knif eller ock en krokog fpik på en kåpp-ån- da, bruka fomliga at hugga lax-ockel och öring med i tvår-ålfver. Och veta de at beråtta, huruledes med detta ringa fifke-medel mera lax blifvit tagen 1 höljorna up i Ljustorp-ålfven för 30 a 40 år fedan, når vatnet utfallit om fommaren, ån de nu kun- na få med hela fin lax-byggnad, fedan ålfven af den famma aldeles blifvit tilftångd. |

Slutet af denna Handling fkal följa hårnåft.

- FD BAL Be

Et låttuSärr , <dboförfördiga Skeps-.a Modeller. sd |

ät | G.'SHELDON« 10

& 'edan jag, år 1741, til Kongl. Vetentik. Aca- |H demieningifvit mina förfök, at finna etSkeps- tyngd och rymd uti. vatnet , 1å vål fom defs centrum gravitatis, genom modeller ; har Jag mårkt atfkilliga vara af den tankan, atdet förefat-

ten

175 1. O&ob. Nov. Decemb. 285

te åndamålet ej få lått (kal kunna vinnas genom

f ådana modeller :. dels för fvårigheten fkul, at få defsa modeller få vål tilarbetade > at man med få- kerhet Up a dem kanlita, dels ock, emedan mo-

déllernas : förfärdigande förmenes fordra mycken

tid och koftnad.

Pela inkaft Jåra förnåfhligaft Påtröra af okuns

höker huru modeller fkola. och kunna båft gå.

ras; ty om de fkulle göras på vanligt fått, med fpant, På garnering och bord-låggning; t. ilftår jag, at de-kunde ej blifva nog accurate, famt

at det kulle fordra et års tid, at Hrarlöra alt efter

X

fcala och proportion, hvilket ej eller kunde afgå utan ftor PKoltnad. Men når man på följande fått tilarbetar et Skeps-modell; fkal det icke ällenaft blifva likt fjelfva Skeppet, utan ock på atta das Bara med ringa koftnad, af hvar och en kunna

| RÄDpE:

Til dettå Modell tages torrt fint trå, utan Wäkdg va gåror,; fom fycke- vis tilredes efter modellets fcala, hvart ftrycke få tjokt på långden af trådet, fom indelningen år emellan anten. Defamman? fogas ; få manga delar fom fpant , och utgöra he- la Skeppets långd. På hvarje af defsa ftycken, updragas fpanten med bord-låggnings plankornas yttra kant, börjandes ifrån mid -fkepps eller på ena ändan , och det nått in til, ackter-eller förut ,up- drages på andra åndan, och få vidare ånda til den akterfta och fråmfta delen , fom formerar ftåfvarna.

Sedan hvar del fåledes år tilredd, niklas alla fpanten, och låmnas 2 eller 3 fots trå rundt om- kring

286 st. O&öb. Növ. 'Deccih 3;

kring innan til; fom fes af Tab. IX. Fig. 1, hva- ref AA, B,C, utmärka fpantet för-om:, D ;E, bl G midfkeps fpantet, DB och G C, diftancen e- mellan fpanterna. -Defsa fpant fammanfattas med godt lim, fom ej uplöfes af vatten. — Således blir hela Skeps-kroppen formerad. Til defs mera få--

Sift- öfverftrykes mdodellet med ffark Fernifsa, bår de utan och innan til, fom afhåller vatnet at draga fig in; uti tr adet sr hvåraf. det kunde furna, fvålla ut, och förändra Kroppen under handterandet i

MALIGL a du bre ER FR

i )s ” a 3 i” å vm & 3 i

På detta fåttet har jag förfårdigat de modellér, hvarmed jag gjort de åtfkilliga förfök, fom, uti. Kongl, Vetentk. .Academiens Handlingar finnas införde, för ar 1741 pag. 168 och för ar 1742 Pag. 81: fom vifa, med hvad fåkerhet man genom fa- dana modeller kan utröna hyad fom fordras. = ;

ÖRON 6 RS ee orgneder

287

RÖN och FÖRSÖK.

AR ; a Fä | É :

year

Me fill a, Ag rån Los Kobolt Graf st sa Vori, Fårila S ocken och HE ingeranan

RR DOM ls Af i ; -

TR I son F. CRONSTEDT. SK aa

A en år i el broct hvita : OM f sal H dock ftundom något ' mörkare, löper an "litet réd<gul nåftan fåfom RÖN och migi i fin ATA sr

; w23 ; PR ) ER j b bs TE kl + Ci tom! d - dr A ; | "vv Ör & Ma ko 2 LA 5 ” . ww NE

Når han er icpära luften illöra 1 dag-klyfter- na, vittrar han med grönt beflag eller ochra.. Ut- läkad gifverc en köggrön lut3 förfi”afrökt och fåld til Chrydtallifation lemnar? vittiolvaf famma få args anfkuten ilånga fyrfidiga prifmata för äridarna af? fkurne antingen för tvänne fidör; håltan lika en 'graf-fickel, eHer” tränne fidof3” hvilken figur ja ock iblarid niårkt hös FAM hvita ock FR- viiok

SIR MT UNGT

om ky gled vä ” 8 ALERT AF v AA akt

| ur ting apr vitriol vm ) sälen Myrinaga en ljugd | grön colcothar, hvilken med tre gångor få myc- ket fvart flufs afbläft > gifvér skegulus til fo Pro- (eng; |

Fö : hat fr

. - f Å å j I N på + v 2 Vv 5 [| 4 ' NN Yu Ör FM . p s co ME -Å & AM s KE mv BON OM ve - i N Kv « j ." d v a » 4 4 vv I

288 1751. Oob, Nov, Decemb;

Denne Regulus (3.) år utan på gulaktig, men i brottet filfverfärgad, litet fkyggande med: fmå planis nåftan fom vifmut, år hård och fpröd, dra- res litet af magneten och roftas til et fvart pulfver, vilka fenare bägge egenfkaper hårkomma af jern, fom gått med in 1 vitriolen > uplöfes eljeft i fd

NS sj jade

ked- vatten, aqua regis och fpiritu falis med en hög- rön fårg, hvarvid faller ev fvart pulver, fom för lås-röret vifar fig varar ognl: ORO Ren blandadtmed "Litet af fjellva töctalleni sd sie fack

FDA vå wW

Vitriolens metallifka jord ( 3.) nedfmålt med Borax, gifver et opaCt glas af ljusbrun fårg.

6 " jod ör GR Ske NÅ på AN ar ad : Fr vv ör få VE x - Frö 4 . |

9 AR EN GR ; Å KD I KA

Sjelfva malmen gifver under roftning ifrån fig förft en ren fvafvel-rök och fedan en hvitgul, fom luktar våmjaktig. Lemnar man honomit ftarka- re hetta utan omrörning, fkjuta derutaf up grenar likafom corall-zinker, hvilka beftå af en fådan metall, fom: förut; (4.) ;befkrifves.: calcineras de famma ånnu vidare, blifva de ljus-gröna til får- en alt igenom fammanhångande och klingande. Det öfriga af malmen roftas ljus-brunt och inne- halleramycketl fårnar stuk Ytoltors olen TO

7 vi 0 Da AR AR : t i x . i nana | Wer 3 i 4 | i OT TT : ri 5 ä p Så J REV « Vv An i fö MÅ - Napa 6 «

Småltas defsa grenar (6.) eller calcinerade me- : | tall

ko lr 5 oh

SR ER a HL

— 8755, Octob; Nov, Decemb, 289

tall med Rblogifo, € år man en Regulus af famma fkaffenhet, fom den vitriolen (3.) gifver, hvar- ifrån järnet fkiljes på det fåttet, at man roftär ho> ätit uch fmålterned med Borax 1' eller 2 gån» ger, då glafet blifver brunt. FN BE YR EINE ÖPRAE KAN AE WW ya Kap ; ik . i

Når järnet år frånfkildt (7:) finnes den öfriga Re>

ÖR RE > MR SS ORNAN - NG > Dr AS dö iClA rr tingera Boraxenmed den fkönafte bla jaffera- e årg, til bevis at någon kobolt gått med in 1 blan- ningen; men drifver man honom med nytt tillagd Borax i en fkårfvel eller för blås-röret, olifver en regulus öfrig , fomicke fårgar mera blått och icke få lått vitrificeras. LEK (

färnneg srcn

- Denna Regulus (8.) år mera filfverfårgad, tåt RR Sa ån han förut Var, calcineras grön, Tik en malachit och upvåxer i ftarkare hetta lika. fom malmen. Dervid har man engång mårktfmå lura Chryftaller af metallifkt glåntfande lyn- ne. » Vid denna stannar ock upmårklamheten vid .defsa rön; ty järnet och kolbolten utgöra minfta delen i den råtta malmen och åre accidentele.' -:-

= På Capellen drifver han (9.) icke och Boraxen förfllaggar honom icke: få lätt (8,) men blifver dock omlider tingerad med enröd-brun eller Hya-

i "

3 LÄ I i I sx

Kv tar) är dag rHkedvattenuplöft gör! folutionen hög-grön, fål- md KÖTT pd gps AN Fr TR j i AE RN SAR STARK ler

cd

290 ”T7ST. OCctob. Növ, Decemb. föllngrl da kloss dar ofta ARR ; ler ingen koppar hvarken på järn eler zink; pre- cipiteras icke af rent vatten, och långfamt med al: kali fixo til et hvit litet grönaktigt pulver. = (BE FR RER 1, RE PAR Sa OR " + BRN 2 VIE: Sd ” IRS Sr a Om Spiritus falis ammöniaci antingen precipi- terar och fedanår tilråckeligt at åter uplöfa, eller Nås på det eduleoreradé precipitatet, blifver den efter hand blå > men når: den folution blifvit från- fkild-och våtfkan afdunftad., här det icke, velat i yckas, at af fedimentet få i vanliga prof: något fom röjer köppärs nårvårö. > 19via pl od äro

; (09 SOT LÖ ARA ÄJÄ RS SIG Kå

I Oleo vitrioli eller deftillerad åttika har man icke kunnat uplöfa denna Regulus; ehuruvål det förra, antingen vål concenterat eller diluerat må- fte ock vara defs menftruum (2) Icke eller har jag fått den at amalgamera fig med qvickfilfver.

I elden år han något flygtig och gifver Kvide

rr RR Å ÄR. AREA Ng

kd

gul rök >. men det fker icke utan påblifning : ty

ekjeft oalcineras han allenaft. =. RAG SKO ERA Når kobolten ånnu år qvar, blandar hån fig med Vifmut och blifver produ&en litet mörkare til får- gen och fkyggande. ' Således. år denna Regulus (ED et medel at förena vifmut och kobolt > "lika> om Regulus Antimonii, enligt förfök. = == 47

KL PEER AG Ia na kon Om man fåker at frånfkilja jernet uti'den förtta j | 4 — regulo.

R Sys 4 TT ET

GR C6 AL rinner; men förrån det BIQV ter aan i1gre är! Kobolt Regulus år igenom fmåltning. blandad

| bådei dubbel och lika vigt. med denna. (7--och

s

blir deraf en grynig jern-grå Regulus , fom uplöfes

iaquafortimed en hög-röd f årg, fådan fom kobolt

regulus mått vifar i 'menftruis'och i'defs öchra kö=

'bolt-bluthen. M årkeligt år, at den gröna fårgen vid detta tilfållet fördöljess V- särmene DT

”

Flera förfök åro af mig gjörde, at blanda hela soch halfvå metaller; a denatfigt, at få nå gon produét, fom kunde likna denna (4,7,8.) ; men det har ickexlagit in. / Jag Har derföre nyttiat Hr.

-Direbteuren SCHEFFERS myckna inf st och oför«

Ö

trutenhet til famma åndamål, dock har hans förs pu af rön ånnuicke kunnat gifva nagon uplyfning; hvarföre göres eri fådakr 207 ga min aodni ne Pirjltg op Å ; ” Slutfats: port Å gklsen

At fomingen af de bekante hvarken hela eller Halfvå nictdller rena och oblandade, vila, et förhål= kände likt med det atiförda, + fynnerhet med den gröna färgen i vitriolens lut (2.); 1defs colcothar t PERL kalben (6, 9)3 Ochifolution (4,11) farmt Ned upvåxandet i ftarkare hetta (6,9, 16). Icke elle någon metallifk blanning af fådana egenfkas per år kunnig ; altfå lärer den regulus, fom blif- ver Öfrigy når jernet 2 kobolten år frånikild (6),

så ” | af

292 1750 GAOb: Nov; Decem 51 af hvilken'ock de upråknade phenomena hårröra,

komma at anfes för en ny half-metall, til defs nå- gon upgifver fåttet , ' at af de kände tolf hel-ock habfemer alles göra.en dylik compofition. "= vi

4 d- 26. Öktop.

VARMARE NINGAR Öfver 7: lön

| 5 Fa fällfasnima förbållandeso pået et

ri 2 Nylåndfka härens, ;

LG oc akt tagne af < ; C oh KH. CARL JOH: ÖGETE.

”BHuffari år én 1Ö uti Nylånd(ka frön: belåg sen; ;3 EB milifrån Ekenås fradroch 6; mil ifrån Hangök: 5 udd. Öen ligger något långt ut ifrån:den fe riga fkårgården,. och har ånnu flera fmå holmar och klippor ifrån fig långré ut i fjön, kallade Just fari gaddar, utom Ref och grund fom vattnets rörelfe dels röja dels öfvertåcka.

Sådana och flere omftåndigheter ör varitor- faken , at denna orten blifvit namnkunnigare. af fjö-farandes olyckor ån några andra klipporiFin- fka fkåren. Gamle få vål fom nyare fr gig fådana håndelfet n Sglarag. tilkånna. EDS fkepp har en ping drolyckats på ARE F. Tab, X. och eljeft hafva inom 20 år 5 fkepp och far tyg allena på Napa G. Nog för lorade. . Fed

ph

N

hd talg, olja och andra Ryfka varor. . Äfven

275 Octob. Nov, Decemb, 293 + +; År 1746 ftrandade en Lybeckate Jagt på vits eller. (3 kallade: Ler-harun, hvilken var låftad med amma år törgiks et annat fartyg. på frörfta gadden eller, Måfe-fkåret 3, laftadt med -talg, buldan, juft MR Äkgoo ob ao bd tel er As

"I Genofi deffa och flera fådänd olyckor, fom

4 Sör om Lotzen på Bufså, ej få noga kun-

nåt erhindra fig, hatva defse ikåren blifvit aktade för farliga frållen. Förborgade grund och klippor under vatten långt ut i fjön, hafva icke allenaft va-

fit orfaken dertil; ARN om en Magnetifk kräft,

på Kongl. Uni pitain-Lieutenanten vid Kongl. Amiralitetet Herr.

| ij n e j JONAS Np några år å rad, genom måtande och

fom fkulle förvilla til en allmån fruktan och affky för denna vallen.

vc En fådån kräft: eller få kallad feger-ften om- talar allaredan JAN MåNson i början af 1600 talet i fin fjö-bok. Men alt fedan har den fäåningom blifvit få förglömd, at man med möda kunnat få rätta ftället igen, emedan JANn Månson det ej

få noga i akt-tagit.

IT anifende til alt detta; fom ock den okunnog-

het, hvaruti man hittils lefvat om råtta belågen-

heten af EA fkårgården i Finfka viken, få har befallning Lots-Direé&telren famt Ca-

odande i Finfka fkåren arbetat på, at uplågga nya Sjö-Cartor, och underföka famt upfinna nya AiGvard Under hvilken förrättning jag haft til- fålle at vara närvarande, ock altfå utur mina vic Juffari gjorda anmärkningar författat följande be-

2773 fkrife

ompaffen ; har ock bidragit -

sp pra

194 TYS Noob; Növ. Decemb

fkrifning, famt til tydeligare begrep upftålt hoss fögade utdrag af den upråttade Hydrögraphifka Chartan. SN a oo TA EVR a ASEA

2'v > Förleditår 17fo,fedan: måftadelen af-fomrma- ren var förnött med Porkala uds och des klippors afmåtning ,: ankommo viomfider til Juffari, hva- År RAL dor be TURERNA OFET proper 3 reft ftraxt gjordes anttalt til famma ikårs och nåft- oräntande holmars afmåtande. På tredje dagen, då jag dermed var färdig, vardet filta jag borde e RE TA LA MT ER SARS Pr TR VI RR 0 MR RR IS Meet göra, at taga Meridian-ftrecket på min. då förfat-

tade Charta, Til den åndan tteg jag up på det hög- fra af klippan til B, til at. der göra en peiling på något annat vilt -mårke. SR SAL tés på bårget, men jag mårkte med förundran, at han lopp omkring. utan uppehåll. Efter 3 timas förlopp flyttade jag honom ungefar en famn ifrån fimma ftålle, då han orhfider I annade, men vilte med nålen våfter ut; eller fedan jag genom folen fant et fikrare Maridian-ftrek, fåg jag Nord-linien vifå uti SW til W..> Jag förfökte fedan på flera ftållen, men fant ingen dan atfkilnad mer. Min nyfikenhet. måfte den-gången vara dermed nögd och allenaft. mårka, at bårget på den fkoglöta holmen tyckes vara af vanlig graftens. art, famt ar det ftållet hvarest Compaffen nedfattes, var 4

2.5 famnar högt åfver vattenbrynet. so va > Derpåbegynte man at upföka den förenämde fegerftenen efter JAN MaåNsons AR > men den gången var det fåfängt ,at kunna finna honom: våderlcken, och den fena årstiden ville icke bes qvåma fig til et fådant företagande. «a ann

Men

vi +.

Ke Aa ifrån

Oétob, Nov, Decemb, 295

Mdenbår gick. det båttre för fig; man hade

icke förr kommit i negden med flupen, och lodet

var ej många gånger fallit, - förr ån Compaflen rö or fjelf, emedan han vek 12a 13 ftrek

fic förra ftånd >; -dock hade man icke få fnart | edt det, förrån hanåter gick til fin förra ort. Slu- pens fart kunde icke få haftigt ftållas och fläcken var ej förre, ån av han i en haft blef akterut,

huruvål man ej behöfde mer ån ftryka et årtag

tilbaka, förrånfamma förändring mårktes.” Tilföre--

ne och rundt omkring funno vi 10, 112 12 fam> nar djupt. vatten; men då jag hår kaftade loder, var det ej mer ån 3. . Sedan vi tagit .de nogafte peilingar af detta ftållet, fom möjeligt var, befans det vara famma fegerftenen fom Fe MåNSON nåmnt,' ehuruvål-han-ej. få noga paffade in med fireket och diftancen; och fom få lång tid varit: förglömd.; at man tviflade om han verkeligen var mera til; Jag brukade imedlertid det verktyg jag hade til hands, nåmligen lod och talg ; at dermed

kunna fifka något ur bottnen; men i ftållet tör ften.

fick jag grås. Det var något kart; men varrundt omr? kring härdt och hvitt fom corall: fmå och kantiga ftenar fyntes dock hafva ftött i talgen.. 2eller 3 ganger fkiftade vi om ftållet ock åter lade dit igen, dä det var mårkvårdigtyat nålen. helt noga ftåldte fig: på famma grad igen, fon hon förr varit. Hår hade varit nöjfamt, at långre uppehålla fig ; men tiden. var kårt och vinden god, fom -påminte;ofs at den föreftålte tiden af vår refa gick fnart-til- ända. Icke defto mindre fkulle yi ännu göra et hyarf omkring de ytterfta -gaddarne, at dervid utröna vattnets djuphet och hafs-botnens fkapnad: Man kunde €j Säl vid et fådant forfkande. E- Le T4 hu-

” rer belönte

märkning af des f då h bin inbi ;

förviffo” ie ågas 3 >; men imedlertid hafva deffa -om-

ftåndigheter I förefallit mig:d F det v de då a ag fjö-farande fra do taga fio til vara för deffa 1 Kongl fr der k

rn

FER

Far ar

SS

RN ;

TT O&ob: Nov. Decemb. 297

vas blotta Jårnmalms klyfter eller verkeliga Mag:

ner- Arek i f jöbotten, eller ock, torde hånda, före lyckade Jårn-laddningar, fom igenom tidfens ap käppar blifva Magnetiferade;-:

få belle Nr 2 j . Den 7 Degember, SNR

störa FR

Öriellåk

llrpertata hest så Cirkeln.

SAM. DUR AKUS. Ci

p hr Cirkeln och Hyperbola Äquilateras äs

TO tvånne fårfkildta hnier, ty de forme- ras på olika fått in folido; år dock i de- fas olikligt mycken analogie : . At fom Settorer af Hyperbola AFquilatera åro, Logarithmer förd jas kade: verkeligetal, få kunna Logarichmer f för ne= kade imaginera tal reprefenter as genom Cirkel-bå- Bar multiplicerade med ir rationella expreflioner.

RR AA

"Den förfte fom något fkrifvit hårom, har för. modeligen värit Herr JoH: BERNOULLI, hvilket uti Parifilka Vetenfkaps Academiens Handlingar för ar 1702, exprimerat imaginaira Logarithmet genom cirkel-bagar fammanfögade med imabinaira tal, utan tvifvel då han var i Tridighet med Her? LETBNITS om nekade och imaginaira quantitetef$ Eogarithmer, hvilken ftridighet Herr EvLeR anförer och afgör uti Berlinfka. Academiens Hand- lingar för år 1749. Huru nåmnda fectorer ocheir- | T $ kel.

298 1755 Of&ob, Nov Decemb;

kelbågar dependera af hvarandräystkaliock hår fös

reftällas, och derjemte vifas, huru Logarithmer för nekade quantiteter, och jämväl för fådana ex- ponentiella quantitetery, fom exprimeras påimagi->

nairt fått, åro imaginaira, och kunna reduceras til

cirkel-bågar multiplicerade med imaginaira tal... $..2. Til den åndan år nédigt,at mårka 1:o At z kallasen cirkel-båge AB, (Tab. IX Fig, 2 ) hvars radius år 1, finuss, cofinus ce, och

tangens £, famt fåledes ce? 4+s”=—13; och emedan

tangenten år fjerde proportionalen til cofinus fi-

«+

i S Hus och;radiussötsteosnbies bd Asos

”2:0 Faft man ej vål kan inbilla £g någon annan frorlek y ån den, fom år pofitiv eller;jakad , och

flörre ån intet, dock fom uti odeterminerade &X-

quåtioner, den ena obekanta ändras efter alla de mö- jeliga ändringar den andra kan undergå, fåhåndetr ofta ,at då den ena har någon vifs ftorleksden andra determineras at äntingen vara mindre ån intet, det

år, då man barandra quantiteter at jämföra henne

med, at blifva tagen utien contrair mening, eller ock at vara aldeles omöjelig. - Når fåhinda någon quantitet determineras, at vara mindre ån intet, kallas-chan Negativ eller Nekad, och når deter- minationerne åro fådane, at han med dem ej kan beftå eller vara möjelig, kallas han imaginair eller omöjelig. Den förra, enligt fin natur, beteknas

med (— ) eller teknet minus; den fenåre med: et

ÖS

rote-mårke , hvars exponentår et jämnt talframför en.nekad quantitet. . Ty et Problems omöjelighet

kan altid vifa fig, få framt i calculn år intagit alt

det |

POAob: Nov. Decemb; 299 PRC ul "ProBlemers. conftruétion , på det It. ex. om i hågot Pröblem framkommo > ÖR KE 2åx '+b =05 ellér x AE fre 4 och b poneras ftörre ån a; få år roten derurur

a vv artbry uti hvilkeny Eniedan quadrätz rara fupponeras utdragen ur en nekad yuantitet, | er man Problemet vara omöjeligt : hvilket ir RE fönjes önjes' af equation Xx? hb 24x>; ty eme- dar 6 år RSRES Nr noch f ålunda 20x flörre än 2ax, fkulle jemvål 2 bi vara frörre än x?—+b?, el-. ler dubbla re&-angeln af tvånne linier Kulle + vara förre , ån fumman af famma liniers quadrater, hvil- ket ej kan Ike; fom Eackdes vifar uti 6. Prop.af 2 Boken. Men -faftån teknet ( Var aLe be- eknar någon quantitet. och man fåledes ej eller ät bruka det ailena och fkildt från andra tecken fom betyda verkeliga quantiteter 5 likväl då defse imaginera expröffioner med de fenare rätteligen fammanfogas , äro de ej allenaft nödvåndige til at utvifa Problemets omöjelighet i vifsa håndelfer, utan ock ofta, då genom dem calculen kan förs käårtas, gagneligare, ä än de verkeliga quantiteterne. ph då de til "den.åndan brukas, förfymna declika fom af hs f jelfva, i innan det kommer tilflutet, om de dår ej böra vara. Sålunda, om a LS Vv —1 fkulle multipliceras imed a — by —rT1, få blir a ras prödugt a?-- 6, lika föm Era fumma ar 2

13:00 Arf(— - J=1( I Ex) :

—X = —!(1I— SU > då /bemårker FY RS OQHINA Lo- gårithmenför det- -bifogade- talet: FANA

214:0d Om ifrå ån centrum C, Fig.3,tilen Fiyperbola Xqui-

é AE Så

Emeda

är AN ;

” f LJ

i

font ; på Poa ÖR ne odon värd, Lå vad Be

ÖN. ar od

jä ÖNA år range

vn Vv [VISTE

Vä

302 175. Octob; Noyv.

SV AR

cemb,

omkrets eller 4573 altfå Ad Är fa Cirkelbåge af 45 ISS FPI—&c.. vilken. Series år de ana RO fört tt gifvit för Ucräk- noder af SVEG .OmkrgE. Ng

- 4. Emedan 1 (så

byt, GD,

då

är ock yi HG NR j (CE .M Na

i—Xx) år en dirkelbåge, rä tangens är år 2, 5 äller xy—L ”

ale(å a år ro A- tang. sycren (2), "Såles

deså år en Cirkelbåge multiplicerad med en imagis ner expfellion , logarithmie för et reelt tal. "$$. Emedan—sy—1. ken =bV-

F [ RR S $

7 (E —1 Ne v-i + då CE = SEN )a =—yV- L

é sSy-—1 C—VY c | KEDSK =l(e+sy— 17 Eller ock år kr - i rr get deg sera CY Ny rp DE Oeesyer” K- TTR =kessv SD R Altlå år RENA

én ölkelbige ; hvart radius år 1, finus ty scti Co-

Anus ey eller / (— —)=/ ERS — a 2 eller

miGsv dl

14?

rst iO0&ob. Nov. Decemb: 303

16.6! Låt ce vara oj och finus syr. Så blir vår cir= ao en fjerdedel af cirkelus omkrets; kalla höllbmn. 'Q;, fåär Qel(y-NY, selleri U—-y—rY, hvadan Qy — Sool ASBEST TN och —2Qy == Ss2l(-VNDel(—VY —1)? 8 0 1); AltfåårK—1)=t2Qy— 1I=TPy—1, 608 gnat vftållet för 2 Q: Om rnan multiplice= tPy —TEH(-—1) med3;jsoliv 3 Pyeri23 Ka 1)=1(— 1) =! (—1, Sålunda år fsPyY—1= (YST Y EN — 1; Och TIP 551 a TENN ENER .0Så dual logarithmerne för —1, eller ((— 1)=TPy —1; SAND ING RR 3 TP y 13 Be.

-$: 7. Multiplicera med 4, £å lean kon —1)=(—1)"—(+1); Sammaledes år f4P y -14 1) =+1); och TOP y IH) Såat(+1)==0; SR Sa (RR SEE I8Py—13 SAG

60: Emedan Qv-sayt Y ($. 6. Jap Vv me 1, få år SPY Uy-—1)5zlU(w —T1) scoch SP Y-—1= UY DY, PY — 12 Hy) =(y—1); Men detår ockfå ($.=6-) QV TEENyY Y BYE eller —2Py" —1=(—Vy —1); altfå år —3PYy—1=(—y-—1)? =(+y—1D; och—iPy— 1=E(-V—i) = lö+ry—1)3; famt —) Pp yv—I lr VE I+V —1). Sålunda åro alla Logarithmerne för Sör eller IV) ys Py iP VB Py; &c. famt —2Py—L1;- ert vn

PY —13- Py &c, .

06.9. Låt cofinus v vara oj och fihus s vara == o$3 få blir cirkelbågen Zz tre Gerda af Cirkelns vw 25 IOMA

F - s$ £ pA

304 — 1751: Oob, Nor

omkrets, och af.:$.: gu 22l-V AE eHer

; er Uv) "3 ehvadan fåfom tilförene, kan dedus

ceras, at alla logarithmerne för eV Kör eller. Uven =iPy—1;sP Yt Py RY åre: Lör AP YST: Py 152 2P y-15- Py sls&c: fomi Hr. EuLER i de nåmde Handlingarne fördt funnit.. $:10. Emedan ZH (rg VRT ellér =

vatgsdikn

Era fåår NIE, =(+Fsy-, och Ny:=r Is Werk än Moras om man fager, Summan och.

7. na ok Te NYE i

z

fkilnaden, ä år ren

och: NE |. Rv

(å jen. MYSEN 1 Pre 9

rv TE AT |

Aa NA a AS Ny— p -N7- Moa NE Sd AN

ra I NÅ LA Ål fran Fn ti ; ry i å N på 2

bd X RR ade fo

2 bean ht a RN > ORO, - MAN

Sek N YET spe KE de AE +

fe j re GYAES en DATR OR udd TAS

+ nl

: uf å | A RE Ra on &e ARTE åre Ek | 2

120V—1 sd 120 KR | gr 6 MG ; - Fr å ”W

2 pe Rock D+ &e, och he Ok "es

0 AE TLA . 6. 20 | Bs &C. ; : ) BILL Le | " JA Hvilka åto dg Dana ler för filläst öck cos finus af Hr. NEw'toN fört fundne; fom ock på et

-mycket lått fått hår årö utråknade; "varvid deta

der-råknandet.. brukade ål bl? en en af ig fjellva: falla. bort; i I Vu SOK aren

> sDen 7 Decemb,

nn SÅ SAN, SERA SN

Pr or t AR z

ms O&0b Nov. Decemb, EAT R IENI NG om MATS, jr Fluru den planteras och fkötes 2 Norra: 4 il —merita, famt om denna sbernudlgor jlen TN Mångfaldiga spa öe

AE

KORET SR SA skiv ad PE HR KALM. äh pr je H Het

Hj Mr. FRI ND rå Americanerne ej als TWI lenaft uti Norra America, utan fnart: agti AVE alla delar af hela Veft-Indien, i Peru, Me= | xXico, Chili, Terra firma &c. planterat och brukat til deras föda från urminnes tider, och långt förr je Europeerne funno up. den Nya verlden.

Denna Sådes-arten kallas annars på Svenfka Tur- frön Hvete ; hos årte-fkribenterna heter den Zea fe Herr Archiater Linnei hort. Upf. 281. Hort. Cliff.

2. der man ock kan fe hvad namn den fått afan- Faa Botanitter; ; af de Svenfka och Hollåndfka i Norra America kallas den Mays, och Magis; af de | Franfke Blé &' Indey af Ängelsmånnerna Indian Corn; af Troquoirna Öbnafias at de Villar, fom fordom bodde i Nya Sverige, men nu åro helt och hållit utödde, JFaé/kung > af Villarna i 1. AE ROR E- : sodebim. 'neafb,

"Ehuru Mays nu, fränt bör: san i alla vet dencs: delar, få har den dock aldrig, varit bekant u=' ti den få kallade gamla verlden, jag menar, uti Eu- ropa, Afien och Africa förr ån Columbus fan up America, och Europeerne fedan förde den derifrån; ty hvad fomliga vela påftå, at Plinii Trizicum Batrie Böun, eller ock hans Miliam indicum, fom uti Ne" | ronis

År > X

+X Ni yu

> N hard r

3 4 6

4 gå > NES U N

30 RE ob. Nov. Dec - I q OR NS - 4 ST ; SÖ Ny E : ; hb 1 | av Uj NN | | / M . G - AN <= ) : (Fe . Pirat R 23 — h Vv d | 3 , å dt

ronis tid blef infördt til Italien, och hvilket omtalas

uti Pliniv Fif. nat. Dib. 18: cap. 7. fkal vara vår Mays, år af andra Ro gen vederlagt, och vift, at det ej kan vara den fatnma, utan at det år det få kallade African/ka Hvetet eller Holcus Linnei, > igt, at de villa A-

Men få år icke mindre mårkvårdi

mericaner aldrig haft fig af gammalt bekant, mindre

cultiverat någon af alla de Sådes-arter, fom. man

I

terat til födo, fom Hvete, Råg, Korn, Hafra, Ris, &c. utan alla deffa fådesflag hafva förft af Euro- peerne blifvit åöfverbragte til America... Och årån-

nu denna ' dag mer ån fållfynt, at fe en ville hafvå

börjat plantera någon af deffa nyfs upråknade våx- ter, utan han förblifver hålft vid fin Mays, faft han eljeft få gårna åter en Flvete-bulla, fom någon Eur FO PECGDK Pe set TubRlA SosSKA HT Så

ide andra verldenes delar från få långliga tider plan-

Hvarifrån Americanerne förft Bact deras Mays;

år fvårt at fåga. Det år tå hårmed fom med våra als månnafte fådesflag, Hvete, Råg, Korn, &c. dem vi fjelfve cultivera, at vi ännu ftå i ovifshet och mörker, hvadan man förft fått dem, eller hvareft

de ånnu våxa vilt. Af alla vandringsmån,fomhand= la om America, och fom jag har mig bekanta, år

ej en enda, fom nåmner, at. han funnit Mays på nå-

got ftålle vilt våxande i America. Jag frågade af

Franfoferne i Canada, af hvilka fomliga : genom-=

farit måft hela Norra America ånda från Mexican- -fka til Hudfonfka viken, om de då ingenftådes fun-

nit Mays vild? men de fvarade alla med et nej: den

kan vål ibland få fig fjelf på åkrarna der den blif- vit planterad, men det år ock allmånt med a

4 a ÄN

Ifälle uti ; omliga Villar, i ifynnerhet de äti nya Angland, fig hafva fått af fina förfåder, at en kråka fört

, rs | A 4: + så å

? KRA

Jar lika fom heliga, öch vilja aldrig flå ihiål dem, fall de ofta göra Villarna ganfka ffor fkada på de=

liga fårgor afragen uti Mr. Cåtesbys Natural Hifloa

då den förra eller ftora underftundom fordrar kela 6 Månader innan den år mogen: den förra år til

a den: tiden blir mögen, jä ibland på 10 Veckor,

der, ofta 18. fot lång, dåderemot den fenare un« derftundom ej år öfver 3 eller 4 fot: på den förs

AR | Le

ren art af hel mörkblå

ftielken, i Gere Carolina och längre åt fös

ra

SAR

ÖR . Motkher, a då ch 6 ra i Denna ftöra M yfen ta sr

öre la och långt re”

lt SARS EN otur OR

ecdin (kiljes den åt färgen, vå omliga ax

be frå af gula korn, sd AS För äro då målta ;. Par andra

af hvita, genomikinliga, blå, bruna, röda, mar- morerade, eller af råda och hvita rånder. sen a

til föder, ju flera flags Mays, hvad fårgen angar,.

finner man, och med defto flera fkånar fårgor prå- lar den, och tvårt om; uti Norra delen af Cana- da fer man nåftan i ingen annan Mays, ån hvit eller

gre

blek, och underftundom blå... Den lilla Mayfen

fpelar ej få mycket med tårgor, fom den tftora, Un-, derftundom år det ena kornet utiaxet gult,det an- dra rådt, och få bortföre, hvilket kommer deraf, hu- PMA planterat den; ty det år at mårka,. at. om,: an exempel, den gula och den röda Mayfen plan-, teras tått brede id hvarandra, fkola de ax, fom då våxa derpå, knbea en blandning af röda och gu-

la korn, riket kommer af farina antherarum vid:

blomnings-tiden, ; fomaf vådret drifves från det e-'

na fråndet på det andra. . Samma torde ock kuanna-

ike, om man planterade den lilla eller $ månaders Mayfen brede vid den ftora, at deraf kunde 'blif-/ va en blanning; dock fker gemenligen, at 3 må- nads Mayfen blommarlångt förr ån den andra. Den fom derfö öre vil vara mon, at behålla Mayfen oför-' åndrad , måtte: ej plantera f sken fe fl bänk nå- ra til hesmidra

"Uti de nyfstrykta A&R. i Vpfal ler L DEN upråknar alla de varieteter af Mays, fom fin- nas

-

en | h uda FUM Mrestge

a forter,. Men når jag var hos

Nn 17f0 -beråttade han mig,at |

. | p he 1 hade fatt Mays, på. ttre hårde | innan förut var genom

n; de ta hade han fig då icke bekanta

Sk | n fådde defsa från, men våntade fåfäng t

j ANA ty de kommo aldrig up: fe-

ra fick han veta hela befkaffenheten håraf. Huru och til hvad ånda man med lut Nee detta ”Yitra fkaler, fkal nedanföre. -omröras.. KRONSE

; & Det Esnårkvårndigt, hv date fed vanan - med Ma ayfen kan göra; -t faft det nu åren och fam- lays, fom växer a 1 irginien; hvilken å år be- I vid dön 37. grad. Jat.” med den fom våxeni A Bock; at om en Förlklitver Mays. fn: gle inieng, och får den uti Nya Ängland, år det med ttorfvå= rg Ier, ät den. kan [ar der i börj jan, ja ibland om;ejfor maren år alt för lång, mognar den alde- des. ötet 3 men om man i förftone kinkar litet. med len och får den at mogna, haftar den fig fedan mer och mer, fåat efter några få år blifver den lika » fnart mogen, fom den andra. . Samma befkaffen- hetår, om man tager Mays från Nya Ängland ti öv nada, fom ligger vid 4 465 och 47: grad. lat. t.

a Så SR NSP r

Neander as Mays uti NR Ara både af FI CRSpeer. och Villar ,ja långt mera af dé förra, rd de fenare 3 ler Fra Ra. lefva för måtta. rk a ä-

EE U ; | na

annat, ån tot | y I va fn Rea der mr en ON an föm & år Våt i landet, utfkép is år Nigene het få tilPortugal, fe n Södra A meri af Philadelphix € azetter för är 1735 den 257, Marin 1734, til famma t från Philadelp hja: ie ifvit utfkepriadt af May: 1300. Tilre" 16464. bäst els, ” Pritet för bushein af Mays Kar eljett uti PhiLalghie Se lande: är 171977 kill. 628 pence, : är 174 SM fkill: 7 Fä STA A9fol i Otob. 3 TaNingA alt Penns ylvanie penningar, hvilkanu förh äl gt .- ling 3 fom 00. til 170: ER Ra RA Vi Carolin Ne bibien 5 Måtyldd FE vanien', Nya Jérley, och til en ftor del uti fen York bruka” Invånarena mått den tör May teras mera F Nya Ängland och Canada, fatt de oc

men den: mindre eller Tre Måna an

hafva der af dén flörre. Man finner dock ÅS NÄ alla 4Fförenåmde Prövincier en och annat Landts - man, fom åfven har'r något SR tré månads'I vlayft ty fom den blir mogen långt förr ån den andra da at ftéka, dels at kokat

RTR 7

kil OCK. a

hvilket hl Iles (ok c en a BEER i$ Sch: HvaRg me: ra långre fram. Uti ed NRR blifver denna mogen 6 veckor förr, ån den fora. Villarne bru- ka denna tre månads Mayfen ganfka mycket De Svenfka i Ameriea berättade mig, at de der - åfven brukat den famma & ganika mycket; HE nu målt öfver alt aflagt den; Gck. EN far Rörre

&

idet fäller. "SRK UYFENNTENt vara

i

sir

ra år mera Glbirbanaå både til bila och Häl a ätd lera och ftörre; och ftjelken mycköt lån- , famt full med långt flera blad; och altfåme- a fpistö AR foder för bolkapen. Ty det'år ät mår ka, ohc arne åro ånnu der ganfka vili; emedan SN forra At nerica icke finnas af naturen några grås-arter och våxter tjeniliga” at 'cultivera. ST > utan alt fådant måtte förfkaffas från Eu- 5pa. Nu år det vål fant, at den lilla eller tre må- att N Aayfen icke år aldeles få gitvånde, fom den | bort men få fordrar den ock ej få fort rum C- mellan ku For fom den famma ; 'och får man af &t acreland mått lika mycket af den. enai bushel= tal, , fom af den ändra; ar förtiga, 'dettre månads . ylen gifver et hvitare, finare och bättre mjöl; sh den ftora, Myäuere d den ock af endel SIT

ke idka

vå . SÅ

| RT oljotda” el Hat Alar i SENOR het en lösgord uni E öch I nå j ellärk La nås sot ax på TN i lg, a utom dn at

kornen” vå aft en blek och. död Färg ans

K ag! har på flera ftållen i ke Amnlltidk RR Maten ut Pen färgar torr och utmager fan dj ord; oder c en

Tö ör skan öch: mage Hhövba i kort beck ye bab: för fe ganfka hårlig ; ; ftjelkarnia I hafva'der:vårit 4 al- nar långa, ibland mera, ochshel fulla med blad:

4 hear dj sm fetart SR VARE Ga skornfulla

kön im 4 | flo-

CS

bort, der dock Mayfen får frodig. ve

| fet ar

| upplögda, få är Rog vs äl på rå bollen pg åter. ojend ,

flora ax: sislbindrnde er å fandakt dn anvåndas. Om de uti New Jerfey i 3 Nora V Am rica, def allderas : jordmon år: nåftan ej ann - j Se fand-heédar, icke hade Mays at få, fkulle: d ; hafva fvårt. at lefva der, emedan för den. magra jorden och torra fanden hvarken. hvete, SSK orn vil der fort, :undantagandes litet råg på fomliga fållen. Man fer:der ftållen,. hvareft hvetc råg t vina

årmnindone mera torka å ån. Någon annan. 1 d ; -

Sås Ma sn uti för ör jord, NERE äg NR uti blad dose men litet i ax och korn; man hindrar ock derigenom defs ÄRBRAnAe | Den föm vil hafva. Meyt por mogen Bör ejf fån RR

std Sn

ler 3 upplögda , och få fkiftevis, öfver Bela landet, Man far fedan med plogenstvårt. öfver. defsai.up» plögde fåror hår och der:i lika diftancej. föm. man vil, at Muaystftånden fkola ftå från hvarandrai SR drat,. nåmligen 2. eller 3 alnar. för den ftörre, och klan få RN doniunindee 3 man gör ä

/

id Reg Skede de Slät fötör tried an endaft en liten rand tvårt öfver hvar nan må fe hvar de affkåra dem , ty derkom- fen at planteras. Genom det man fåle- r interititia eller rummen emellan färor- da sutror man fig lindra något af ar "betet, sva fånings-tiden, då man har mycket 'y några'dagar efter fedans man fått, och 4 skate från fig, plåger man up de:0os da ftållen emellan Mayfen,. och v finner få en hel plågning. Detta går ander litet Sgrås år, och a etta den plågningtör Mayfen; fom måfta delen ; bruka. Men de', fom vilja vara flarka åkerman, plöga på et sång om våren up all ma 0 och låg-/

a de > fedan plögaderaror längs etter Akern, Unge £ är på [fer 6. fot emellan hvar får, derefter på famina fått fa åror tvärs öfver akern är lika vidd- em ellan dem; nåml: 4. eller 6. fot emellan hvar- dera för den fora Mayfen, och halfparten min- dre för den lilla förten 3 på de ffållen, der defsa benage: fåror atikåra de för 4 RY rg sl at

c göda åkren förut, andre intet. alt fom

jen år Gödning gör mycket godt, områgn:

tig våderlek följer ftrax efter planteringen; men om itark torka infaller , tros den tkada mera; få at den: Mays, fom: fått ingen gödning g> våxer då förbi den, fom blifvit gödd. Om. "åkern: är ger, gödes. den begvämligatt. på det fått; at "liter gödning lågges utihvar kupa vid kornen, då en lipper. öda len andra jorden emg cllan kuporna, och Mayfen våxer åndock ftåreligen derefter. Uti New York fåsen- art af fill, hvaraf. de deroms CR vy kring

7

314 175. ”OAob, Nå Decer

kring boende taga en eller par, ÖR lågga i i su kupa , hvilket blifver en kön och för ine

gödning, Add ÄN Maa Är Ear

merica

Sänings- riden för Mayfen ån år No

gokehligen 4 i flutet på April; men ån mera i börs ;

jan af May, eller den tiden mätt, fom de få korn och hafra. Somlige upfkjuta ock dermed til me=

dium af May månad 3 men de åro få, SDSLigeR > |

börjar man planteta" den tiden om Våren, fom

man tror fig vara fåker, at ig, flarka froft-

nåtter mera: Holk infalla.

Uti-Södra America fkal Migten. hinna fås AN blifva mogen 2 gånger om Sommaren , få at den Mays, fom år I ädd bittida om Våren, blir mor gen vid eller litet efter Midfommars-tiden, då at den famma igen blifver utfåtrt , fom då blir: mogen Tent om höften men i Norra America åro de ej få lyc klige; den fom der fås om. Våren, hinner. d biitva mogen förr ån om. Höften,

AR sad ck fådes-ar ten har en ftor förmons korn

at brodden af den on Våren ofta kan fryfa bårt,

och åndock kommer den fig före ågem Man har

haft exempel derpå både uti "Albany och annoritår,

des; ; sat ibland on Våren har brådden af denna 2rne gångor frufit bårt ned til jorden, och åndock harder

icke allenaft vuxit up igen affamma rot, 'utangif= ;

vit famma är den bårligafte körde SD RAR

"Så är Mayfén ock dör före at recommendera, äro : ör kan längt mera hårda ut mat torkan, än hver. a AMG eller någon annan fides-årt. "ev ellet är

det en ringa ting, at "den fvärligen kan Rd fkada ef en långfam ål hvilket 'likvål andra

f ådes-

OM

i

=S

nar man fig gemenligen af barn, gadar och

af 6 tilrgårsälder och derunder; ty dekun- ål förråtta denna fyflans. endalt der å är ca mhar upfeende öfver dem, + >

- Man fåtterz 4 ellers korn af Mays på hvart fal |

KR

drf öre, dels emedan man icke vet, om alla korn äro goda och komma UPpy "dels. emedan man befs- arg Ar Krikor 'öch Maystjutvar, famt Ickornar plåcka t up nig gotaf de PIREN Korn, Omock alv

. defia 24: I be korn komma up, fåhafva deallaån-

å " lock vn NOG: Ve VÄXA på, emedan” M: layfen lår plante- SÅ

TRE Tad gl 3 derföre fer man FÖRT atd Fl mälta ku por IA 3 eller 4 fänd, FAN NG

fö HTV Hurme lg denn Ive få åtta öv en ieti

der'par veckor « lerefter'af de villtkajeller: rik oh

ska! Bönor! på fannma frälle; fom Mayfen; hvilken då vjenarstil: et ftöd” för: Bönorna, at linda fig om-

2 bc frödj a figpa Men Europeerna låta May: ftärallena blog. 'plantera V illar na Sol mand | Måylons av hifva tilderas' födo.”

0 a

le 1 Mr förekomma, det ej Kråkot, Sa vå

'och Ickormar flola kraffa och plicka up den nyfs-

pe

"ådda eller platiterade Mayfen, bruka en del följan= d de: Ne ta

aga roten af t Veratram. > Linn. bort. Ci. är EHelleborus altus. IB. och der växer i

| mycken enhet på våta itällen uti. kärr 'och rännilar.

ÅN enna rot taga de, koka den iv Vatten, låta vattnet fvalna, och. fföpa Mayfen, lom de årna. få, der A

det

/

ÅA ävågas, Ltd och FS a

der fårorna fkåra af hvar andra, hvilket man gör

a

/

dt M av Ra deri om : 4 I to bilIlg MIRI lad. Ad up om mor gonen, då de dragit 1.fig faften af

Fia RN re Mayfen; och då I | ; råkor Sv Mei fp MV

A gg hört man vara HE 6. ra om, at ej n ses kreatur år (maka af de kornen, fom I slifvi it ftöprey st ty de löpa då fara om lifvet. Om höns iller ankor, få bara et korn deraf, blifva de ganika T juka. | sr jeft tager Mayfen, fom ttöpes håri, och blifver fbrax utfadd, ingen fkada håraf, ej eller får K den deraf Upvåxande Mayfen någon | fkadelig egenikap.. oc Kornen ig ggas til 2 eller de tvårfingers djup. Det vote vål bättre, om rhan la dem bara literi GT and ned i jorden; ty förfarenheten har lårt, atden då vå- xer bält, men fom kråkor och andra fkade-djur då Nk fnare kille Myr til Bie få a mättes AR |

ta år Aa säja. så AG man åa fälg, i hål, ftryker man antingen red. .handen,. Er md hackan mull Sfver. dem til 1, 2eller. k SERA | a De fom vilja vara ftar ka, hushållaen obfervarav di ”Mays- lanterandet. följande :. 1:0 Välja c de om hö- fen. ifs förene. ut le. ftör ka och mått mogna RR d frå Sig år plantera .nåftföljande. vår; tyom kornén ; ic- 4 N

VR /

313 kö =

mogna, SÖK man YBädA om vå åren blå: långfamt rågn infaller efter deras unna de ej ftå mot, utan möglas och o Blöta åå kornen, i innan de 13 dem, | komma up några dagar fnarare ån '3:0 Såtta de kornen mot et qvarter djupt ned i jorden, då de plantera dem, på det Maystjuf- ar och fika deras medbröder ej må komma Al dem. Åtfkillige påftå, at man kan fåtta kornen ån- nu djupare, och de fkola ändock tränga fig med fin brodd up , få framt icke någon tufva eller ften kommit at låggas öfver frön. När Mayfen blir något öfver et quarter lång, plåger man emellan M aysftånden, at utéda ogråfet, -famt med en kryddgårds harka karar eller "makar mullen til Maysftjelkarna. De bruka til detta plö- gande. gemenligen famma plog, fom de plöga all fin aker med, ock köra ofta med par håftar i bredd; men få hafva ock fomlige en liten fårfkild plog » fom drages endaft afen hålt, hyarmed de plöga emel- Jan "Mays-ftånden. Man plöger få, at jorden låg g e$ tilkupan eller Mays-ftånden och jämkar det öfriga RN röken. Det år 2 gångor om fommaren,fom man ålunda plöger emellan Mayfen och kuparden fam- ma. rd til exempel, plöger emellan Mayfen från « öder til Norr, eller på Öftra och våftra fi- in om ftånden, få upmakar man mullén på födra och norra. fd om Mays-ftånden med hackan; men då man kommer at plöja nåfta gången deref- ter, plöger man tvårts öfver det, fom man plögt föru ÖR karar då mullen på det andra fättet, el- | ler på Öftra och Våttra fidan om Mays- -ftånden. 2 bf. Somlige plantera ej Mays-kornen La långt fins emellan, utan de frå nåppeligen en aln från / hvar-

; 4 / TE ET VR 4 S : 4 SÖN i j Zz NEG 3 4 ; | Å | AN / kd ; / å sån FASA PGA 6 5 k | é Ne j AT K d - SR Sch 4 ; NO ” METER. VE 4 SR VAG I -- Å Ö H ” ' od) h = dn N | fa .” br 3 4 ECE AM: 4 Be Ä N Å £ KK bv y d 4 LR + få ” 7 d - då NIF. S || Ku AÅ ANN fg ; ; FT $ OMR SS CS 4 | d ” eé : ! ny 4 NN Lp | y +

andra, och då kan en ej med håft och plog kom: ma emellan dem, utan ogråfen utödas då, oc | len makas til flånden . med en kryddgårds oo ocka. Kupornma omkring Mayfen blifva på flutet. til en half alns högd, famt en alns diameter vid bafin, och uti hvar kupa frå gemenligen 3 eller 4 Mays«

e Sänder na fen, kåt RE | Hvad fom återfår af denha Haridling fal följa hårnåft. -

Den 14 Decemb, ” CN - ANMÄRKNINGAR or Skånfka Climatet. (0 kr Ingifna allan ERIC GUST. LIDBECK:

"0 AÅdj. Med, vid Lunds Academie, ;

& käne ligger allenaft 4 grader långre til Söder QR ån Upland: men uti Climatet år dock ftor ANS fkildnad, hvad våxt-riket angår. Ty t:o våxa I Skåne de måtta örter frodigare; åfven fom v bekidjur, & 8. Hatar; Höns, Gåle, Ankor | —f. åro der nog ftörre, ån up i landet. Tobaks-ftjels kar våxa gemenligen til 6 > fots högd och åro 3 tliht I i Diameter , hvarföre de åfven hår brukas tilbråns« le, faft de vid mat-kokning gifva någon obehas - elig fmak : bladerna åro 3 tot länga fåmt I bre a, afhvilka de måtte iår, fördet myckna rågnet; varit ändock flörre. Lunds Stad, fom på Bagra år | börjat gå längt med Tobaks-planteringen, I

nog fent förleden Sommar, hant dock til7> fots = högd;: Robinia, eller Siberifka Arte-trådet til 2 3. La way våxer kring alla Lunda-vallar; til4 fots - högd och deröfver, med en ftark och blom-rik ftjelk, fomfför fårgerierna fkul borde mera vårdas. Äfven växa de måtta Siberifka och Europeifka =: frön, fom H. Baron BieLKE och H. Arch. Line Navs fkånkt hit til den nya Botanifka Trågården, Förre och frodigare, ån der uppe.

2. Naturalifera fig fråmmande våxter båttre

i Skåne, ty Apricofer, Perfiker, Mandlar, druf-. vor, åkta Caftanier, Mulbårs-trin, Buxbom, Walnöt-trån, af hvilka et på femte året nu nyliga =

burit frukt, åro jämte Håft-Caftanier och Renet-

ter med dylika frukt-trån, likafom urgamle Skån- fke Invånare, och börja Håft-Caftanier och Vals nötter på fomliga ftållen at våxa vildt, Mefem-

- bryanthbemum Cryftallinum, H. Upf. 127, fom rås knar fin hårkomft ifrån Africa, hvilken jag i Up- fala fett vifa fin fågring uti Drif-hufet, har i år af frön, fom legat i jorden öfver vinteren, fått fig öfveralt uti Academifka Trågården i Lund och utan ans vuxit til 23 fots högd, med ftjelkar af I + tums tjocklek ,blommat och frambragt mogna frön. Leucojum Luteum , F1. U. 187, Linaria fp,

Ne | ; | än 2.

ka full upvuzxit, £ afom de vårfte Ogräs.

320. 2750 O&ob.' 2, Blitum par. Chryfantbegum , säga

ehuru fifta vinteren var nåftan få frark fom år 1740, farkt tilfrufit emellan Skåne och Selandå, hafva fjelf börjat få fig öfver alt i Lunds tåppor ” vå år Mr

LR

:o0 Blomma hår mångai fria INR ön] i CR

HA malte fkötas uti drif-hus. SÅGA Commelina ; H. Upf. fp. 1. Brovallia 179; Hibiltus fp. 5, Can-

na free /p.t, hafva alla blommat undér bar himmel och burit cg från. KE SR

Hår af gör jag följande dumstänken Bota dt

år högft angelågit vid enfkilda hushållningens för- båttrande, at hafva fig hvarje Landfkaps himmel

Jeoppis 345

Frifolium fp. 4, hatva åfven fått fig HN flera Och fat hafvet i Februarii Månad var på några dagar

dock defse örter jämte Turkifka röbaken, fom å

och belägenhet bekant. emedan man i annor hän- i

delfe öfta använder f 2fån möda och kofttnad 1 på

det ena ftållet, då man på et annat genom natu-

rens egen tilhjelp kunnat vinna är arhålet > få följets at oOkanc ar oc beqvåmligafte ort. i Sverige til allehanda våxters fortplantande. SR

hvarföre behöfve vi förfkrifva Vau utifran , när

den finnes hemma til öfverflöd? Hvilken tviflar om krappens fortkomft, når man fett i Köpenhamn, allenaft 4 mil hår ifra an, de hårligafte krap-plan

tager? Borde icke Skåne genom vid. are förökande

af] Rapfats-plantager , förfe Riket med rof-olja? äfperula Fl. S. 115, Vejde, $43, Spartium 589,

chiat. LINNEvs uti fin Skåntika refa upteknat, vå- xa här vilde. Mulbårs-trån finnas hår fom uthår- så dat

Jåmte mångfaldiga medicinal-våxter, fom Hr. 2 I

ilb vårs-tråns se tilf Fö rå tande; Hår” vara hyn

fon N VR RE Ra SR SS RANE 4

KT EE fn oR SILANNa

10 rdmåny å hvaraf några r00 I 'unn>land' ligga o-

3 kade; fom kunde anvåndas til plat äger fö för ö, Kra apps Veide, "Mulbårs-tråni och' pir FRIAS

andranö- fomreljett utifrån årliga f tfkrifvas,) Rikets ftora faknad. - Fåltet håromkring åöm-

"Stadens Invånar hu; war; och föke tilfånder a år, fog Skändel och andra Inräreningar. ÖR NS Mg tn

É AM ” ”- 0 RE : uh ORON såld REN M FEREREO RT 14: Decenib. JM KRA ARE

a rex - jön VE RR linda feg AS mv BOCKA S ANA TRANS NR FA GANG 0 i , Sä x , va & 2 5 än

SÅ & s Y 00, ek Ar SN R t

A

br Ö AYO Av SNS AV T N 5: /M

a te

5

-

£ ”- ET . fv & 5

Su

”Atde na ochitfym und borde'fi it: Föp yr alt fyffell åtras med -Plantager, ty kår mkring Staden finnes én god och beqvåmlig.

Afa, "öHFACKE kallare e Clima? = NET

fe fidor "ligg 220 ; et jämt fluttande ermot Söders :

Pi > Kongl. tar fs njet F ven bröa sg O&ober, November , och December, år 175 IT big v.

Ll | pten(hapernser H aria om Salammoniaken. 245 TN Salammoniaks tilredande i Ägypten,be= > Ehrifeia af FREDR. HASSELQUIST. I ÄR: . Tillåggning af H. T. SCHEFFER. cc 255 + Yiterligare tilldggning vid H. HASssELQUISTS -

Befkrifning om Salammoniakens tilredande. ln UrLric RUDENSCHÖLD: |: | od e-> 14.267

. Rön öm Laxens natur och: Filkatdei de Napinte fb. låndfka dlfverna , famlade af NILS. GISLER |

—— Fjerde flycket om Fifke-Bragderna, 26 8 6. Et lått fått «at förfårdiga Skeps-Mödeller, af G. SHELDON. båtar 234

4

gå Rön och Förfök gjorde med en Medina, från LosKobolt Skara i Fårila Socken och Hels

ök fisgeland af Axer F. CRONSTEDT | 287 9: 8. Anmärkningar Öfver Sjö-Compaffeus fållfåmma IG

| — förbällande på et flålle i Nylånd[ka fkåren;

i akt tagne af CARL JoH. GETE. = OM: 9. Jåmförelfe emellan Hyperbola Equilatera och TER Cirkeln, af Sam. Duravs. = 7 297

te. SNRA om Mays, huru den Flen och Jfkötes i Norra America, famt om denna Så= = des - artens lig 2 St Ng af Pun i

| ST pe. ju 30g ' il, Anmärkningar om Skånfk CV) Climatét, in ng” eg na cÅ ENE Gust. LiDBECK.? , än NG M RA Bona Brate DD s I j Regi:

Wi a É.

DS

öar Rån sår Rik gille finnas ut:

Kongl. Vetenfk.. Academiens bakat

Ra FU da För är. 1751. j öd an (4 Kända ra j berration; Öjernorrias, Mllorien der om - Om Ii Americas Norra, huru: focker der tilredés Jat "RAG . Huru dricka der brygges af gran"ris | Huru Mayfen der fkötes = 00 AR kn Ahatomifke Rön och Avmårkningar. see bd Om hjertat och lefren uti et folter. — 34 » Om et ovanligt fort rygg-bråk . cd ; = > 69

Om en ovanlig ben-fkerfva i et fvin ed

76 FR, Om Ref-bens mufklernas fibrers an — 139

— ”Arfenieken, gör järnet kallbråkt - ov 212 = Aftronomifke anmärkningar > om fjernornas parallaxis öchiin tv, ör —aberrationer -— SRA aan SG 1» 10 Bergs- Vetenfkapen rörande rån. | 0 onReglor;hvarefter affkurne quare gångar I böra

LR ” h ; -upfökas | PRE | Eke N

42; 49 Om Geometriens tillåmpringi i Grufve-byggnader 60 — Om fchakt-fångers fårdelagtigafte Nållning tgrufvor OL

Bröf. böider , fruentimmers, huru de kunna betas = — ”8

Canalis Venofus , huru den befuiinits i et £fofter sor FER "Coymifke rön.

i a jr OR förrlets förhållande, iblanning med AR krop. sök |

= > Angående Sal ammoniaken "= 241, 268 säkelrer des jämförelte med Hyperbola equilatera — 207 Cyeloider befkrifvas 0 0 39 42

| fr ce kånnedom i i gemen, des öden! 0 81, 85, 162

Allmånnafte fördelningar, med krnslera der til 83

Djurens » de fyrfotades i fynnerhet, fördelningar: 86 oc Deras mturligafte SMER oo 86, 89 DHcka. bryggt af granris = ; 190 "Fifke, lax, i de Norrl. ålfverna, undersåtelle rv om 1715 184 0 Hvarföre det minfkas 00 0 — 176

”Efke-bragder, Lax-nåt , deras bruk SJ TEErES 187, 281 Tu Stakasgårdar , deras ke ANGES 268 Lax-net , befkrifves | — -— 277 Lax-noten fkadlig för ket, 179

2 5 - EF0=

Fogel, emaf Falk- Någtet k beilaen ag RR NTE Foglaraas, kåovnedom , des öden. NL 0 a 161, 171

Fördelningar och f les AROR AY SR MY

| Alloskanan egenfkaper 4 oe 0 TO För/ynen + vilar fig allefådes i naturen. 4870 -AYT 208

i RR anmåärknihgarscityb seem: neeljaa en! ÖvL --Om: Wefter-Norrlåndika ålfverna- ÖR Ren ÅG 139

| > Beråttelfe « om tvånne. flott-Sar «od digt KV 18 > Åbo- Slotts belågenhet - fs NT OR 219

Om Juffari Gaddar i Findka RE dv ödlan :Eran-ris, der af brygges dricka i America; 0; +; > 190 Gull-grufvorna i i Ådelfors > dets gångar: och klyftan; 43 45

Gårsgar i Grufvor, fe Bergs-Vetenfkapen. HA Eton Hafra,- Engelfk , defs förmåzer för den Svenfka 1, ER 233 PY NEN husu den blifvit botad. I RR BO i Hus-hålls-rön , de förnåmfte. RA En 2mts Turkiska Tröfknings-f åttet på 01 VG Ce > 50 0 Om Sockers«tilverkning af. Löanane Haft ja KÄR m Lax-fifket ARN FE RR EE en RE 8 184 Om dricka af gran-ris ee NE TR 190 h Befkrifning på en åkervälti" 2»: visan Se 214 Om rågens utfående på fhön-s si oe 0 224 Ån Engelfka Hvit-hafrans nyttas <= = 1-N233 | Om Mays eller Turkifkt hvete Ls bag AA | Hyperbola Aquilatera, des jämförelfe med Cirkelen; 000-807 Höns , påniinnélfe om deras fkötfel 8 ss 79 Jern, defs förhållande i blanning cd ekdi kopp... 205

Kall-bråkt ,. defs egenfkaper och förbättring + . 8 212 od Röd- bråkt, defs egenfkaper och förbåttring - red Jern. malmer , fe-mineralogie än ds-låggning ide Norrl, ålfvarna, RR te Ma vård fp Veg 30 Klyfter igrufv or 3 huru de kkraNalmsbingartn sh ARA

Koppor , pre 'ervativ deremot.: «or - | - Kokor , leer på åkrar, huru de kunna fåndetskrafiam. AR Kål, påminnelle vid defs fkörfel. 0 > 1) oo Lax, huru många flag der af finnas. iNorrl, ålfverna 0 — 100 LR acalbels förändringar efter års-tider &e. «1 vn LER vd — Defs förhållande vid upgången i ålfverna of 103 Defs gång genom forflarna » - meet 108

Akefamhet at undvika förfåt «1-0 30 o»osd IIi

Defs nedgång utur ålfverna = a 118

fr En s Idh, PR okt och slftring Lä Br 'fifke> fekifke. Mö Nr Brr |

ALefren uttet fofter, huru dn befunnits Ke sb je ön SA i eta rövelfe , anmärkningar detWbn äv blevet TS Logärithmer förnekade ochimaginaite dö —-— 209

"blad , deraf kan göras grå-papper Sy Så VA SN Tönn, af desfaft kokas focker i America: 144-158 (Magnet-nålens omkaftning på et fålle i Finfka läten. 20

kö Mays, | huru den cultiveras i Norra AMerida" .... | dj

”Mathémhätikens Enpning til srufve-byggnader, tv -60 ”Matbematifke sn, WÄN ne ter 5 Boo nån I Na ro En Geometrifk Condrlint pine fan son SvD fefoni iJämförelfe-emellan Hyperb, qui och Ciskelen 297 Miöcbahilka faker röd | er En Tröfknings Midkine' Fler sr NR EL Et Våder-qvarn, fom tillika ig drifvas. SA AN 30 a Årfkillige Fifkorbyggringar > sul Ta, 268 vä OR Skeps-Modeller . Fabr mös skär fe 284 Medicinfke rön, | SÄ ” Å änn NS NG Preefervativ emot; kopporna. Er bast öe a nenut) B | ve + 1 BotrförBröftsbölder sånt 73 Hemicranie , botad genom Tinning Pnls- åur. ks JE 37 ÖPGLrrbpfä roller ske mö tom lg 1 akt tagas Mineralogifke tån. ro > Om jårnets förhål lärde mot t andra Sig 7: Omitredme jerföermalne? AGN SN rr + Omen ny malm-art; : RE EN Natural. Hiftorien rörande anmärkningar, rid Sike-Biet brilbrifyes : oMintid I meen sed jä Zoologiens Hiftoria KT . 87 > Ornithelogiens Hiftäriaf "-— | RR RR tb ov Om laxens mtur ochalftring < rr Na Orrarnas: föda — SR Fre Beflerifning påsdkaxilen 27 >> seg 7 Egyptifka-Berg-falken befkrefven | — ”Pappersgiått, gjordt af fåg-fpån och löfblad

iParallaxis fljernornas > hiftorien derom rt NR rik 4 FÖRE Fan hd i > Om öar, fom cl fkiftes | Sif fock ( Hända 7'6 Om is-förjan och slåggningen i i ålfver 27 —30 ar LR | | jag i jr dc Frå- | Sd X

Frågan om vatnets förminfk, i i Önetjön Äl fl or 219 Magnet-nålerns miff-vifningar 7 > o— 000292 Salts utvittring utur jorden i Egypten -— 259 Potatoös fortplantade af frön oo NN 74 | Quartsgångor i grufvor == so se 0 = 00 43-48 uarn, Väder, nytt påfund deraf = soc 0 150 Luickfilfver ”Iels förhållande i blanning med jern 206 Refhens mufklerhas fibrers fållning ; FER RUE 0 Rås , kan fås om vintern på fnön - 225 Romm , Laxens befkrifves KÖ 0 122-125 Saft afviffa trån och örter , hvarafkan in göras focker 144 Sal ammoniak , defs mångahanda namn hu oder gr 242 De äldrét meningar der om =— — 243246 Huru den tilverkas i BRyoten -— 248—268 Finnes ock af naturen fjelf tilverkad Re 2571 2685 Saltpetter , rån vid defs tilverkande RA 236 2 ”Schaekt- -ffånger i grufvor: deras frållning — 2 | Sivap. kokad af focker-lönnens fafe 000 oe 0 157 Skeps-medellir , huru de kunna gåras -- 284

Sidpuingar efter förlorade malm-gångar, deras nytta Socker, göres i Amerieaaf åtfkilliga tråns och örters faft 143 —159

"Sot efter brånd bofkaps-tråck, def; nytta = 248—260

Stjernornas oändeliga diftanice ifrån jorden AR 10 S: vafvel-fyra gör jernet rådbråkt 213 $SÅdz-fpåror., deraf kan göras en art Cardus- -papper i 237

"> Skadekliga för fifket i ålfverna -— 179 Texa på laxfifkerierna anfenligen minfkad = > — 183 Tröfknings-fått , Turkärnasy befktifves >> 1 — —-51—50

Träck , torkad, brukas til brände. i Egypten oo 261 Turkifkt FINER fe Mays. NUR RER NE 0, Väder-quarn, et nytt påfund deraf TRE € Vårt, at bråka ler-kokor på åkren mem I Uk, Ur BETA Zoologie , fe djuren. FÖ. bd A $ Å dalarnas befkaffenhet i ib SER 1 -— 23-26 "7

gg, et litet inneflutit uti et ftörre oc PE "5 flfverna, de Norrl., upråkKnas och befkrifvas SEED Deras fifkrikhet ; a Ape 175- 184

$ar , fom til fkiftes flyta och fjunka sk NR md

av ef) a äg För=

FÖR

På de der hvilkas sön finnas införde uti Kongl. Vetentik. Academiens. Handlingar,

Va för är 1751: OM (CREL, Om et Ägg, uti hvilket et mindre . Je fans inneflutit + a 5 a DELHEIM, Förfök at få Höft- "Rågom 4 vär ra I ErR på (nön | 224 | Bnranor, Om Röd-och Kål-brk Färs Mår. genfkaper och förbåttring - 20f

| CARLESON, Om nm Orientallka Trölknings Såttet 49 Fb CRONSTEDT, Ax. Fr. Förfök med trenne

Er F rensmalns tepe TONA SAR De arg = > Om en ny Metall-art ARS 287 | br Demonttration på en Geometrifk

UT ontruction 39

- Jåmförelte emellan Hyperbola JEqai |

latera och Cirkelen I Cu 297 Hb Åbo Slotts belågenhet öfver Se

fjå vattu-bryne = 21

Gere, Om Magnet-Nålens förhållande på OR AR ra ställe i Finika fkåreg... 292 GisteR,Om Lax- filket ideNorlånd. ålfvgåna GC

- = I tycket, befkrifning på ålfvarna. öd

id 2 flycket, om Laxens Natur och egenfk. 9f' - - 3 flycket, Anmärkningar vid Lax-fifket. 177 = > 4 ftycket,om Fifke-bragderna => 268- Gänz, Rön på et8 månaders fofter 34

HAGSTRÖM , , Om Örrarnas föda kERN rg TasserQuist, Belk. på Egyptifka Bårg-Falk.196

oo + Om Salmiacs tilverkningeni a Lön 259 |

Y

Ka LM, huru Socker göres i Amerita öns i” nens Saft ”- s Lan T43 - « huru dricka göres af gran-ris. 190

Si

. =» Om Amerikanfka 2 Whaylen + RO 30f bh RR ; ER

3

ÉENUTBER & guds g ft tr - af LAGERSTRÖM, belk rif äpbå en kenvälyfom kroffar kokofrtE mk or | LT E1JELL, Sal Ammoniakens Hifto I+ aa ESR Climatet a TVNGQVISTs,, befkrifning. på en Flo SNR NissER, Om Hemicranie botad genom” FR k » ning, Puls-ådrens öpnande.s, =. 37 PAPEN, Om et. ovanligt dtort ry ggibrak., - ROLANDER)3. Befkrifning, pa Ska iet.. Rosén, Sått at förekomma elaka kor por 343 RyDENSCHÖLD, anmärkningar vid. slgnlAs. vy tilverkningen. NA S ry Br k SÄUVVAGES, Om Refbens- Mulblarnas F ibrer. 1395 SCHEFFER, Anmärkningar om Sal lammoniaken 265 SHELDON; Om Ske; avälvledallet ÄV igande 284. Sya B, ÄND. Öm Qbastsngängaps. up fökand u fomaf klyfter. Ölfmit. affkurne = 19040)

I 5 NR SR V Å pd w OM ÄR PN NR

al Förfök af Geom. tillåmpn. iGrufve- bj

NR Om rätta ftållningen af Schalt-llånger i ist Grufvor. ad 9 sö

ISWABRAANT, Anmårkn. om Juarts- gång ar. Ah TiILAs, Om affkurna Quarts-gångars up ökand: 45.

ig W. ARR Om FHeRsornas, Parallaxisoch OR

Zz

bar sa HNDGEIAILPRGT AM T, el "Öm Zoologien, ochifynnerhétom F) SR Sn äs > fötadesaRuEh..k.d Så Bb re Om Ornithologien eller. Foglarnas kån- är; traTiNDEdOM Ba

161 VILL LEMOT, Förlök ET äne alk Fit hafra 233 [IMMERMARK, Om Potatoés, växte af SE 1741

än ERA Eng vid Kilkörlel,

vy , Ne Å EE deg säg

4 : år | Ng NR - 2 ;: fal S FÖRRE jäd Nr bön ” Au

SN lg

är

= IN

RR

IN TH

ot

Alf]

Milf 3 MMM fö C

ma /[[[

oo IM Vå

mm ind im

== ===[I|

- ve M. på Op dd PAINS Tr SN SORAN Ren gy slörar

vw

(7

Sr

5

jona ” p / sten vo (et É |

TA

Aa MA nn

UU TrTr TTT

ad

ne ———— VA ELLA

—————

Pal her se MD

a

AAA ADA DARRR DAM

FN AN ME NN NN

d Moby kart GA Mb ri MVA Nr BRN BE hs VIEN fr RE NN

4 L REN e. så AX

8 Rör NE IDRE

ae RANG TTIRKA

0 nen NY

frp? Slrharan kär - SE Läghanm a fre > — oj Å PD SVE re Morin Ef Ar HG

TSab X. Sf

Fö ge +

YGYÅDdarme

+ z ” "+ 5 € Shoctoé ES AN

FAT” I 0 & Lona du HER

Segerfter

; & N GS : C Ad pad "ÅN Cafer (0 | < SN Rs e) es N SR

ER 4

q é RS Te she +

RER al

SA EE

SE ESR

3 NE

ART

( 7 5 Nä ond er FNs AS LÄ DK 0

SNR ERS EN SR STR ae å

0T TÅ dal Ad ro or EE